Innehåll

Balans nr 10 2003

Europa-frågor: Ett tydligt nej till euron

Svenska folket har nu bestämt att vi inte ska införa euron i Sverige. 55,9 procent av väljarna röstade nej, medan 42 procent röstade ja. Valdeltagandet blev 82,6 procent. Vad innebär nejet för Sverige och de svenska företagen?

I det förslag till ny EU-konstitution som lagts fram av EUs framtidskonvent finns ett förslag om en starkare ställning för euroländernas ekonomiska samarbetsgrupp, den så kallade eurogruppen. För Sveriges del kan det innebära att vi hamnar i EUs B-lag. När de nya medlemsländerna från öst successivt inför euron som nationell valuta kommer EUs A-lag att bli allt starkare.

Till en början kommer de svenska företagen förmodligen inte märka av några förändringar. De fortsätter att göra affärer som vanligt. Vad som kommer att hända på sikt är svårt att veta. Vi kan redan idag konstatera att euron används alltmer av svenska företag. Många fakturerar och skickar offerter i euro, vare sig de vill det eller ej. Vid användandet av en utländsk valuta uppstår alltid en valutarisk och den får svenska företag fortsätta att leva med. Eftersom de svenska företagen inte kan delta på EUs inre marknad på samma villkor som företagen i euroländerna måste de bli ännu mer konkurrenskraftiga för att kunna hävda sig på marknaden.

Många företag, organisationer och myndigheter hade redan börjat förbereda sig för eurons inträde i Sverige år 2006. Detta arbete behöver inte vara bortkastat. Företagen kan välja att antingen dokumentera och spara det arbete som har utförts för att senare plocka fram dokumentationen om det blir aktuellt med ett nytt inträdesdatum eller så kan företagen fortsätta sitt förberedelsearbete.

Svenska företag kan idag ha sin redovisning i euro. För vissa företag kan det vara en fördel att byta till euro, trots att vi har kvar den svenska kronan som nationell valuta. Det kan t.ex. vara företag som har täta kontakter med företag i euroländerna och som därför har många ut- och inbetalningar i euro. För att veta om ett företag bör byta till euro eller inte kan en analys göras där ett antal frågor beaktas. Det kan t.ex. gälla företagsstrukturen, företagets finansieringsformer eller konkurrenssituationen.

Kommer vi att ha en ny folkomröstning snart? Efter valet kommenterade finansminister Bosse Ringholm resultatet på följande sätt. ”Det svenska folket har sänt en tydlig signal i EMU-frågan. Det är inte aktuellt för Sverige att gå med i valutaunionen. Däremot ska Sverige fortsätta att vara en aktiv medlem i EU. Samarbetet behöver utvecklas och förstärkas på flera områden, inte minst när det gäller tillväxtfrågorna inom ramen för den s.k. Lissabonstrategin”. I dagsläget ser det ut som om ett inträde i valutaunionen skulle kunna ske tidigast år 2013.

Civ. ek.

Ewa Fallenius

arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU. Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till

ewa.fallenius@se.pwcglobal.com