Balans nr 1 2003

Noteringar: FSI – ett helt annat sätt att garantera revisorernas oberoende av företagen

Alltsedan redovisningsskandalerna under förra året har politiker, debattörer och revisionsbranschen själv kommit med olika förslag till förbättringar. Men dessa förslag har egentligen inte förändrat eller klargjort förhållandet mellan revisor och klienter. Fortfarande är det ju företaget som betalar revisorn och det förhållandet kan, enligt många debattörer, ifrågasättas även om revisorerna skapar nya regler för att garantera sitt oberoende.

Radikalt annorlunda

I en kolumn i New York Times i december framfördes ett förslag till en radikalt annorlunda organisation. Det var redovisningsprofessorn Joshua Rouen vid New York University, som lade fram sin idé om vad som på engelska kallats Financial Statements Insurance, FSI.

Rouens tanke är att revisorerna inte ska upphandlas av företagen. I stället ska företagen åläggas att köpa ”redovisningsförsäkring”, alltså en FSI. I USA skulle det närmast vara SEC som skulle övervaka att detta skedde (i Sverige kunde man kanske tänka sig Finansinspektionen eller Revisorsnämnden).

Försäkringen skulle skydda investerarna mot förluster på grund av fel och oegentligheter i företagens redovisning och revision.

Försäkringsgivarna skulle vara tvungna att fastställa risken i varje bolag. Och det skulle göras av inhyrda revisorer. Den bedömningen skulle följas av en sedvanliga externrevision och samordnas med den.

Inte företagen som betalar

Det vore alltså inte längre företagen som kontrakterade och betalade revisorerna utan försäkringsgivarna. Och revisorerna skulle då veta vad som hände om ”de glömde vem som betalade”. Om en ny skandal skulle dyka upp och försäkringsgivarna drabbas av krav från rasande investerare är det inte troligt att revisorerna skulle få några fler uppdrag, inte heller från något annat av försäkringsbolagen.

Offentliga siffror

Dessutom skulle informationen om hur mycket FSI ett företag behövde och vad den skulle kosta vara offentlig. Det skulle ge investerare en god bild av risken i bolaget.

– När man vet hur mycket försäkringstäckning som behövs för de aktier man köper, då har man som investerare också bättre möjligheter att veta vilka aktier och företag som är pålitligare, skrev Rouen i New York Times.

Hans idéer väckte snabbt intresse och han har redan fått förklara dem för den amerikanska försäkringsbranschen och en chefstjänsteman på Bank of England. Och åtminstone en amerikansk senator, Elizabeth Dole, har tagit FSI-modellen till sig (”Försäkringsbolaget har alla skäl i världen att anlita den bästa revisorn och revisorn har alla skäl i världen att se till att redovisningen stämmer.”)

Medverkande denna månad: Bengt Holmquist