Balans nr 11 2002

Redovisning & redovisningar: RR 18 om beräkning av resultat per aktie toppar syndalistan

Från och med 2001 skall företag redovisa resultat per aktie i enlighet med RR 18, Resultat per aktie. RR 18 är den första rekommendation i Sverige som behandlar denna fråga. Tidigare har vägledning getts av Finansanalytikerna. Deras rekommendation överensstämmer i stort med RR 18. De viktigaste skillnaderna är att RR 18 kräver att uppgift om resultat per aktie skall lämnas i resultaträkningen, att alla per-aktie mått skall anges såväl före som efter utspädning samt att utspädningseffekten skall beräknas på ett något annorlunda sätt i de fall ett företag gett ut teckningsoptioner.

I den granskning av årsredovisningar som Björn Grundvall och jag gjort för Stockholmsbörsens räkning är det tveklöst RR 18 som toppar syndalistan. Uppskattningsvis har två tredjedelar av de granskade företagen gjort ett eller flera fel. Vanligast är att uppgiften om resultat per aktie inte redovisas i direkt anslutning till resultaträkningen. I stället återfinns den exempelvis i det avsnitt som innehåller aktiedata. Man kan tycka att det här inte är så mycket att bry sig om. Enligt IASB är dock frågan viktig; hur periodens resultat per aktie utvecklats jämfört med tidigare perioder är ett viktigt komplement till nettoresultatet när läsaren bedömer företagets resultatutveckling. Observera också att resultat per aktie skall anges även i de fall som resultatet är negativt. Det räcker alltså inte som MTV Production eller Scan Mining gör, nämligen att skriva att resultatet är negativt.

Antalet aktier som används vid beräkning av resultat per aktie skall utgöras av det genomsnittliga antalet under året. Denna uppgift skall framgå. Enklast är om den lämnas i anslutning till resultat per aktie. Alternativt kan företaget hänvisa till en not där uppgiften lämnas.

Många företag avstår från att kommentera utspädningen

Resultat per aktie skall anges såväl före som efter utspädning. Något enstaka företag har bara angett resultatet efter utspädning. Betydligt fler har avstått från att kommentera utspädningen. Den sannolikt vanligaste orsaken är att nedgången på aktiemarknaden gjort att det inte finns någon utspädning. Detta framgår dock inte alltid. Enklast är därför att alltid ange ett resultat både före och efter utspädning och att ange att beloppen sammanfaller i de fall det inte finns någon utspädning.

Utspädningseffekten får inte vara positiv. Ett tiotal företag, bland annat IBS, redovisar ett en lägre förlust per aktie efter utspädning än före. Detta är alltså inte tillåtet annat än i ett speciellt fall, nämligen om företaget emitterat konvertibler där aktiekursen överstiger konverteringskursen. I detta fall är det sannolikt att konvertering kommer att ske även om resultatet därigenom skulle öka.

Det är ganska ovanligt att företag redovisar hur resultatet per aktie efter utspädning beräknats i de fall som utspädningseffekten härrör från teckningsoptioner. Beräkningen skall dock framgå så snart resultatet inte avser ett belopp som är specificerat i resultaträkningen. Hur man skall beakta teckningsoptioner framgår av rekommendationen. Vad den säger är att utspädningseffekten beräknas som den förmån det innebär att teckna nya aktier till en kurs som understiger börskursen. Har företaget utfärdat 100 optioner med en teckningskurs som är 50 kronor när börskursen är 100 kronor utgör utspädningseffekten 50 aktier.

Två faktorer komplicerar

Beräkningen kompliceras av två faktorer. För det första kräver rekommendationen att man utgår från nuvärdet av teckningslikviden för att beakta det tidsvärde som finns i optionen. För det andra skall den aktuella börskurs man jämför med utgöras av ett genomsnitt av börskursen under den period som beräkningen avser.

Många företag har räknat fel. Vanligast är att man överskattar utspädningseffekten. Det gäller exempelvis SCA. SCA har utfärdat både konvertibler och optioner. När det gäller optionerna är utspädningseffekten, enligt min uppskattning, försumbar. Trots det har SCA, vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning, ökat nämnaren med samtliga aktier som skulle emitteras i de fall optionerna löses in. Detta vore korrekt endast i det fall som de nya aktierna ges ut utan betalning.

Problemet är en missuppfattning om vad som avses med utspädning. Det verkar som om det korrekta sättet att beräkna utspädning enligt rekommendationen uppfattas som för krångligt. Därför gör man det lätt för sig och säger att utspädningen består av det totala antalet nya aktier som omfattas av optionsprogrammet utan hänsyn till om den som erhåller optionen betalar fullt pris för den eller ej. Innebörden är att företag och media i de flesta fall överdriver utspädningseffekten våldsamt.

Det är tillåtet enligt rekommendationen att ange flera olika per-aktie mått, exempelvis kassaflöde per aktie eller resultat före goodwillavskrivningar per aktie (förutsatt att beräkningen framgår av not). Enligt min bedömning behöver dessa kompletterande mått inte anges i anslutning till resultaträkningen utan kan redovisas i exempelvis ett aktieavsnitt. Vad som krävs, vilket de flesta företag missat, är emellertid att företaget även för dessa kompletterande mått måste ange ett resultat såväl före som efter utspädning.

Säkringar av utställda optioner

RR 18 behandlar inte säkringsredovisning. De flesta av de företag som ställt ut optioner de senaste åren anger att programmet säkrats. På grund av den genomförda säkringen kan företag skriva att optionerna inte kommer att ge upphov till någon utspädningseffekt.

Bland annat Atlas Copco redovisar endast resultatet före utspädning. I avsnittet om Personal står:

Aktierna bakom aktieoptionerna/SARs (SAR motsvarar vad som i Sverige vanligen betecknas syntetiska optioner) utgörs av befintliga aktier, varför ingen utspädning sker.

Vanligast är att företag som hänvisar till ”befintliga aktier” har köpt tillbaka egna aktier motsvarande det antal som krävs för att reglera utestående optioner. Påståendet att man undviker utspädning genom att använda återköpta aktier är dock felaktigt. När ett företag köper tillbaka egna aktier skall det påverka det genomsnittliga antal aktier som används för att beräkna resultat per aktie. Det förutsätts inte att företaget satt ner aktiekapitalet. Ett återköp, oavsett syftet, leder till att det genomsnittliga antalet utelöpande aktier minskar och att resultatet per aktie därigenom ökar, allt annat lika.

Effekten när dessa aktier vid en senare tidpunkt åter kommer i omlopp är naturligtvis att det genomsnittliga antalet aktier ökar och att resultatet per aktie därigenom sjunker. Effekten blir exakt densamma, bortsett från omkostnader, som om företaget emitterat nya aktier. Slutsatsen blir att man inte kan hävda att ett återköp av aktier leder till att utspädningseffekten av ett optionsprogram elimineras. Det vore däremot korrekt att säga att antalet aktier, efter reglering av utelöpande optioner, inte kommer att överstiga det antal som var utelöpande före återköpet. För att en sådan uppgift skall vara intressant krävs dock en förklaring till varför det absoluta antalet aktier är viktigt.

Företag kan emellertid också ingå vad som brukar kallas för swap-avtal med banker. Avtalet innebär, enkelt uttryckt, att företaget låter en bank köpa aktier i stället för att köpa aktierna i eget namn. Antag att avtalet mellan företaget och banken är utformat så att banken åtar sig att leverera så många aktier som krävs för att reglera utestående optioner vid lösentidpunkten. Enligt min bedömning påverkar ett sådant avtal inte företagets beräkning av resultat per aktie. De aktier som banken köper betraktas alltså inte som återköpta av företaget. I och med att de levereras praktiskt taget omgående till optionsinnehavarna sker alltså endast en omfördelning mellan tidigare och nya aktieägare. Skrivningen i Atlas Copcos årsredovisning hänför sig till efter vad jag förstår ett sådant swap-avtal som beskrivits ovan. Påståendet att optionerna inte ger upphov till en utspädningseffekt skulle därigenom vara korrekt.

Docent Rolf Rundfelt publicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar. Balans publicerar löpande några av hans kommentarer.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...