Balans nr 12 2002

Finforum 2002: ”Akademikernas inverkan på rekommendationen har varit för stor”

Hittillsvarande praxis har varit att kostnadsföra utvecklingsutgifter. Enligt RR 15 Immateriella tillgångar, som trädde i kraft 1 januari 2002, ska vissa utvecklingsutgifter balanseras.

Auktor revisor Bo Hjalmarsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, och Lars Jacobsson, vice president Financial Reporting and Analysis Ericsson, presenterade sina tankegångar kring de nya reglerna om aktivering av utvecklingskostnader vid ett seminarium på Finforum.

Vart tog försiktigheten vägen? undrade Bo Hjalmarsson och Lars Jacobsson:

– Praxis har varit att kostnadsföra utgifterna för forskning och utveckling direkt, och nu ska vissa utgifter balanseras. Och man tillåter ingen retroaktiv tillämpning vilket gör att resultaten de närmaste åren kommer att bli för gynnsamma, tills avskrivningarna kommit ikapp.

Man undrade också vart modigheten tagit vägen:

– Balanseringen som medges är otillräcklig och kraven för balansering är för hårda. Bara en bråkdel av utgifterna kan balanseras, så varför balansera alls?

Villkor för aktivering

Enligt RR 15 ska utgifter för forskning kostnadsföras och utgifter för utveckling ska aktiveras när företaget kan visa att ett antal olika förhållanden föreligger. Några av villkoren är:

  • Det är tekniskt möjligt att färdigsställa produkten för användning eller försäljning.

  • De aktiveringsbara utgifterna skall kunna härledas.

  • Avsikten finns att färdigställa produkten för användning eller försäljning.

  • Företaget har förutsättningar för att sälja eller använda produkten.

  • Marknaden ska kunna påvisas (och mätas).

  • Det finns erforderliga tekniska, finansiella och andra resurser i företaget.

– Microsoft, till exempel, aktiverar inga utvecklingsutgifter förrän de har en betaversion av ett program. Och sedan lägger man ut programmet på nätet ”for friendly users” som sedan testar programmet. Hos Microsoft är det endast försumbara utgifter som de facto aktiveras.

Kritiska tidpunkter är alltså när det är tekniskt möjligt att färdigställa produkten och när man kan visa att det finns en marknad för produkten.

– För konsumentföretag, typ skotillverkaren Adidas, är det svårt. Vad vet de om marknaden? Man hoppas och tror. Marknadsacceptansen ser man först när produkten är ute på marknaden.

Det finns ett antal praktiska utmaningar också, bl.a. ska det finnas en projektkalkyl och marknadsplan i botten. Vidare ska det finnas projektredovisning som visar kopplingar till andra projekt (t.ex. programvara till hårdvara) för att kunna avgöra när avskrivningarna ska börja. Dessutom kräver RR 15 att nedskrivningsbehovet ska testas vid slutet av varje räkenskapsår – även om det inte finns några sådana indikationer.

– Akademikernas inverkan på rekommendationen har varit för stor. RR 15 är inte praktisk, menade Lars Jacobsson vidare.

Enligt RR 15 är ett krav att finansieringen ska vara ordnad. Vad innebär det frågade en av deltagarna på seminariet.

– Det ska finnas rimliga förutsättningar för projektet. Man behöver inte ha hela finansieringen ordnad från början, svarade Bo Hjalmarsson.

Bengt Holmquist och Åsa Johansson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...