HL toppar som vanligt listan över de företag som är snabbast på att publicera en tryckt årsredovisning. Årsredovisningen är välgjord och i stort sett okontroversiell. Den mest intressanta upplysningen, enligt min uppfattning, återfinns i en not som specificerar förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Av noten framgår att HL gjort avsättningar för bland annat förutbetalda hyror och försäkringskostnader alltså poster som vi normalt uppfattar som typiska exempel på vad som skall redovisas som förutbetalda kostnader. Därutöver finns emellertid en post ”förutbetalda katalogkostnader”. Beloppet är litet, endast 239 000 kronor av totalt nära 22 miljoner. Det framgår heller inte vad som avses. Min gissning är att det handlar om kostnader för en katalog som hänför sig till eller kommer att distribueras under 2002 och att avsättningen gjorts för att bättre matcha katalogkostnaden med förväntade försäljningsintäkter.
Det som är intressant är hur man skiljer mellan förutbetalda kostnader och andra slag av tillgångar. Det som betonas i Rådets (och IASBs) senaste rekommendationer är att en tillgång, för att få redovisas i balansräkningen, måste uppfylla de definitioner som anges bland annat i Föreställningsramen. Ett av kraven som ställs är att tillgången sannolikt kommer att ge upphov till ekonomiska fördelar i framtiden. Av RR 15, Immateriella tillgångar, framgår att det här kravet normalt inte är uppfyllt för marknadsföringskostnader, inklusive katalogkostnader.
Det finns ingen rekommendation som behandlar redovisning av förutbetalda kostnader. Utgångspunkten är emellertid att reglerna är desamma som för andra tillgångsposter. Man kan alltså inte gå runt förbudet mot att redovisa marknadsföringskostnader som tillgång genom att ta upp dem bland förutbetalda kostnader. Sen skall det tilläggas att RR 15 inte behöver tillämpas för år 2001. Rekommendationen träder i kraft först 2002.
För 2001 träder flera nya rekommendationer i kraft. De som i första hand torde påverka redovisningen är RR 9, Inkomstskatter, RR 12, Materiella anläggningstillgångar samt RR 18, Resultat per aktie. HL anger att deras redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med tidigare år. Som följd av de nya rekommendationerna har man dock utvidgat noten om inkomstskatter samt angett resultat per aktie i anslutning till resultaträkningen. Jag bedömer att upplysningarna är förenliga med rekommendationerna. Möjligen kan man tycka att HL borde ha angivit det genomsnittliga antalet aktier i noten till resultat per aktie. Nu får man i stället leta fram siffran i anslutning till uppgiften om aktiekapitalet. Man kan också diskutera om inte beräkningen av de övriga per-aktie uppgifter som HL lämnar borde förklaras bättre än genom hänvisning till en definition. Detta är dock inget krav. Tyvärr är det heller inget förbud mot att redovisa ett resultat efter schablonskatt vilket HL gör. Man skulle önska att få en förklaring till varför företaget tycker det är meningsfullt att redovisa ett högre resultat per aktie efter avdrag för en skattekostnad som är klart lägre än den verkliga som uppgår till 32 procent.
Några ytterligare kommentarer: I noten till förutbetalda kostnader specificeras som framgått ovan bland annat katalogkostnader som uppgår till ca 1 procent av totalbeloppet. Man kan då fråga sig varför det ingår en övrigpost som svarar för ca 50 procent av totalen utan specifikation. Jag kan heller inte finna att HL redovisar vare sig realiserade eller orealiserade valutakursdifferenser. När det gäller valuta skriver HL att man använder sig av den monetära metoden för omräkning av utländska dotterföretag. För att minimera effekten av ändrade valutakurser har HL som policy att finansiera de utländska tillgångarna i lokal valuta. Detta framstår som en felskrivning. Kursdifferenserna i de fall man använder den monetära metoden är ju en funktion av det monetära nettotillgångarna (-skulderna). Om inte tillgångarna huvudsakligen är monetära borde upplåningen ske i svenska kronor för att hålla nere kurseffekterna.
Docent
Rolf Rundfelt publicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar. Balans publicerar (sedan nr 3/2001) några av hans kommentarer.