Ett återkommande begrepp i dagens redovisningsdebatt är convergence. Därmed avses strävan att eliminera skillnader mellan IAS och FAS, det vill säga mellan de internationella och de amerikanska rekommendationerna. IASB och FASB har enats om detta vid två möten under hösten. Bland annat handlar det om en kartläggning av skillnaderna. FASB har tidigare publicerat två böcker där man kommit fram till drygt 200 olikheter. Och då har man inte med några av de besvärligare områdena såsom intäktsredovisning!

På kort sikt avser man att behandla bland annat följande punkter:

  • Byte av tillgångar. I IASBs Improvement finns ett förslag att alla byten av tillgångar, även de som avser likvärdiga tillgångar, skall redovisas till verkligt värde. Enligt US GAAP skall verkliga värden bara användas för tillgångar som inte är likvärdiga.

  • Byte av redovisningsprincip. IASB föreslår här att alla frivilliga principbyten skall redovisas med retroaktiv effekt. Enligt US GAAP redovisas sådana byten med effekt framåt.

  • Avveckling av verksamheter. FASB har nyligen gett ut en rekommendation, FAS 144 Accounting for the Impairment or Disposal of Long-Lived Assets som medför en väsentlig förändring av begreppet ”discontinued operations”. Enligt den nya definitionen är en verksamhet under avveckling ”varje del (component) vars verksamhet och kassaflöden kan särskiljas från företaget i övrigt”. Definitionen blir därmed vidare än den som IASB använder och som förutsätter att den avvecklade verksamheten skall vara en betydande del av företaget.

  • Joint ventures. I USA accepteras klyvningsmetoden endast i ett fåtal branscher.

  • Delårsrapportering. IASB ser varje delårsperiod som en avgränsad period medan US GAAP ser delåret som en del av hela året vilket kan få betydelse för hur intäkter och kostnader fördelas.

  • FOU. US GAAP, i motsats till IAS, föreskriver att utgifter för FOU skall kostnadsföras löpande.

Därtill kommer att IASB och FASB arbetar parallellt med ett antal projekt, däribland en revidering av rekommendationen om koncernredovisning.

Proposal for a Principles-Based Approach to US Accounting Standard Setting

Ett mer långsiktigt project som torde få mer långtgående konsekvenser för harmoniseringen av IAS och US GAAP är förslaget att basera amerikanska rekommendationer mer på principer än på detaljerade redovisningsregler. Det här projektet seglar i medvind efter Enron. Där handlar ju en del av kritiken att Enron visserligen gjorde fel men att många av de åtgärder som vidtogs faktiskt inte stod i strid med den ena eller andra rekommendationen. Motsatsvis hävdas att en tillämpning av de mer principiella IAS-rekommendationerna skulle ha medfört ett annat utfall.

Den vanliga uppfattningen tycks vara att de nuvarande detaljerade amerikanska reglerna ger upphov till höga kostnader i företagen samtidigt som de sägs uppmuntra till kringgåendetransaktioner som visserligen redovisas på det sätt som rekommendationen anger men som ändå inte ger en rättvisande bild.

Innebörden av en principbaserad redovisning är att en stor del av den vägledning som nu ges skulle försvinna. Problemet är att det här ofta rör sig om önskemål från användarna. En ny syn på hur rekommendationer skall skrivas kräver alltså att alla, företag, revisorer analytiker, tillsynsmyndigheter, accepterar att redovisningen i högre grad ger uttryck för de ansvarigas goda omdöme ”professional judgement”. Även om många företagare och revisorer vid en första anblick ser detta som något positivt kan reaktionerna på den diskussions-pm som FASB gav ut i höstas bli blandade. En invändning skulle kunna bli att om företagsledningen i Enron i högre grad hade kunnat hänvisa till sitt ”goda omdöme” hade då inte riskerna för missbruk varit ännu större. Och, med tanke på den omfattning som processandet har i USA, riskerar man inte fler anklagelser för att redovisningen inte ger en rättvisande bild? Och kommer inte trycket att öka på exempelvis revisionsbyråerna att ge ut anvisningar för hur olika transaktioner skall redovisas som bara ersätter de som annars skulle ha getts ut av EITF (motsvarigheten till den svenska Akutgruppen) eller motsvarande?

Motsvarande diskussion har förts i Sverige. Bland annat har det funnits önskemål om att företag och revisorer skulle kunna vända sig till Akutgruppen med frågor och få bindande förhandsbesked om redovisningen på samma sätt som gäller i skattemål. Akutgruppen har dock i sin arbetsordning motsatt sig en sådan uppgift. Akutgruppen svarar därför bara på frågor som ställs av Stockholmsbörsen samt frågor som bedöms vara viktiga för aktiemarknaden. Det här har fungerat väl. Givet att konsekvenserna för de företag som inte följer god redovisningssed när den skärpta tillsynsverksamheten finns på plats blir kännbara, kan man dock förutse att det kommer att höjas röster för ytterligare vägledning vad gäller hur olika regler skall tolkas.

Översättning av IAS till svenska

Som tidigare redovisats pågår ett arbete på att göra en formell översättning av samtliga IAS och samtliga SIC-uttalanden. För att EU-beslutet om en övergång till IAS år 2005 skall bli verklighet krävs att alla rekommendationer är översatta till vart och ett av de elva medlemsspråken. Avsikten är att detta arbete skall vara genomfört i början av 2003. Dessa översättningar skall sedan publiceras i EUs tidskrift ”Official Journal” varigenom de blir officiellt godkända. Publiceringen väntas ske successivt under våren.

Sverige har i förhållande till många andra länder kommit något på efterkälken. Orsaken är bland annat den svenska lagstiftningen. I motsats till flera andra EU-länder har Sverige inte valt att tillåta svenska företag att följa EG-direktiven (och därmed IAS) i stället för de inhemska reglerna. Därför blev det inte intressant att göra en exakt översättning av IAS till svenska. I stället valde som bekant Redovisningsrådet att ge ut egna rekommendationer vilka visserligen baserades på IAS men som också innehöll flera avvikelser. Det arbete som nu pågår syftar dels till att ta bort dessa avvikelser, dels att översätta de IAS som ännu inte motsvaras av en svensk rekommendation. Det viktigaste exemplet gäller IAS 39 som behandlar redovisning av finansiella instrument.

Ansvaret för det här arbetet åvilar IASB. IASB har i sin tur anlitat en svensk översättare. Vidare har tillsatts en referensgrupp bestående av representanter för justitiedepartementet, bokföringsnämnden, finansinspektionen, redovisningsrådet samt de fyra stora revisionsbyråerna. Referensgruppens uppgift är att säkerställa att kvaliteten på översättningen möter rimliga krav.

Grunden för översättningen utgörs av de rekommendationer som Rådet gett ut. Den terminologi som inarbetats genom dessa, exempelvis begrepp som återvinningsvärde, nyttjandeperiod etc. kommer alltså att bibehållas. En ”väsentlig” förändring sker dock; begreppet rekommendation har utmönstrats till förmån för standard. Detta för att understryka att det som nu tas fram får karaktär av lagtext från och med 2005.

Hur den färdiga översättningen kommer att marknadsföras i Sverige är ännu oklart. Den text som publiceras i Official Journal har ingen copyright. Vem som helst kan alltså trycka upp en version och sälja utan att begära tillstånd. Den text det rör sig om utgör dock bara en delmängd av det som IASB publicerat. Överenskommelsen mellan IASB och EU omfattar sålunda endast standarden. Underlaget för den bedömning som gjorts, det vill säga Basis for Conclusion omfattas inte, ej heller bilagor.

Sammanlagt rör sig detta material om uppskattningsvis hälften av hela den Bound Volume som IASB ger ut och där IASB behållit copyrighten.

Den förhoppning som IASB torde ha är att mervärdet av att kunna ge ut en bok som innehåller både standarden och den förklarande texten skall vara så högt att köparna väljer deras bok framför alternativ som bara innehåller standards. Ett pris som nämnts för denna bok är ca 70 euro.

Arbetet med att översätta Basis for Conclusions och bilagor har ännu inte påbörjats. IASBs ambition är att en komplett bok skall kunna säljas vid utgången av 2003. Sannolikt kommer den person som nu översätter standardsdelen att fortsätta. Däremot är det väl mindre sannolikt att den referensgrupp som tillsatts kommer att ta på sig att granska ytterligare 500–700 sidor text.

Redaktör:

Rolf Rundfelt

(e-post: rolf.rundfelt@kmpg.se)

Det är en spännande agenda vi har framför oss i dag. 2002 innebar många nya förutsättningar för oss, inledde FARs vice ordförande Anders Malmeby (bilden) som senare under dagen blev ny ordförande. Nya förutsättningar också för företagandet villkor samt nya omvärldsfaktorer.

Nästan 200 ledamöter deltog i FAR-dagen på Hotel Sheraton i Stockholm. Anders Malmeby:

– Idag kräver en effektiv kapitalmarknad en global standard för effektiv finansiell information, vilket är på gång genom IAS/IFRS. Vi har också snart en global standard för revision – ISA. Här har FAR varit proaktiv genom att redan ha översatt ISA till en svenska – RS. RS finns numera också i en ny bok.

På kvällens årsstämmomiddag på Stadshuset talade Karel van Hulle, vid EUs generaldirektorat för den inre marknaden, om revisorsfrågor i ett europeiskt och USA-kritiskt perspektiv.

Av

Bengt Holmquist och

Åsa Johansson