Balans nr 1 2003

Noteringar: FSI – ett helt annat sätt att garantera revisorernas oberoende av företagen

Alltsedan redovisningsskandalerna under förra året har politiker, debattörer och revisionsbranschen själv kommit med olika förslag till förbättringar. Men dessa förslag har egentligen inte förändrat eller klargjort förhållandet mellan revisor och klienter. Fortfarande är det ju företaget som betalar revisorn och det förhållandet kan, enligt många debattörer, ifrågasättas även om revisorerna skapar nya regler för att garantera sitt oberoende.

Radikalt annorlunda

I en kolumn i New York Times i december framfördes ett förslag till en radikalt annorlunda organisation. Det var redovisningsprofessorn Joshua Rouen vid New York University, som lade fram sin idé om vad som på engelska kallats Financial Statements Insurance, FSI.

Rouens tanke är att revisorerna inte ska upphandlas av företagen. I stället ska företagen åläggas att köpa ”redovisningsförsäkring”, alltså en FSI. I USA skulle det närmast vara SEC som skulle övervaka att detta skedde (i Sverige kunde man kanske tänka sig Finansinspektionen eller Revisorsnämnden).

Försäkringen skulle skydda investerarna mot förluster på grund av fel och oegentligheter i företagens redovisning och revision.

Försäkringsgivarna skulle vara tvungna att fastställa risken i varje bolag. Och det skulle göras av inhyrda revisorer. Den bedömningen skulle följas av en sedvanliga externrevision och samordnas med den.

Inte företagen som betalar

Det vore alltså inte längre företagen som kontrakterade och betalade revisorerna utan försäkringsgivarna. Och revisorerna skulle då veta vad som hände om ”de glömde vem som betalade”. Om en ny skandal skulle dyka upp och försäkringsgivarna drabbas av krav från rasande investerare är det inte troligt att revisorerna skulle få några fler uppdrag, inte heller från något annat av försäkringsbolagen.

Offentliga siffror

Dessutom skulle informationen om hur mycket FSI ett företag behövde och vad den skulle kosta vara offentlig. Det skulle ge investerare en god bild av risken i bolaget.

– När man vet hur mycket försäkringstäckning som behövs för de aktier man köper, då har man som investerare också bättre möjligheter att veta vilka aktier och företag som är pålitligare, skrev Rouen i New York Times.

Hans idéer väckte snabbt intresse och han har redan fått förklara dem för den amerikanska försäkringsbranschen och en chefstjänsteman på Bank of England. Och åtminstone en amerikansk senator, Elizabeth Dole, har tagit FSI-modellen till sig (”Försäkringsbolaget har alla skäl i världen att anlita den bästa revisorn och revisorn har alla skäl i världen att se till att redovisningen stämmer.”)

Medverkande denna månad: Bengt Holmquist

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...