Disciplinärenden initieras antingen genom anmälningar utifrån eller av Revisorsnämnden själv.

Systematisk uppsökande tillsyn

En betydande del av de egeninitierade ärendena härrör från nämndens systematiska uppsökande tillsyn, SUT. Fjorton sådana fall initierades förra året.

SUT-ärenden är inriktade på speciella riskgrupper, t.ex. revisorer med väldigt många uppdrag eller revisorer som inte är med i FAR eller SRS. Ett sådant ärende utreds normalt av någon bland Revisorsnämndens personal med revisorsbakgrund som ställer frågor till den undersökta revisorn och får in dokumentation från ett antal bolag. Uppdagas i en SUT-utredning allvarliga brister i revisorns verksamhet skrivs en promemoria och saken blir ett disciplinärende. Revisorn får yttra sig över promemorian.

Uppgifter i massmedier

Ett antal ärenden initieras av nämnden efter uppgifter i massmedier. Om det rör sig om en tidningsartikel skickas en kopia av artikeln till den aktuella revisorn som ombeds kommentera. Det som står i en tidningsartikel är ofta ganska kortfattat och missförstånd kan förekomma. Men någon gång blir det disciplinärenden även av sådana fall. Totalantalet egeninitierade disciplinärenden förra året exklusive SUT uppgick till tjugo.

Anmälningar från myndigheter

Bland anmälningarna utifrån kommer en del från myndigheter, särskilt från skattemyndigheterna som förra året gjorde fyrtio anmälningar som ledde till att disciplinförfaranden inleddes. Skattemyndigheterna är enligt revisorslagen skyldiga att rapportera ”omständighet som kan vara av betydelse för Revisorsnämndens verksamhet”. Det kan till exempel handla om skatteskulder och slarv med deklarationer, vilket kan göra att revisorns redbarhet och lämplighet enligt revisorslagen ifrågasätts.

Det kommer också anmälningar från ekobrottsmyndigheten, kronofogdemyndigheter och konkursförvaltare.

Besvikna klienter och borgenärer

Det finns också en ganska stor grupp enskilda anmälare – till exempel besvikna revisionsklienter och borgenärer som förlorat pengar i konkurser. Trettiofem anmälningar från klienter ledde förra året till att disciplinärenden inleddes.

Gemensamt för varje anmälningsärende är att det fördelas på någon av nämndens handläggare. Beroende på problematiken – om det är rent juridiska frågor eller svårare revisionsfrågor – går handläggaren antingen igenom det själv eller tillsammans med en revisor.

Revisorn som är föremål för utredningen blir förelagd att yttra sig över anmälan och eventuellt också att svara på kompletterande frågor från Revisorsnämndens handläggare.

Kan ta lång tid

Så vidtar en skriftväxling som emellanåt kan ta väldigt lång tid. Det kan krävas väldigt omfattande svar från revisorn som kanske måste gå långt tillbaka i sin revisionsdokumentation. Periodvis under året kan ju revisorer ha oerhört mycket att göra. De brukar ofta begära anstånd med att svara på brev från Revisorsnämnden.

Det brukar gå att få anstånd under hänvisning till hög arbetsbelastning eller någon annan omständighet.

– Frågan om anstånd kan ibland vara en avvägningsfråga, säger Per Eskilsson, chefsjurist på Revisorsnämnden. Tyvärr finns det enstaka revisorer som helt enkelt inte vill svara. De kanske upplever att de inte kan ta sig ur det som de blivit anmälda för. De kan vilja förhala och hålla sig undan.

Föreläggande

Den mest långtgående konsekvensen av att inte svara är att revisorn förlorar auktorisationen eller godkännandet.

Den som inte svarar på det första föreläggandet delges ytterligare en gång och informeras om att disciplinära åtgärder kan vidtas om man inte svarar. Kommer inte heller då något svar meddelas revisorn en varning och får ett sista föreläggande. I det står det att auktorisationen/godkännandet upphävs om det inte kommer något svar.

Och det händer att det inte blir något svar på det heller.

När en utredning är klar går den till nämnden för beslut. I ärenden av mindre vikt och/eller utan principiell betydelse kan beslut fattas av direktören eller nämndens ordförande.

Maximalt tre år

Revisorsnämnden har ett krav på sig att disciplinärenden ska avgöras inom maximalt tre år. Den gränsen klarar man utom i de fall där man till exempel avvaktar någon domstols dom. Av de sammanlagt 147 disciplinärenden som avgjordes förra året hade ungefär en fjärdedel tagit mer än arton månader att handlägga. Det normala är alltså att ärendena klaras av på kortare tid än så.

– Det är inte de tredskande revisorerna som inte svarar på förelägganden som står för de mest långvariga ärendena, säger Per Eskilsson. Utan det gäller ärenden där materian är så omfattande eller komplicerad att både våra förelägganden och revisorns svar blir väldigt omfattande. Skriftväxlingen kan pågå i flera omgångar.

49 disciplinära åtgärder på ett år

Under 2002 avgjordes 69 ärenden angående godkända revisorer, 77 ärenden angående auktoriserade revisorer och ett ärende angående ett registrerat revisionsbolag. Nämnden fattade 49 beslut om disciplinär åtgärd – nio upphävanden, 31 varningar och nio erinringar. Det var sju godkännanden och två auktorisationer som upphävdes. Sexton godkända och femton auktoriserade revisorer varnades. Sex godkända och två auktoriserade revisorer fick en erinran. Revisionsbolaget fick en erinran.

Bristfällig dokumentation och otillräckliga revisionsinsatser var de vanligast förekommande bristerna.

Dessutom var det tolv revisorer som själva avsade sig godkännanden eller auktorisationer när Revisorsnämnden påbörjade sina utredningar inom ramen för den systematiska uppsökande tillsynen.

Offentlighet och sekretess

Revisorsnämndens beslut är offentliga. I övrigt gäller för uppgifter i disciplinärenden sekretess enligt 8:6 och 9:12 i sekretesslagen. Dessa bestämmelser är ganska svårtillämpade. Förenklat kan man säga att sekretesskyddet för revisorns klienter och över huvud taget andra än revisorn är starkare än skyddet för revisorn själv.

Två sekretessbeslut under det senast året har prövats i kammarrätten.

Det ena var det kända fallet där en advokatbyrå ville få ut revisionsdokumentation som Ernst & Young lämnat in till Revisorsnämnden. Revisorsnämnden lämnade inte ut alla handlingar och det beslutet stod sig i kammarrätten. Rätten gick på sekretesslagen 8:6 och sa att det rörde sig om skydd för affärshemligheter och liknande. Om man skulle ta del av den oerhört omfattande revisionsdokumentationen skulle man ha kunnat se ett system i hur revisionsbyrån arbetar. Revisionsbolags metodik är en värdefull affärshemlighet som skyddas av sekretess. Det finns också en risk att klienter skulle förutse hur revisionsbyrån arbetade och anpassa sig efter det.

Senare har det förekommit ett fall där samtliga uppgifter i ett disciplinärende begärdes utlämnade av tredje man. Då avidentifierades i stort sett alla uppgifter om klienterna.