Balans nr 12 2002

Finforum 2002: ”Vad skulle inte kunna hända om vi hade använt IAS i stället?”

Liksom förra året medverkade den amerikanske redovisningsprofessorn Ashwinpaul (”jag heter Tony”) C Sondhi vid Finforum 2002. Han talade om hur den amerikanska redovisningen mår – inte minst efter Enron, WorldCom och andra företagskrascher.

Först sa han att analytiker bör finnas med i arbetet med nya standarder och att hans synpunkter var hans egna privata. Sedan kom han in på de oklarheter som finns beträffande framtiden:

– Det har gått illa i många fall trots SEC-systemet. Vad säger det om resten av världen?

Ser många svagheter med IAS

Sondhi hör inte till dem som tror att en övergång till IAS automatiskt skulle förbättra världen. Han ser många svagheter och brister i det systemet, inte minst vad gäller genomförande och tillämpning (enforcement) av reglerna:

– Vem ska se till att de tillämpas på rätt sätt? Varför diskuterar vi det så lite? Vet vi om det överhuvudtaget går att övervaka tillämpningen av IAS?

Han sa också att han för sin del inte kände till något företag som hade alla IAS på plats. Och han menade att alla inblandade ännu så länge kunde alldeles för lite.

– Finns det t.ex. några revisorer som kan tillräckligt? Finns det folk som begriper IAS? Det finns så oerhört mycket kvar att göra.

Han diskuterade också om hur väl vi i allmänhet förstår skillnaden mellan IAS och US GAAP. Det finns 930 amerikanska regler om leasing (”där det kanske borde räcka med ett ord: aktivera”). Och i den stora boken IAS 2001 finns det t.ex. inte ett ord om frågorna kring upplysningar i årsredovisningen.

När det gäller intäktsredovisning ansåg han att nästan inga länder tillämpade någon standard. I USA finns det visserligen en men den har alldeles för många regler. Å andra sidan kräver tyvärr en komplicerad värld många regler, menade Tony Sondhi:

– Egentligen tycker jag inte om regler, men de behövs faktiskt. IAS borde nog ha lite fler regler, samtidigt som USA borde undvika alltför många och detaljerade regler.

Sondhi kom också in på frågan om vilka som ska vara med och bestämma om regler och tolkningar. När den amerikanska akutgruppen EITF (emerging Issues Task Force) nyligen röstade om regeländring, föranledd av det senaste årets händelser, röstade en ledamot däremot.

– Hans bank skulle ha tvingats reducera de redovisade intäkterna med omkring 30 procent. Visst är det bra att de som är berörda är med i processen. Men ska de vara med och rösta?

Den sortens debatt är vi dåliga på att föra enligt Tony Sondhi.

Han ägnade sedan en del av tiden att gå igenom olika mer eller mindre märkliga händelser i amerikansk redovisning.

  • Hur reglerna skapar märklig sifferexercis när man konsoliderar (eller inte konsoliderar) s.k. Special Purpose Entities.

  • Frågan om värderingen av energihandelskontrakt. Tidigare ”fair value”, ändrat i oktober av FASB. (”Men fair value är det enda som gäller för oss.”)

  • Nedskrivning av goodwill (”nu ersätts en inte särskilt bra standard av en mycket dålig standad i USA”). America On Line som ”tvingades” skriva ned gigantiska belopp (”tror vi på det?”) och t.ex. ABB, Tyco och ge som inte ens visste hur många bolag de köpt.

  • IBM som tog upp sålda patent som minskade kostnader.

  • Engångshändelser upprepas år efter år.

Efter den ganska utförligt refererade syndakatalogen återkom Sondhi till sin inledande fråga:

– Om allt det här kunde hända under gällande reglerna, vad kan då inte ske om vi använder IAS?

Inte imponerad

Han var heller inte imponerad av alla analytiker eller revisorer:

– Många av oss låtsas bara vara professionella analytiker. Och man kan också fråga sig om revisorerna alltid förmår tränga in i siffrorna. När det kunde gå som det gick i Enron och WorldCom, finns det återigen anledning att även i det sammanhanget fråga sig vad som skulle kunna hända med IAS!

– Ska man reglera pressreleaserna också? undrade Peter Malmqvist.

Nej, det tyckte inte Tony Sondhi.

– Jag vill inte reglera. Jag vill hellre veta vad det är direktörerna försöker undanhålla och försköna ...

Bengt Holmquist och Åsa Johansson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...