Balans nr 4 2003

Debatt: Viktiga frågor skyms av dimma

Balans tar gärna emot signerade debattinlägg. Vi förbehåller oss rätten att redigera inkomna bidrag.

Claes Sjölin har skrivit en artikel om revisionsbyråbranschens pågående och kommande strukturförändringar (”En bransch söker ny struktur”, Balans nr 3/2003). Några av de ämnen han tar upp är av mycket stort intresse.

Viktiga frågor

Dit hör frågan hur branschen skall säkra tillgången till specialistkompetens för revisionsverksamheten om marknadskrafterna, lagstiftaren eller tillsynsmyndigheten skulle ytterligare begränsa specialisternas möjlighet att vidmakthålla sin kompetens genom konsultverksamhet. Det gäller både att rekrytera de bästa specialisterna och att intressera ungdomar för en utbildning som ger tillträde till branschen.

Dit hör också frågan hur ett effektivt skydd för tredje man skall kunna utformas så att det inte samtidigt hindrar en sund utveckling av marknaden och leder till en återgång till ett näringsliv baserat på ett skråväsen.

Tyvärr skyms dessa ämnen i en dimma av oklara resonemang, sammanblandningar och rena sakfel. Men det vore synd om Sjölins ansats till debatt skulle komma av sig. Med den här kommentaren vill jag gärna skingra dimman på de viktigaste punkterna. Jag kommer däremot att försöka hålla mina – och FARs – åsikter utanför kommentaren.

Inget branschbeslut

Sjölins utgångspunkt är att revisionsbyråbranschen skulle ha ”bestämt sig för att avveckla de integrerade affärsjuridiska tjänsterna med förhoppningen att lugna Revisorsnämnd och allmän opinion”. Det finns inget sådant branschgemensamt beslut. Några revisionsbyråer, mest påtagligt den där Sjölin själv var verksam under några år, har organiserat om sig radikalt, medan andra har valt mindre dramatiska vägar. Branschen består av självständiga företag som vart för sig fattar strategiska beslut om sin verksamhetsform. Under de 22 år jag har ingått i FARs ledning kan jag inte påminna mig något tillfälle då FAR har lagt sig i den sortens beslut.

Tillåten verksamhet

Sjölins användande av ordet ”integrerad verksamhet” hör också till dimbildningarna. Ibland menar han rådgivningsverksamhet till revisionsklienter, ibland affärs-juridisk verksamhet inom samma juridiska person som revisionen.

När en revisionsgrupp lämnar råd till ett företag som är revisionsklient hos ett revisionsföretag i gruppen, skall revisors-lagens analysmodell tillämpas. Den är inte helt lätt att använda, men den är baserad på EG-rekommendationen om revisors oberoende, och den är teoretiskt klar.

En svensk specialkomplikation är däremot revisorslagens regler om vem som får bedriva de tre fenomen som kallas revisionsverksamhet, verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet, och sidoverksamhet. FAR har utarbetat en promemoria, kallad Revisionsverksamhet – Verksamhet som har naturligt samband med revisionsverksamhet – Tillåten sidoverksamhet – Otillåten sidoverksamhet. Den finns på FARs hemsida. Den tar upp den sistnämnda komplikationen och svarar på de flesta av de frågor Sjölin ställer. Revisorsnämndens kansli har gått igenom den och inte haft några invändningar, utan t.o.m. uttalat sig positivt om innehållet. Det innebär givetvis inte att nämnden är bunden av det som står där, men det ger en ganska fast grund för tolkningen av förenlighetsfrågorna.

Mot bakgrund av vad som står i FARs promemoria kan man dra slutsatsen att Sjölin har fel i vad han säger om att t.ex. skatterådgivning till icke-revisionsklienter bara skulle kunna bedrivas som sidoverksamhet (dvs. i annat företag än revisionsbolaget). Tanken är f.ö. absurd. Att skatterådgivning har ett naturligt samband med revisionsverksamhet sägs uttryckligen i propositionen till revisorslagen. Det är ju först om rådgivningen hotar opartiskheten och självständigheten i ett revisionsuppdrag som lagstiftaren har anledning att resa invändningar.

Lika fel har Sjölin när han antyder att ägarna till ett revisionsbolag inte dessutom skulle kunna äga ett bolag som bedriver sidoverksamhet (dvs. verksamhet som inte har ett naturligt samband med revisionsverksamhet). Problem uppstår bara om sidoverksamheten stör opartiskheten och självständigheten i ett revisionsuppdrag i samma revisionsgrupp. Även det uttrycks klart i FARs promemoria, och inte heller på den punkten har några avvikande meningar hörts från offentligt håll.

Inget kommande beslut

Slutligen föresvävar det Sjölin att Revisorsnämnden för närvarande skulle sitta och förbereda något dramatiskt beslut som skulle komma att bli avgörande för revisionsbyråbranschens framtida struktur. Jag vet inte vad han kan syfta på. Revisorsnämnden har föreskriftsrätt inom ramen för revisorslagen, men det innebär ingen rätt att diktera branschens struktur. I direktiven till Revisionsbolagsutredningen ingick det faktiskt att pröva om Revisorsnämnden borde få rätt att ingripa i fråga om revisionsbolagens koncernstrukturer. Regeringen avvisade den tanken (prop. 2000/01:146 sid. 76).

Tyck till!

Sådan Sjölins artikel infördes i Balans riskerar den att leda till modstulenhet och apati. Jag hoppas ändå att många i branschen skall engagera sig i de centrala frågor som apostroferas i artikeln. Vår bransch har mycket att vara stolt över. Det har vi hittills hanterat med en blygsamhet som inte kännetecknar våra kritiker.

Björn Markland är generalsekreterare i FAR och medverkade senast i Balans nr 12/2002.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...