Bör språkpolitik vara ett eget politikområde i sverige? Kommittén för svenska språket anser det. Varför är då språket inte längre en självklarhet i vårt land? Jo, språksituationen har förändrats, menar kommittén.

Efter att ha läst förslagen i betänkandet Mål i mun är man beredd att hålla med. Vem förstod för bara något decennium sedan att MBL skulle behöva kompletteras med regler om att förhandlingsunderlag ska finnas på svenska? Vem trodde att man skulle behöva regler om att svenska myndigheter ska ha namn och e-postadresser på svenska?

Engelskan har fått en allt starkare ställning internationellt och därmed blivit ett allt viktigare språk också hos oss. Sverige har blivit ett alltmer mångspråkigt land, och vi har numera fem nationella minoritetsspråk. Och kraven på att kunna kommunicera i både tal och skrift har ökat generellt.

Mål i mun heter alltså kommitténs betänkande. Titeln markerar språkets betydelse för demokratin. Makten i sina olika former utövas i hög grad genom språket, stod det i direktiven. Kommittén utgår ifrån att

  • svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk

  • den offentliga svenskan ska vara korrekt och välfungerande

  • alla ska ha rätt till svenska, modersmål och främmande språk.

Kommitténs handlingsprogram täcker allt från språkundervisning och forskning till språkteknologi, från språkvård och terminologiarbete till språkskydd för konsumenter och arbetstagare. Språket betyder alltså mer än man anat.

Språkteknologin påverkar villkoren för att skriva texter men också möjligheterna att utveckla skrivstöd i olika former. Kommittén menar att det finns mycket att göra här: studera datorkulturens effekter på språket, kvalitetsmärka språkstödsprogram och andra program av språkligt intresse, ta fram maskinöversättning för svenska. Maskinöversättning kan få stor betydelse, inte minst som ett medel för att motverka att vi slutar att använda svenskan på olika områden. Kan vi kanske till och med återta förlorade domäner?

En ny myndighet, Statens språkråd, kommer att se dagens ljus om kommittén får som den vill. Rådet ska i så fall finansieras med medel från andra politikområden: effektiv statsförvaltning, demokrati, IT, tele och post, integration, minoritetspolitik, utbildning, forskning och näringspolitik.

Kommittén lägger förslag till en lag om svenska språket. Det som ska lagregleras är svenska språkets status, inte dess grammatik och lexikon. Statusen ska också hävdas på andra sätt: språklig medvetenhet, attitydpåverkan, debatt. Men man betonar att ambitionen att främja svenskans ställning inte ska uppfattas som att man vill ge svenskan en monopolställning. Svenskan ska samspela med andra språk!

Janet Gardell är språkkonsult och arbetar bl.a. med olika språkvårdsfrågor. Hon tar gärna emot synpunkter och reaktioner.