Balans nr 1 2003

Kommunal revision: Mer än 100 kommunala yrkesrevisorer är nu certifierade i Sverige

Yrkesrevisorerna i den kommunala revisionen ska ha samma kompetens och likvärdig utbildning som de som arbetar inom den privata företagsrevisionen. Det har varit utgångspunkten för arbetet med att skapa certifiering och utbildningskrav.

Föreningen sveriges kommunala Yrkesrevisorers Förening, SKYREV, bildades i augusti 2000. Initiativet till föreningens bildande togs tillsammans av representanter både för kommuner och landsting med egna revisionskontor (Starev-kretsen) och de privata revisionsbyråer som verkar inom den kommunala revisionen i Sverige (Öhrlings/Komrev, KPMG, Ernst & Young och Deloitte & Touche).

Bildandet skedde med syfte att utveckla och säkerställa kvaliteten inom den kommunala revisionen genom att i första hand skapa och vidmakthålla ett certifieringsinstitut.

Avgörande betydelse

Det var därför av avgörande betydelse att samtliga aktörer inom den kommunala yrkesrevisionen medverkade i att skapa föreningen och certifieringen. Föreningen skall också verka för att de kommunala yrkesrevisorerna fortbildas och att en god revisorssed utvecklas i yrkeskåren. Föreningen har nu cirka 300 medlemmar.

Vid föreninges stämma den 17 augusti 2001 antogs certifieringsförfarande och kriterier för certifiering av kommunala yrkesrevisorer. I skrivande stund, december 2002, är 106 kommunala yrkesrevisorer i Sverige nu certifierade enligt denna certiferingsordning. Av hittills de som ansökt om certifiering har ett tjugotal sökanden fått besked om att de måste komplettera sin kompetens.

Den nämnd som handhar certifieringen räknar med att den höga tillströmningen av ansökningar om certifiering nu efter det första året skall avta och ansökningar framdeles komma in i en mer normal takt.

Certifieringen är avsedd att vara en deklaration för att yrkesrevisorn har den utbildning, erfarenhet och insikt som fordras för uppdraget att biträda de förtroendevalda revisorerna i den kommunala revisionen och så som sakkunnig leda den yrkesmässiga revisionen.

Certifieringen gäller i fem år

Certifieringen meddelas av certifieringsnämnden för en period av fem år. Före femårsperiodens utgång kan den certifierade revisorn ansöka om förnyad certifiering för ytterligare period om fem år. Den certifierade revisorn skall därvid vara yrkesverksam så som sakkunnig till förtroendevalda revisorer i en omfattning som lägst uppgår till 1600 timmar över femårsperioden.

Det är samma krav på yrkesverksamhet som för att få bibehålla auktorisationen inom företagsrevisionen i Sverige.

Certifieringsnämndens sammansättning liksom andra uppgifter om föreningen och certifieringen finns på föreningens hemsida <www.skyrev.com>. Som framgår av regelverket för certifieringen så är det tänkt att nämnden skall utöva tillsyn över de certifierade revisorerna. Ytterst innebär detta att nämnden kan återkalla en yrkesrevisors certifiering.

Bakgrunden till tillkomsten av certifieringen står också att finna i lagstiftarens, riksdagens, vilja att stärka den kommunala revisionen som ett resultat av de kommunala ”affärer” som uppdagades under 90-talet. I samband därmed konstaterades också att

”En auktoriserad eller godkänd revisor har för näringslivsrevision erforderlig kompetens. Förvaltningsrevisionens speciella innebörd i den kommunal revisionen samt den kommunala verksamhetens särart i övrigt innebär att den privata företagssektorns kompetenskrav för revisorer inte är helt relevanta inom kommunsektorn eller i vart fall inte tillräcklig.” (Regeringens proposition 1998/99:66)

De som står bakom yrkesföreningen och certifieringen är överens om att bli certifierad kommunal yrkesrevisor respektive auktoriserad revisor är två olika karriärvägar. Sedan är det en annan sak att certifieringen medvetet har utformats med auktorisationen som förebild, har flera gemensamma drag med denna och att auktoriserade revisorer kan tillgodoräkna sig delar av auktorisationen för att också bli certifierade. Det anses självklart att det skall ställas samma höga kompetenskrav på yrkesrevisorer inom den kommunala revisionen som inom den privata företagsrevisionen!

Kraven

För att kunna bli certifierad måste yrkesrevisorn uppfylla följande krav. Han/hon skall ha:

  • akademisk examen om minst åtta terminer (160 poäng) med minst tre terminer (60 poäng) i ämnet ekonomi eller offentlig förvaltning. Minst en termin (20 poäng) skall avse offentlig förvaltning.

  • praktisk erfarenhet av revision motsvarande minst fem års heltidsarbete varav minst två år från kommunal revision. Det finns också krav på innehållet i denna praktik.

Om yrkesrevisorn inte uppfyller utbildningskraven kan certifieringsnämnden efter individuell prövning medge certifiering efter att den sökande genomgått kompletterande utbildning eller ett godkänt prov. Detta prov är dock ännu inte utvecklat.

Samarbete med Göteborgs universitet

Föreningen har i samarbete med Göteborgs Universitet tagit fram en uppdragsutbildning för att göra det möjligt för de sökande som nyss nämnts behöver komplettera sin utbildning för att bli certifierade. Denna utbildning är tänkt att komma igång under år 2003. Utbildningspaketet består av fyra block om vardera en halv termin (10 poäng). Blocken är följande:

  1. Kommunal ekonomi

  2. Kommunal förvaltning

  3. Kommunal revision

  4. Magisteruppsats

Varje block omfattar 40–45 föreläsnings- och seminarietimmar fördelade på fyra tillfällen. Beroende på behovet kan den enskilde komplettera med ett eller flera block.

En förtroendefråga för hela revisionen

Certifieringen är en trovärdighets-/förtroendefråga för hela den kommunala revisionen. Det uttrycktes också i den tidigare nämnda propositionen en förväntan från statsmaktens sida att ”branschen” själv skulle etablera en certifiering annars hotade man att eventuellt återkomma med lagstiftning.

Utöver kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring finns naturligtvis också personalpolitiska argument för certifieringen. På det här sättet tydliggörs yrkeskompetensen och det skapas en karriärs- och befordringsväg som sedan länge har efterfrågats av de som arbetar inom den kommunala revisionen.

Certifieringen är nu ett faktum. Justitiedepartement anordnade ett seminarium den 11 juni 2002 för att följa upp de nya lagregler om revisionen i kommuner och landsting som infördes i kommunallagen vid milleniumskiftet. Vid seminariet redovisade föreningen certifieringens regelverk och arbetsläget.

Departementet med statssekreteraren i spetsen var positivt överraskade över hur snabbt och konstruktivt som ”branschen” hanterat frågan om certifiering av de kommunala yrkesrevisorerna.

Diskuteras i övriga Norden

Frågan om certifiering av de kommunala yrkesrevisorerna diskuteras också i Norge och Danmark. Det vore naturligtvis till gagn för alla om en likartad certifiering etablerades i Sverige, Norge och Danmark.

Det skulle gynna en ytterligare utveckling av samarbetet över gränserna genom att förbättra förutsättningarna för exempelvis utbyte av personal, samarrangemang av kurser, utveckling av gemensamma revisionsmetoder och revisionsstandards.

Av

Lennart Ledin

Revisionschef

Lennart Ledin , Jämtlands läns landsting, styrelseledamot i föreningen Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer (SKYREV) och certifierad kommunal yrkesrevisor.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...