Vi (Björn Grundvall och Rolf Rundfelt) har på uppdrag av Stockholmsbörsen gått igenom årsredovisningarna för år 2001 för i princip samtliga bolag noterade på A- och O-listan. Inriktningen har i första hand varit att utröna om bolagen tillämpat de nya rekommendationer från Redovisningsrådet som trätt i kraft den 1 januari 2001 samt i vilken utsträckning bolagen följt de informationskrav som anges i NBK:s rekommendation om ledande befattningshavares förmåner. En sammanställning av våra iakttagelser finns tillgänglig via Stockholmsbörsen ”Börsbolagens årsredovisningar 2001 – Några iakttagelser”.

Utav de ca 300 årsredovisningar vi gått igenom är det endast en handfull företag som till fullo levt upp till de redovisningsprinciper och upplysningskrav som framgår av rekommendationerna. Även om merparten av de avvikelser som noterats avser upplysningskraven i rekommendationerna är resultatet nedslående. Ett sådant förhållandevis tydligt krav som att redovisa resultat per aktie i anslutning till resultaträkningen görs endast av ca en tredjedel av bolagen.

Av noteringsavtalet och börsens regler framgår att Redovisningsrådets rekommendationer anses vara av sådan vikt för börsbolagen att de skall följas. Undantagsvis kan förekomma särskilda omständigheter som kan motivera en avvikelse, men de skall i så fall särskilt omnämnas och motiveras. Vid våra noterade avvikelser har i regel inte något sådant omnämnande skett. I praktiken är möjligheten att avvika från rekommendationer mycket små och detta blir än tydligare nu när Rådets rekommendation om utformning av finansiella rapporter (RR 22) trätt i kraft. De finansiella rapporterna får enligt den inte beskrivas vara i överensstämmelse med Redovisningsrådets rekommendationer om de inte uppfyller kraven i alla tillämpliga rekommendationer och uttalanden från Rådet.

En del av de noteringar som gjorts kommer att bli föremål för vidare utredning/åtgärd från börsens sida.

Nedan lämnar vi kommentarer beträffande vissa av de brister vi noterat. För den som önskar ytterligare information om gjorda noteringar hänvisas till den skrift som Stockholmsbörsen och undertecknade tagit fram.

Upplysning om tillämpade redovisningsprinciper

För att möjliggöra för en läsare av årsredovisningen att kunna tillgodogöra sig presenterad ekonomisk information är det synnerligen viktigt att tillämpade redovisningsprinciper klart framgår och att det också klart framgår från vilket år de tillämpats. Tyvärr är bolagen ofta otydliga och ofullständiga när det gäller information om tillämpade redovisningsprinciper. Ofta saknas uppgifter om väsentliga redovisningsprinciper, t.ex. principer för redovisning av intäkter och redovisning av leasingavtal. Dessutom är det vanligt att det inte framgår vilken effekt rekommendationer som trätt i kraft 2001 haft på redovisad ställning och resultat.

Väldigt få företag kommenterar tillämpade redovisningsprinciper i femårsöversikten. Eftersom en rad nya rekommendationer trätt i kraft de senaste åren, vid olika tillfällen, omöjliggör detta många gånger en vettig analys av den ekonomiska utvecklingen.

Vissa företag har dessutom valt att i förtid tillämpa RR 1:00 Koncernredovisning utan att uppmärksamma att en förtida tillämpning av den rekommendationen också kräver förtida tillämpning av RR 15 Immateriella tillgångar, RR 16 Avsättningar m.m. och RR 17 Nedskrivningar.

Inkomstskatter

Av de nya rekommendationer som trätt i kraft år 2001 är RR 9 Inkomstskatter en av de som påverkat bolagens redovisning mest. De flesta företag har gjort någon form av beräkning av uppskjuten skatt, även om det inte alltid klart framgår vilken effekt den nya principen haft på redovisad ställning och resultat.

Vid vår genomgång har vi noterat brister inom följande tre områden:

  • Information om när rekommendationen börjat tillämpas och om omräkning av jämförelsesiffror skett.

  • Redovisning av uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag.

  • Krav på tilläggsupplysningar.

Grunden för bestämmande av belopp för aktivering av uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag redovisas ofta med beskrivningen ”försiktig bedömning”. Det lämnar utrymme för godtycklig redovisning och större tydlighet efterlyses.

När framtida utnyttjande av underskottsavdrag är beroende av framtida skattepliktiga överskott och företaget redovisat förluster något av de senaste två åren skall upplysning lämnas om de förhållanden som motiverar att en uppskjuten skattefordran redovisas i balansräkningen. Detta görs inte alltid.

Intresseföretag

Definitionen av ett intresseföretag framgår såväl av årsredovisningslagen som Rådets rekommendation RR 13 Intresseföretag och de är likartade. Om ett företag äger 20 % eller mer i ett annat företag förutsätts ”ett betydande inflytande” föreligga för ägarföretaget, om inte annat klart kan påvisas. Det är dock viktigt att poängtera att ett aktieinnehav anses som intresseföretag även om ägarandelen understiger 20 %, nämligen om betydande inflytande föreligger genom avtal eller liknande.

Många företag definierar felaktigt intresseföretag endast utifrån ägarandel. En försäljning av aktier så att innehavet understiger 20 % är således inte tillräckligt för att innehavet inte skall klassificeras som intresseföretag om betydande inflytande föreligger på andra grunder.

Resultat per aktie

Det område där efterlevnaden är sämst gäller redovisningen av resultat per aktie. Enligt RR 18 skall uppgift om resultat per aktie redovisas i resultaträkningen direkt efter årets nettoresultat. Anledningen är i första hand den betydelse som resultat per aktie har för aktiemarknaden. Visserligen redovisar nästan samtliga företag resultat per aktie antingen i ”Highlights” i början av årsredovisningen eller i ett särskilt aktieavsnitt. Detta är dock inte tillräckligt. Uppgiften skall också framgå i anslutning till resultaträkningen. Ytterligare ett skäl för att kräva att resultat per aktie skall anges i anslutning till resultaträkningen är att uppgiften därigenom omfattas av krav på revision. Det bör säkerställa att detta viktiga nyckeltal beräknas på ett jämförbart sätt.

När det gäller utspädning anger RR 18 en delvis ny metod för hur den skall beräknas. En kontrollberäkning i några företag visar att den nya metoden inte alltid tillämpats rätt. Det gäller i synnerhet när företag emitterat teckningsoptioner.

RR 18 tillåter inte att resultat per aktie förbättras när man beaktar utspädning. Trots det redovisar flera företag en lägre förlust per aktie efter utspädning än före.

Kassaflöden

Glädjande är att samtliga företag ställer upp sin kassaflödesanalys enligt de riktlinjer som anges i RR 7, Kassaflödesredovisning. En åtskillnad görs alltså mellan betalningar som hör till rörelsen, investeringar respektive finansiering. Trots det har vi noterat några allvarliga avvikelser i ett par företag. Det gäller företag som valt att lyfta fram ett operativt kassaflöde på ett sätt som inte är förenligt med rekommendationen.

Redovisning av operativa kassaflöden uppmuntras i rekommendationen. Det måste dock ske vid sidan av den officiella kassaflödesanalysen.

Härutöver har vi noterat ett antal avvikelser som kan uppfattas som mindre viktiga. Förhållandevis ofta saknas sålunda uppgifter om betalda räntor och utdelningar samt uppgift om hur likvida medel definieras. Uppgift om vilka tillgångar som förvärvats respektive avyttrats i samband med köp/försäljning av dotterföretag saknas också i vissa företag, alternativt redovisas på ett alltför aggregerat sätt liksom uppgift om investeringar som inte medfört utbetalningar, exempelvis investeringar som finansierats via finansiell leasing eller apport.

Valuta

Trots att Rådets valutarekommendation, RR 8, trädde i kraft redan 1999 är det fortfarande vanligt med väsentliga avvikelser. Allvarligast är frånvaron av information om hur genomförda säkringstransaktioner påverkat periodens resultat. Kombinationen av omfattande säkringsverksamhet och stora kursförändringar gör att resultatet kan ha påverkats kraftigt. Positivt är dock att uppgift om orealiserade vinster och förluster, hänförliga till säkringsinstrument numera redovisas i ganska stor utsträckning.

I likhet med tidigare år har vi också noterat att uppgifter om storleken av de kursdifferenser som påverkat rörelseresultatet ofta saknas.

En förklaring kan vara att företag uppfattar beloppen som oväsentliga.

För att undvika frågor rekommenderar vi att en uppgift alltid lämnas, exempelvis som en delpost i övriga intäkter/kostnader.

Konvertibla skuldebrev

Enligt RR 3, Redovisning av fordringar och skulder med hänsyn till räntevillkor och dold räntekompensation, skall ett belopp motsvarande det beräknade värdet av konverteringsrätten redovisas som en ökning av bundet eget kapital. En följd av detta är att räntan på skuldebrevet blir marknadsmässig. Några företag har under 2001 gett ut konvertibler utan att göra den uppdelning som rekommendationen föreskriver. RR 3 är visserligen en ”hemsnickrad” rekommendation utan direkt motsvarighet i IAS-regelverket. Från och med 2003 skall dock företag tillämpa RR 27, Finansiella instrument – upplysningar och klassificering, baserad på IAS 32, med exakt samma krav för redovisning av konvertibler som RR 3.

Koncernredovisning

Går man tillbaka några år i tiden är det framför allt tillämpningen av RR 1, Koncernredovisning, som gett upphov till problem. Inte minst har det gällt redovisning av samgåenden enligt poolningsmetoden. Den frågan känns nu mindre aktuell. 2001 har vi bara noterat ett poolningsfall, nämligen det mellan Teletrade och Nordnet, två företag som erbjuder kunder att handla aktier via Internet.

Ett annat problemområde gäller goodwill. Anmärkningsvärt är att två företag, uppenbarligen medvetet, valt att skriva av goodwill över 40 år, i strid med såväl RR 1 som den internationella förlagan, IAS 22. Den vanligaste avskrivningstiden, i varje fall om man väger in beloppen, är 20 år. Det som kan kritiseras här gäller frånvaron av motivering. En förklaring är naturligtvis svårigheten att fastställa en rimlig avskrivningsperiod, något som ju förklarar varför IASB är på väg att förbjuda avskrivningar helt och hållet.

Även negativ goodwill skapar problem. Enligt RR 1:96 är det inte tillåtet att redovisa negativ goodwill. Trots det anger flera företag en princip för redovisning av negativ goodwill; en princip som kan vara en kvarleva från RR 1:92. Den senaste versionen av koncernredovisningsrekommendationen, RR 1:00 tillåter visserligen negativ goodwill, men endast i de fall där det verkliga värdet på övertagna nettotillgångar har kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt.

Docent

Rolf Rundfelt

brukar under denna vinjett löpande publicera kommentarer till börsbolagens årsredovisningar. I detta nummer gör han tillsammans med auktor revisor

Björn Grundvall

en sammanställning av vad de båda kommit fram till i Stockholmsbörsens skrift ”Börsbolagens årsredovisningar 2001 – Några iakttagelser”.

Redaktör: Rolf Rundfelt (e-post: rolf.rundfelt@kmpg.se)