Enligt bokföringslagen ansvarar Bokföringsnämnden (BFN) för utvecklandet av god redovisningssed. Finansinspektionen ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed för de bolag som omfattas av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen om årsredovisning i försäkringsföretag i den utsträckning det är påkallat av dessa företags särart.

Redovisningsrådets rekommendationer riktar sig i första hand till noterade bolag samt till bolag som genom sin storlek har ett stort allmänt intresse. Det framgår även av Stockholmsbörsens noteringsavtal att de noterade bolagen ska följa Redovisningsrådets rekommendationer. Vilka bolag som ingår i gruppen ”genom sin storlek har ett stort allmänt intresse” råder det delade meningar om.

De bolag som inte är skyldiga att tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer får givetvis ändå tillämpa dessa men ska i annat fall tillämpa den särskilda normgivning från BFN där det klargörs vilka lättnader icke-noterade företag kan tillämpa. BFNs s.k. tillämpningsnormering utgörs av allmänna råd och vägledningar. De allmänna råden innehåller endast BFNs egna regler. I vägledningen görs hänvisningar till andra lagar och rekommendationer. Vägledningarna är beskrivande och innehåller vanligen exempel och kommentarer till de allmänna råden.

BFN har sedan 1999 arbetat med att klargöra i vilken omfattning Redovisningsrådets rekommendationer ska utgöra god redovisningssed även för icke-noterade företag. Två allmänna råd och vägledningar kom med anledning av detta ut år 2000. Den ena var BFNAR 2000:3 Redovisning av varulager som baserades på RR 2 Varulager. Den andra var BFNAR 2000:4 Redovisning av leasingavtal baserad på RR 6:99 Leasingavtal. Båda dessa skulle tillämpas från och med 1 januari 2001.

Vidare har BFN anpassat RR 9 Inkomstskatter samt RR 12 Materiella anläggningstillgångar vilka trädde i kraft den 1 januari 2002. För mer information om dessa, se nedan.

Syftet med BFNs tillämpningsnormgivning är att de icke-noterade företagen inte ska vara tvingade att följa redovisningsregler som är komplicerade och inte heller lämna de upplysningar som inte är befogade att kräva av icke-noterade företag. I möjligaste mån eftersträvas dock att samma grundläggande redovisningsprinciper ska tillämpas av såväl noterade som icke-noterade företag.

BFN har i sitt arbete med att anpassa Redovisningsrådets rekommendationer delat upp de icke-noterade näringsdrivande företagen i små företag, medelstora företag och stora företag. Med små företag avses de s.k. 10/24 företagen, dvs. företag i vilka antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i medeltal uppgått till högst tio och tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret uppgått till högst 24 miljoner kronor. Med stora företag avses de näringsdrivande, icke-noterade företagen med en balansomslutning som enligt balansräkningarna de senaste två räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp om 1 000 gånger prisbasbeloppet eller antalet anställda hos företaget under de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. Medelstora företag är de som varken har kategoriserats som små eller som stora företag.

De icke-noterade företagen kan fritt välja om de vill tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer eller BFNs tillämpningsnormgivning. Valet måste dock ske på ”rekommendationsnivå”. Med detta avses att om ett företag väljer att tillämpa t. ex. RR 15 Immateriella tillgångar är det hela den rekommendationen som ska tillämpas. Samma icke-noterade företag kan sedan välja att tillämpa BFNARs avseende redovisning av inkomstskatter.

För ett moderföretag bestäms till vilken kategori företaget tillhör utifrån koncernens storlek. Skälet till detta är skrivningen i årsredovisningslagen (ÅRL) 7 kap. 12 § som anger att ett moderföretag normalt ska tillämpa samma principer i koncernredovisningen som i årsredovisningen. Ett dotterföretag till ett noterat moderbolag behöver dock inte följa Redovisningsrådets rekommendationer i sin redovisning utan kan där välja att följa BFNs tillämpningsnormgivning. I matrisen framgår vilka rekommendationer från Redovisningsrådet respektive BFN som trädde i kraft från 1 januari 2002 respektive från 1 januari 2003.

Tidpunkt för ikraftträdande

Redovisningsrådets rekommendationer

BFNs allmänna råd och vägledningar

2002-01-01

BFNAR 2001:1 Redovisning av inkomstskatter

2002-01-01

BFNAR 2001:3 Redovisning av materiella anläggningstillgångar

2002-01-01

RR 1:00 Koncernredovisning

2002-01-01

RR 15 Immateriella tillgångar

2002-01-01

RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar

2002-01-01

RR 17 Nedskrivningar

2002-01-01

RR 19 Verksamheter under avveckling

2002-01-01

RR 21 Lånekostnader

2002-01-01

RR 23 Upplysningar om närstående

2003-01-01

BFNAR 2002:6 Uttalande om innebörden av begreppen årsbokslut och årsredovisning

2003-01-01

BFNAR 2002:7 Uttalande om innebörden av begreppet medeltalet anställda

2003-01-01

RR 22 Utformning av finansiella rapporter

2003-01-01

RR 24 Förvaltningsfastigheter

2003-01-01

RR 25 Rapportering för segment – rörelsegrenar och geografiska områden

2003-01-01

RR 26 Händelser efter balansdagen

2003-01-01

RR 27 Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering

2003-01-01

RR 28 Statliga stöd

Carina Edlund och Jorma Kyrö