Det blev till slut ett ”ja” i den irländska folkomröstningen om det s.k. Nice-fördraget. Därmed kunde EU-kommissionen dra en lättnadens suck och koncentrera sig på det framtida arbetet med EUs utvidgning. Vid det Europeiska rådets möte i Bryssel i slutet av oktober diskuterades utvidgningsförhandlingarna, som förmodligen kommer att kunna avslutas vid toppmötet i Köpenhamn i mitten av december. Anslutningsfördraget beräknas kunna undertecknas vid nästa möte i Aten i april 2003.

Rådet fastslog att tio länder uppfyller de politiska kriterierna och att dessa länder också kommer att kunna uppfylla de ekonomiska kriterierna, och de övriga skyldigheter som ett medlemskap medför, från och med början av 2004. Dessa länder är Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Estland, Lettland, Litauen, Cypern och Malta. Rådet uttryckte dessutom sitt stöd för Bulgarien och Rumänien i deras strävan att nå medlemskap 2007. Statsminister Göran Persson var mycket nöjd efter mötet och sa ”Med unga, växande ekonomier i EU får vi en stimulans som är bra, inte minst för Sverige”. Persson tror också att beslutet kan underlätta det svenska EMU-inträdet.

Jordbruksstödet inom EU har länge varit omdiskuterat. En stor del av EUs budget går idag till jordbruket och med fler medlemsländer skulle kostnaden kunna öka ytterligare. Det är därför nödvändigt att ändra de regler som finns idag, innan EU blir alltför stort.

De stora nationerna Tyskland och Frankrike har länge haft olika åsikter om hur jordbruksfrågan ska lösas. Kvällen innan toppmötet träffades Gerhard Schröder och Jacques Chirac och kom överraskande fram till ett gemensamt förslag. Den väntade nattmanglingen uteblev och samtliga EU-länder kunde fatta ett gemensamt beslut om det framtida jordbruksstödet. Beslutet innebär i korthet att stödet till de nuvarande EU-länderna blir oförändrat fram t.o.m. 2006 och att de nya medlemsländerna får ett visst stöd redan från början. Därefter sätts ett tak på det totala stödet på 2006 års nivå.

I slutet av oktober presenterade EUs framtidskonvent ett förslag om en reform av EUs institutionella, politiska och juridiska ramverk. Förslaget innehåller flera kontroversiella förändringar. Det finns bl.a. ett förslag om namnbyte av den Europeiska Unionen till t.ex. Europas Förenta Stater eller Förenade Europa. Införandet av en EU-president diskuteras också. Förslaget har nu gått ut på remiss och ska diskuteras inom medlemsländerna. Ett slutligt förslag beräknas läggas fram sommaren 2003.

Debatten om ett utvidgat och förändrat EU fortsätter således. Viktiga frågor att diskutera framöver berör vilket Europa vi vill ha och vilket Europa vi kan få med upp emot 27 medlemsländer. Det är viktigt att debatten hålls igång för det är nu som vi, alla EU-medborgare, har möjlighet att påverka vår framtid.

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU.