Dags för en ny genomgång av årsredovisningar och som vanligt börjar den med de företag som har brutet räkenskapsår. Nedan kommenteras redovisningarna från Sectra, CTT Systems och Clas Ohlson.

Sectra

Sectra har under vart och ett av de tre senaste åren emitterat konvertibler. Inget av lånen har värderats enligt RR 3. Ingen uppdelning har alltså skett mellan lånets verkliga värde och värdet på konverteringsrätten.

Uppskattningsvis innebär det att de redovisas med ett ca 1 miljon för högt belopp (vilket dock är ganska blygsamt i förhållande till ett resultat före skatt på drygt 60 miljoner).

Sectra redovisar inte resultat per aktie i anslutning till resultaträkningen på det sätt som RR 18 kräver. I den femårsöversikt som innehåller uppgifter om nyckeltal redovisas visserligen resultat per aktie både före och efter utspädning. Det finns dock ingen förklaring till hur beräkningen är gjord vilket också är ett krav i RR 18.

Av redovisningsprinciperna framgår att bolaget tillämpar RR 1:00. Dock framgår inte om man också infört RR 15–17 vilket utgör en förutsättning.

En förklaring till skillnad mellan nominell och effektiv skatt som krävs enligt RR 9 saknas. I den princip för skatt som anges talas om att latent skatt beräknas på obeskattade reserver. Det som företag skall redovisa är en uppskjuten skatt på skillnaden mellan olika balansposters redovisade och skattemässiga värden.

Nära hälften av Sectras omsättning går på export. Trots det redovisas inga uppgifter om vare sig exponering för valutarisker eller kursdifferenser.

CTT Systems

CTT Systems är ytterligare ett av de företag som fick sitt brev med påpekande om brister sent. Detta ursäktar dock inte de brister i förhållande till Rådets rekommendationer som årsredovisningen uppvisar. Det gäller:

RR 8, Valuta. I avsnittet om risker anges att bolaget köper och säljer i olika valutor och att man säkrar vissa dollarbetalningar. Det sägs inget om storleken på exponeringen, kursdifferenser som påverkat årets resultat eller om förekomsten av kurssäkringar. Inte heller kommenteras hur omräkning av utländska dotterföretag görs eller redovisas en omräkningsdifferens i eget kapital trots att det finns ett amerikanskt dotterföretag. Det kan inte uteslutas att posterna är försumbara vilket dock i så fall borde ha kommenterats.

RR 9, Skatter. CTT redovisar ingen skatt vilket förklaras av att bolaget redovisat förlust de senaste fem åren. Sannolikt har frånvaron av skatt gjort att ledningen inte tycker att det är meningsfullt att redovisa den skattenot som RR 9 kräver, vilket man kan förstå. Jag tycker ändå att man borde ha kommenterat storleken på icke redovisade underskottsavdrag.

RR 18, Resultat per aktie. Uppgift om resultat per aktie lämnas inte i resultaträkningen. I femårsöversikten redovisas ett bättre resultat per aktie efter utspädning vilket inte är tillåtet. Resultat per aktie är definierat som resultat efter finansnetto efter avdrag för 28 procent schablonskatt. Dessbättre är det fel. Så vitt jag kan se har man inte beaktat någon skatt. Och skulle man gjort det så är det inte acceptabelt med schablonskatt. Även det genomsnittliga antalet aktier efter utspädning som anges i femårsöversikten är fel. Antalet har ökat med 200000 vilket motsvarar det antal optionsrätter som CTT gett ut. Av dessa har dock bara 66000 tecknats. Mot bakgrund av att teckningskursen ligger långt över den aktuella börskursen är teckning osannolik. Rätt siffra på utspädningseffekten skulle därför vara 0.

Därutöver kan nämnas att redogörelsen för redovisningsprinciper är bristfällig. Den hänvisar till ”lag eller annan författning samt god redovisningssed för aktiemarknadsbolag”. Det CTT bör göra är att hänvisa till Redovisningsrådet och sen gå igenom vilka principer som är tillämpliga. Slutligen kan noteras att kassaflödesanalysen är upprättad enligt den direkta metoden. Ett problem med den metoden är att koppla den till resultat- och balansräkningar. ctt redovisar sålunda inbetalningar från kunder på 25,5 miljoner. Eftersom omsättningen uppgår till 21,1 miljoner borde kundfordringarna ha minskat med 4,4 miljoner. Enligt balansräkningen uppgår dock minskningen endast till 2,5. Det vore därför önskvärt att om CTT håller fast vid den direkta metoden att man hjälpte läsaren att förstå hur det löpande kassaflödet förhåller sig till redovisat resultat.

Clas Ohlson

Inte heller Clas Ohlson, ett av de mest framgångsrika företagen på Stockholmsbörsen 2002, går fri från kritik. Så vitt jag kan se saknas uppgifter om

  • resultat per aktie i anslutning till resultaträkningen,

  • orealiserade kursdifferenser samt de kursdifferenser som påverkat rörelseresultatet

  • betalda räntor i kassaflödesanalysen samt

  • den skattenot som förklarar skillnaden mellan effektiv och nominell skatt.

Docent Rolf Rundfelt publicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar.