1979: På försommaren kommer den första Samlingsvolymen ut (bilderna ovan t.v.).[återges ej här; red.anm.]. Två delar, en svensk och en internationell del (båda f.ö. med en annons för Balans, ”Provnummer kan erhållas på begäran”, på omslagets baksida). Den svenska delen var på 324 sidor, den internationella lite tunnare. Utgivare var Auktoriserade Revisorers Serviceaktiebolag och böckerna kostade 20 kronor styck, del I (den svenska) såldes snart i 1500 exemplar utanför ledamotskretsen, del II i närmare 400.
1998: Samlingsvolymen firar sitt tjugonde år (då FAR dessutom fyller 75) med ett guldfärgat omslag (bilden i mitten), en avvikelse från det ”vanliga” utseendet som varit i stort sett oförändrat sedan 1984. Nyheten blev dock inte väl mottagen av alla användare men året därpå var allting som vanligt igen. Upplagan jubileumsåret var 37 000 exemplar och den kostade 300 kronor.
2003: Den 25:e Samlingsvolymen är i två delar som de första två åren (bilderna t.h.)[återges ej här; red.anm.]. Nu handlar del II om revisorer och revision. Dessutom finns åter internationella rekommendationer från IASC och IFAC med i Samlingsvolymen. Totalt är hela verket på 1997 sidor och kostar 700 kronor (eller 400 per del).
I förordet till den första utgåvan av FARs Samlingsvolym, daterat i maj 1979, skriver FARs facksekreterare Margareta Damberg:
”Om det visar sig att publikationen fyller det behov vi tror, kommer den att hållas aktuell och utges årligen.”
Jo, det visade sig, får man väl säga. Nu i dagarna, 24 år senare, firar Samlingsvolymen sin 25:e utgåva (det är alltid knepigt när t.ex. böcker eller evenemang ska fylla jämnt, på ettårsdagen kommer ju i regel nummer två...).
Stora upplagor
Boken har kommit i sammanlagt 74 0000 exemplar sedan starten, upplagan har som högst varit 41 000 (1995) och har sedan pendlat runt 35 000. Det är mycket för en bok i lilla Sverige, det är väldigt mycket för en bok som dessutom vänder sig till en trots allt begränsad publik.
Starten skedde dock under ganska blygsamma former. Det var ingen entydig entusiasm inom FAR för att ge ut den nya produkten 1979. Då var ledamotsförteckningen föreningens ledande publikation och man var rädd för att den i stället skulle bli mindre efterfrågad ute i näringslivet. I den fanns nämligen redan FARs redovisnings- och revisionsrekommendationer.
Och vad skulle äventyret kosta? Man hade ju några år tidigare vågat sig på vågspelet att starta tidskriften Balans, skulle man nu göra ett nytt försök med osäker utgång?
Men på FAR fanns sedan ett par år en facksekreterare med bakgrund från revisionsbyrå och från arbete med metodanvisningar på RRV. Och Margareta Damberg var säker på sin sak: det behövdes en samlingsvolym.
Citat ur jubileumsskriften:
”På 70-talet arbetade revisorer – med dagens mått – synnerligen obekvämt med alla regler för redovisning och revision. Dåtidens revisorer hade FARs ledamotsförteckning, som innehöll FARs rekommendationer med sig i portföljen. De hade också lagtexthäften från Svensk Författningssamling med ändringar och en eller annan lärobok med lagtext.”
Till det kom en hel del annat som också måste vara med.
Klippa och klistra
Margareta Damberg satte igång att klippa och klistra. Och det blev en bok som alltså kom ut och blev såld.
Tekniken var mycket enkel. Man kopierade och klistrade upp på A4-papper. Första årgångarna är fyllda av olika typsnitt, skarvar, förstrykningar, maskinskrivna rader och tryckuppgifter från t.ex. SFS-bladen. ”Norstedts Tryckeri AB Stockholm” är en ofta återkommande hänvisning längst ned på sidorna i denna Samlingsvolym som dock trycktes på Norra Skåne i Hässleholm.
Det har hänt mycket på de gångna åren, både när det gäller redovisning och revision och på området grafisk teknik och produktion.
Samlingsvolymens historia blir därför en intressant resa, ett kvartssekel där både innehåll och produktionsformer utvecklats och förändrats om och om igen.
Lösa papperslappar
I början skrevs ändringar och tillägg mestadels in på en IBM composer, en historisk återvändsgränd i den grafiska branschens utveckling mot IT-åldern, en otymplig korsning av skrivmaskin och datasättmaskin. Det arbetet genererade mängder av lösa papperslappar med lim på.
Den tekniken kan vara farlig. Och den tar tid. Mängden av regler och lagar och rekommendationer växte hela tiden och kraven på kvalitet var orubbliga.
Margareta Damberg ville ha kontroll på produkten: så få ändringar som möjligt mellan åren (då blir felen färre), en korrekturläsning och en kvalitetskontroll som bär tydliga spår av den traditionella revisionsmiljön.
Det blev i längden omöjligt att fortsätta med att göra allting själva hemma på FARs kansli. Arbetet med att sätta nya texter hamnade i stället hos det tryckeri, KK Grafiska i Stockholm, som skulle komma att samarbeta med det blivande FAR FÖRLAG fram till 1999 då förlaget övertog sätteriets verksamhet, som sedan dess bedrivits som Grafiskt Centrum inom Förlaget.
Verksamheten har hela tiden successivt datoriserats och rationaliserats. Men det papperslösa kontoret har naturligtvis inte kunnat slå igenom här heller. Det tillåter inte heller de oförändrat höga kvalitetskraven med motlästa korrektur (två gånger av olika medarbetare på den nu sju jurister starka bokredaktionen).
Förlaget har alltså växt mycket genom åren, en del av dess produkter är vad man på nusvenska kallar spin-offs från Samlingsvolymen. Och den spelar fortfarande huvudrollen i verksamheten.
Papper med tryck fungerar fortfarande
Papper med tryck på hävdar sig förvånansvärt väl i IT-åldern, men det gäller att vara garderad. Ett förlag är inte i tryckbranschen, man hanterar information och den ska ut till användarna på bästa sätt. Och vad som är bästa sätt ändras naturligtvis över tiden.
Innehållet i Samlingsvolymen finns också digitalt, redan 1993 gjorde man de första försöken med en CD-skiva, då i regi av FAR/SRS Info. Den digitala versionen lanserades senare som FAR CD. Sedermera kom även databasversion för Internet, en gigantisk samlingsvolym med namnet FAR Komplett, där är den ”riktiga Samlingsvolymen” bara är en av 20-talet olika databaser.
Det är klart att den digitala versionen är en konkurrent till den tryckta, upplagan har också gått ned något på senare år.
Men än lär det dröja innan användarna vågar sig ut i en alltmer globaliserad och komplicerad värld av regler, normer, rekommendationer, lagar och förordningar utan ”FARs lilla gula” i portföljen och/eller bokhyllan.
Men en dag kommer det kanske att hända, en dag när vi alla är uppkopplade i realtid.
Om det, liksom om de gångna 24 årens framgångshistoria lär det handla när Samlingsvolymen samlar ett antal talare till den jubileumslunch, som hålls i dagarna.
Balans, ett gammaldags pappersmedium, får återkomma till hösten och då berätta vad som sades.
Fotnot
Jubileumsskriften (där vi hämtat många uppgifter) heter FARs Samlingsvolym 25 år och distribueras till alla ledamöter och anställda på FAR-byråer.
Av Bengt Holmquist