Balans nr 8–9 2002

Debatt: Redovisningsskandal eller utveckling av god kommunal redovisningssed?

Intresset för externredovisning, främst beroende av de uppmärksammade amerikanska redovisningsskandalerna, har ökat dramatiskt. Händelserna har skapat en nationell debatt huruvida externredovisningens innehåll är korrekt till sitt innehåll samt hur det står till med företagens moral och etik avseende redovisningsfrågor. Statsminister Göran Persson har också visat ett intresse för dessa frågeställningar och föranledd av de senaste händelserna har en kommission tillsatts som skall behandla relaterade frågeställningar. Kritiken som yttras är uteslutande inriktad mot företagens redovisning och inkluderar inte den offentliga sektorns redovisning. Statens och regeringens agerande och fördömande kommentarer i frågan skall betraktas i skenet av att den i mitten av 1990-talet var ytterst ansvarig för utvecklingen en kommunal pensionsredovisning som är långt från rättvisande. Diskussionen rörande redovisningsmanipulering och redovisningsskandaler borde av denna anledning också inkludera de offentliga sektorn, däribland den kommunala redovisningen.

Kommunal pensionsredovisning

I och med att kommuner under 1980-talet implementerade en bokföringsmässig redovisning skulle de kommunala pensionerna att periodiseras, en lösning som inte tidigare hade använts. Pensionerna redovisades endast vid tillfället för dess betalning och pensionsutbetalningen garanterades av kommunernas skattekraft. En ny form av redovisning innebar emellertid att nyintjänade pensioner samt räntan på redan upparbetade pensioner skuldredovisades respektive kostnadsredovisades. Metoden är ett exempel på en etablerad redovisningsmetod, det vill säga att kostnaden redovisas när den uppstår och inte vid betalningstillfället. Lösningen är att betrakta som god redovisningssed oberoende av vilken sektor som behandlas, under förutsättning att det är en bokföringsmässig redovisningsmodell som används. Regleringen av kommunal redovisning var för tillfället frivilligt reglerad, det fanns ingen lagstiftning som reglerade dess innehåll. Situationen kom emellertid att ändras i slutet av 1990-talet när en separat kommunal redovisningslag utvecklades för att åstadkomma en mer harmoniserad externredovisning i kommuner. Lagen (1997:614) om kommunal redovisning, ett dokument som till stora delar baserades på dåvarande bokföringslagen och årsredovisningslagen, utvecklades.

Under tiden för utvecklingen av den kommunala redovisningslagen kom den etablerade lösningen för pensionsredovisning att ifrågasättas, däribland av företrädare för staten. Resultatet blev att den så kallade blandmodellen för pensionsredovisning blev den lagstadgade modellen. Modellen innebar att de pensioner som upparbetats till och med 1998 avfördes balansräkningen och i stället klassificerades som ansvarsförbindelse, en klassificering som ger felaktiga signaler eftersom en ansvarsförbindelse är mycket osäker till sitt värde och förfallotid, något som stämmer dåligt överens med pensionsförpliktelsers egenskaper. I balansräkningen skulle endast pensionsavsättningar redovisas som upparbetats från och med 1998. Den av kommuner redovisade pensionsavsättningen reducerades på detta sätt kraftigt. Kommunernas soliditet kom på detta sätt att öka och redovisningen gav en mer positiv bild av det kommunalekonomiska läget jämfört med tidigare trots att någon egentlig förändring inte hade hänt. Lösningen skiljer sig från den som används inom näringslivet.

I förarbetena till lagen om kommunal redovisning stadgas att kommunal redovisning så långt det är möjligt skall baseras på etablerade redovisningsprinciper inom företagssektorn. Trots detta utvecklas en lösning rörande pensionsredovisning som går stick i stäv med etablerade redovisningsprinciper för en bokföringsmässig redovisning. Blandmodellen kan inte betraktas som bokföringsmässig redovisning och således inte heller vad som i företagssektorn betraktas som god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed inom respektive samhällssektorer varierar alltså. Olikheterna mellan företagsverksamhet och kommunal verksamhet kan inte anses utgöra en tillräcklig grund för blandmodellens existens. Lösningen gällande pensionsredovisning strider också mot en grundläggande kommunal redovisningsprincip i form av den så kallade försiktighetsprincipen eftersom en stor avsättning inte tydligt framkommer av balansräkningen. Varken resultat- eller balansräkningen ger därför upphov till en rättvisande bild avseende kommunernas pensionsåtagande.

Avslutande kommentarer

Det är uteslutande näringslivets redovisning som fokuseras i skandaldebatten, men det vore bra om även den offentliga sektorns redovisning belystes. Det nu gällande redovisningsintresset borde stäcka sig längre än till endast näringslivet, något som regeringen borde vara medveten om, med tanke på beslutet att införa blandmodellen för redovisning av kommunala pensioner. Skall rent utav utvecklingen av blandmodellen betraktas som en redovisningsskandal snarare än som utveckling av god kommunal redovisningssed.

Ek. dr Pär Falkman är verksam på Ernst & Young. Han medverkade senast i Balans nr 5/2002.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...