Innehåll

Balans nr 3 2002

Noteringar: Efter Enron blev revision intressant också för svenska politiker

Efter Enron har intresset för revisionsfrågor stigit markant. Och då blir naturligtvis även politikerna engagerade, inte minst så här under ett valår.

Ett exempel på det är Kristdemokraternas nya manifest ”Stärkt etik på finansmarknaden”, utformat av den ekonomiskpolitiske talesmannen Mats Odell, riksdagsmannen (och advokaten) Rolf Åbjörnsson och den politiskt sakkunnige Johan Davidson.

Där behandlar man alla möjliga typer av etiska regler. När det gäller revisionen framhåller man först att den är en viktig funktion för att upprätthålla förtroendet innan man sedan pekar på en del utländska skandaler, främst Enron.

Om vår egen finansmarknad skriver de tre författarna att ”av vad som hittills framkommit finns det inga skäl att misstänka att revisionsmissar av samma dignitet även förekommit i Sverige”.

Men blotta misstanken räcker för att skada förtroendet och man föreslår följande åtgärder för Sveriges del:

  • Vid sidan av revisionsuppdraget bör revisorer inte få ta andra mer lukrativa konsultuppdrag åt en och samma kund. Det skapar intressekonflikter och riskerar att ställa revisorn eller revisionsuppdraget inför etiska dilemman och dubbla lojaliteter.

  • En och samma revisionsfirma bör inte få revidera ett bolag längre än ett visst antal år i sträck.

  • Fler omdömen än bara ”underkänt” eller godkänt” (ansvarsfrihet) bör kunna ges i revisionsberättelsens slutsatser. Utrymmet för mer nyanserade omdömen är litet och därför får 99 procent av alla börsbolag högsta betyg.

Punkterna känns alltså igen från den internationella debatten. Men om de kommer att märkas i den svenska valdebatten återstår dock att se.

Medverkande denna månad: Bengt Holmquist, Åsa Johansson