Innehåll

Balans nr 5 2002

Internationellt: EU-parlamentet tog beslut om IAS från och med 2005

Förslaget att ge ut en förordning som kräver tillämpning av IAS från och med 2005 antogs av EU-parlamentet den 12 mars med stor majoritet. En arbetsgrupp i ministerrådet har granskat förslaget i april och det slutliga beslutet om att ge ut förordningen väntas tas av ministerrådet i maj.

Förordningen förutsätter bland annat att IAS godkänns av kommissionen innan de blir gällande. En expertgrupp (TEG, the Technical Expert Group) är tillsatt och arbetar sedan flera månader. När en IAS ges ut är det expertgruppens ansvar att ge kommissionen en bedömning av om den skall tillämpas av europeiska företag. Kommissionen lägger sedan ett förslag, som inte nödvändigtvis behöver stämma överens med TEG:s bedömning, om att införa eller inte införa IAS:en i det europeiska regelverket till en grupp bestående av representanter från medlemsländerna (ARC, the Accounting Regulatory Committee). Ett beslut i ARC skall fattas med kvalificerad majoritet. Skulle beslutet bli nej, eller om gruppen inte kan ena sig om ett beslut, hänskjuts frågan till ministerrådet som också har att ta ställning med kvalificerad majoritet. Väljer ministerrådet att rösta nej faller förslaget. Kan rådet inte enas får man väl anta att processen startar från början för att finna en kompromiss.

TEG arbetar som redan nämnts och sammanträder en gång per månad. Bland annat har gruppen analyserat samtliga nu gällande IAS (IAS 1–41 samt samtliga SIC-uttalande och gjort bedömningen att dessa bör antas eftersom de anses leda till att redovisningen ger en rättvisande bild i enlighet med direktiven. Nästa steg är alltså att ARC skall yttra sig. ARCs första möte är planerat till maj eller juni. Sammansättningen av ARC har ännu inte tillkännagetts. Man kan dock anta att det rör sig om samma personer som ingått i den så kallade kontaktkommittén. Från svensk sida är det Stefan Pärlhem i justitiedepartementet.

Ytterligare två prioriterade projekt för TEG är granskningen av IASBs förslag till nya regler för hur övergången till IAS skall redovisas (First-time application of IAS) och förslaget till revideringar av äldre IAS (Improvements). IASB har slutfört sina diskussioner kring båda dessa projekt och är på väg att distribuera utkast till rekommendationer.

Enligt den sammanfattning av ”First-time application” som finns att tillgå på IASBs hemsida är startpunkten för ett företags tillämpning av internationella rekommendationer, den ingående balans som upprättas för den första period som omfattas av de finansiella rapporterna efter att företaget tillkännagett att redovisningen är upprättad enligt IAS. I praktiken betyder det att företag skall tillämpa de nya reglerna för både 2004 och 2005. Flera av våra största företag inkluderar emellertid tre år i sina rapporter, exempelvis Assa Abloy, Electrolux, SCA och Volvo. I den mån som dessa väljer att hålla fast vid den nuvarande uppställningen, vilket man kan hoppas, måste de alltså redan nästa år samla information som möjliggör en anpassning till de nya reglerna.

Den ingående balansen får endast omfatta sådana tillgångar och skulder som är förenliga med de IAS som gäller vid tidpunkten för övergången, det vill säga för svenska företag den 1 januari 2005. Det finns några undantag. Ett företag kan hänvisa till att kostnaderna för att ta fram informationen inte står i proportion till värdet. Tröskeln förväntas dock ligga högt. Viktigare är att sammanslagningar som redovisats enligt poolningsmetoden inte behöver räknas om. För företag som tillämpat förvärvsmetoden gäller att eventuell negativ goodwill inte godkänns som avsättning. Detta är en konsekvens av att IASB beslutat föreslå en ändring i rekommendationen om koncernredovisning. Förslaget är att om köpeskillingen understiger det verkliga värdet på förvärvade nettotillgångar som framkommer i den preliminära förvärvsanalysen så skall det verkliga värdet justeras ner (det vill säga samma tanke som återfinns i RR 1:96).

Företag behöver inte värdera om tillgångar och skulder för tidigare perioder, exempelvis i femårs-sammanställningarna. Dessa redovisas alltså även fortsättningsvis med tillämpning av nationella regler. Dock skall företag göra en avstämning mellan resultat och eget kapital per den 31 december 2003, alternativt 2002, redovisat enligt nationella regler och de siffror som kommer fram genom en tillämpning av IAS.

Det utkast som behandlar ”improvements” bör ha kommit ut när detta publiceras. I utkastet föreslås förändringar i tretton äldre rekommendationer. Några punkter har tidigare kommenterats i Balans. Bland de mera kontroversiella märks

  • väsentliga felaktigheter i redovisningen skall redovisas med retroaktiv verkan. Tidigare har retroaktiviteten bara gällt för så kallade ”fundamentala fel”. Retroaktivitet har fördelen att ge bättre jämförbarhet i tidsserier. Invändningen är att rättelsen, som ju ofta handlar om att tidigare års resultat överskattats, inte blir lika uppmärksammad som om rättelsen redovisas över resultatet.

  • en värdering av varulager med utgångspunkt från vägda genomsnittliga anskaffningskostnader accepteras bara när en värdering post för post inte är möjlig

  • aktier i intressebolag och joint ventures skall värderas på samma sätt i moderbolagets redovisning som i koncernen

  • alla byten av tillgångar skall redovisas till verkligt värde. I första hand gäller detta för sådana materiella anläggningstillgångar som omfattas av RR 12. Ett exempel kan vara byten av skogsmark mellan skogsbolag. Den hittillsvarande bedömningen har varit att ett sådant byte inte ger upphov till en intäkt eftersom det endast handlar om att byta ut en produktiv resurs mot en annan. Ytterligare ett argument för att behålla redovisade värden är att det kan vara svårt att fastställa ett verkligt värde i en bytesaffär. Detta argument har framförts nyligen i ett av SIC:s uttalanden, nämligen det som gäller byte av reklamtjänster.

  • kravet på att tillämpa komponentavskrivning för materiella anläggningstillgångar. Kravet finns redan i RR 12 men är framfört på ett sådant sätt att det lätt förbises

  • kravet att goodwill alltid skall räknas om med utgångspunkt från balansdagskurs. Detta är visserligen ett krav i den svenska valutarekommendationen, men utomlands torde det vara vanligt att använda historisk kurs.

Redaktör: Rolf Rundfelt

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...