Nytt tjänsteprisindex från SCB – statistik om revisions – och redovisningsbranschen

Tjänstesektorn blir allt viktigare för Sveriges ekonomiska utveckling. Ett projekt startade därför på Statistiska centralbyrån (SCB) år 2000 med att utveckla olika prisindex för tjänstesektorn eftersom detta till stor del saknas. Erik Gerestrand skriver här om projektarbetet samt presenterar statistik om revisions- och redovisningsbranschen.

Konsumentprisindex, KPI, är kanske det mest kända indexet och omfattar de flesta varor och tjänster som hushållen köper och konsumerar. Även på varusidan inom näringslivet är indextillgången och täckningen tillfredsställande. Däremot saknas till stor del prismätningar och prisindex för tjänster som köps och produceras inom näringslivet. Näringslivets tjänsteproducenter står idag för nära 50 procent av BNP medan motsvarande andel 1993 var 38 procent. Tjänstebranschernas ökande betydelse för landets ekonomiska utveckling innebär att s.k. tjänsteprisindex, TPI, blir allt viktigare i statistikproduktionen.

Det arbete som SCB startat för att skapa relevanta index för tjänsteområdet är därför högprioriterat och skall leda till en bättre ekonomisk statistik där volymutveckling och produktivitet kan mätas på ett mer betryggande sätt än tidigare. SCB samarbetar bl.a. med branschorganisationer för att inhämta branschkunskap och inför utvecklingen av ett nytt prisindex för ekonomiska konsulttjänster har SCB haft kontakt med FAR, SRS och SRF samt flera företag.

Det primära syftet med prisindex är att leverera deflatorer till det svenska nationalräkenskapssystemet för fastprisberäkning av BNP. För att kunna studera tillväxten i ekonomin måste ju olika marknader analyseras i absoluta tal, dvs. rensad från inflation i enskilda branscher. Vidare kan indexen komma att användas vid konjunkturanalyser, avtal m.m.

Svårt område att prismäta

En svårighet med att prismäta och skapa index för tjänster inom revision och redovisning är att uppdrag är skräddarsydda individuellt för varje kund, till skillnad mot många industriproducerade varor. Eftersom uppdrag i många fall är unika är det svårt att hitta stabila och repetitiva tjänster som producenten kan lämna prisuppgifter på från period till period. Vidare beror prissättningen på ett antal olika och ständigt föränderliga faktorer och det kan vara problematiskt att särskilja tjänster från varandra, t.ex. revisionsnära rådgivning från övrig rådgivning.

Beroende på problemet med att hitta återkommande tjänster för prismätningar samt lämpliga metoder att följa prisutvecklingen inom detta område har internationella statistikbyråer valt delvis olika tillvägagångssätt. I huvudsak baseras dock indexen inom ekonomiska konsult- tjänster på genomsnittligt fakturerade timtaxor kategoriserade på olika specifika tjänster.

Några globala jättar och många små företag

Hösten 2002 genomfördes en intermittent urvalsundersökning1 för att belysa branschen revision och redovisning. Nedan i artikeln presenteras de preliminära resultaten. Slutgiltigt resultat publiceras på SCB:s hemsida <http:///www.scb.se> den 30 juni 2003. Prisindexet för ekonomiska konsulttjänster avser att mäta kvartalsvis prisutveckling inom området revision och redovisning. Publicering kommer troligtvis att ske fr.o.m. första kvartalet 2004.

Enligt SCB:s Företagsstatistik år 2000 fanns det 13 213 företag som tillsammans sysselsatte 20 382 personer inom revision och redovisning. Branschens totala nettoomsättning uppgick till knappt 19,3 miljarder kronor och förädlingsvärdet till ca 11,9 miljarder kronor.3

Av den totala nettoomsättningen svarade enskilda näringsidkare, dvs. företag med noll anställda, för sammanlagt cirka 1,4 miljarder kronor, motsvarande sju procent. Under år 2000 fanns det 6 112 enskilda näringsidkare registrerade.

I den minsta storleksklassen (0–4 anställda) finns 12 684 företag, eller motsvarande 96 procent av totala antalet företag i branschen. Trots att det är så stor övervikt av antalet små företag svarar dessa endast för ca 38 procent av den totala nettoomsättningen. De fem största företagen står för ungefär en tredjedel av den totala nettoomsättningen och antalet anställda.

Branschen domineras alltså av några få mycket stora multinationella bolag, medan övriga företag är små med få anställda och liten nettoomsättning, något mellanting verkar knappast existera. I oktober 2002 fanns det 1 723 godkända och 2 387 auktoriserade revisorer, samt 81 registrerade revisionsbolag i Sverige4. Ungefär hälften av revisorerna arbetar på någon av de fem största revisionsbyråerna, vilka också är de byråer som nästan uteslutande väljs av samtliga börsnoterade företag.5

Vilka är de största företagen inom revision?

År 2001 fanns det inom revision och redovisning 25 företag med minst 50 anställda. De åtta största företagen stod för ca 40 procent av den totala nettoomsättningen och knappt hälften av totala antalet anställda i branschen arbetade i något av dessa bolag. Tidningen Affärsvärlden presenterar varje år Sveriges största konsultföretag. Tabellen visar den lista över de största företagen inom revision som presenterades i ”Konsultguiden 2002/2003”.

Intäkternas fördelning på olika tjänster

Revisionstjänster samt redovisnings- och bokföringstjänster (exkl. deklarationer) står för den största delen av företagens intäkter med 43 respektive 35 procent av branschens totala nettoomsättning. Vidare står skatterådgivning (inkl. deklarationer) för 12 procent medan resterande 10 procent fördelar sig på övriga tjänster som t.ex. konsulttjänster avseende företags organisation, data- och utbildningstjänster.6

SCB:s utvecklingsarbete med att ta fram nya index för tjänsteområdet kommer att fortskrida och vi bör kunna se fram emot en successiv förbättring av indexinformation och den ekonomiska statistiken.

Erik Gerestrand är ek. mag. och utvecklingsansvarig för ekonomiska konsulttjänster vid SCB.