Balans nr 6–7 2003

Noteringar: ”Forska mer om vad revisorn egentligen ägnar sig åt!”

Det är inte så många forskare vid svenska universitet och högskolor som ägnar sig åt att studera revisorer. Men gruppen kring projektet ”Den nya tidens revisor och redovisare” vid Mitthögskolan gör faktiskt just det. Om bakgrunden till projektet berättade de i en artikel i Balans nr 12/2002.

I slutet av maj presenterade de en del av sina resultat vid en hearing i Sundsvall under rubriken ”Nya roller för revisorer?”. Där hölls sedan också – utifrån den presenterade forskningen – en paneldebatt med deltagande av både revisorer och intressenter (mer om det på nästa sida). Evenemanget hade samlat ett 70-tal åhörare.

Stig Westerdahl, lektor i företagsekonomi i Östersund, berättade om den s.k. ”djupstudie” där han följt några revisorer under deras arbetsdagar vid två kontor på olika orter i Sverige.

– Det är dags att släppa taget om lagstiftningsfrågorna ett tag. Vi ska intressera oss för vad revisorerna egentligen ägnar sina dagar åt och forska om det, sa Westerdahl.

Han påpekade att revisionen naturligtvis är en oerhört regelstyrd verksamhet. Om normers framväxt och om revisorernas förmåga att hantera mycket information finns det forskning. Men i Sverige har det forskats mycket lite om vad som egentligen händer där ute på fältet, menade Stig Westerdahl.

Får revisorn tänka själv?

– Finns det ett utrymme för revisorn att bestämma om en åtgärd är möjlig eller inte?

Han exemplifierade med ett sista möte innan årsredovisningen för ett företag skulle gå till tryck. Mycket tid ägnades åt språk och utformning (ganska normalt i det sena skedet, tyckte närvarande revisorer). Men så var det frågan om man måste redovisa VD-lönerna i de utländska dotterbolagen land för land, enligt regelboken. Det ville kunden helst undvika och den operativt ansvarige revisorn lyckades också finna en motivering för detta, de var att se som sorts försäljningschefer och då var samlad redovisning rimlig inom ramen för ”sann och rättvisande bild”. Trots formuleringarna i Rådets rekommendation.

– Min poäng är inte om detta var rätt eller fel, betonade Stig Westerdahl. Det centrala för oss är att det här är en episod som lyfter fram det tolkande inslaget i revisorns arbete.

Peter Öhman redovisade resultat från en breddstudie där man intervjuat 76 revisorer om hur de ser på granskningen.

Liten förändringsbenägenhet

Resultaten visar att revisorer ofta har likartade uppfattningar, det är en ”måttligt homogen” grupp med ganska liten förändringsbenägenhet.

En intressant fråga gäller framtidsinriktad information.

– Man är överens om att den är viktig, sa Öhman, men man vill inte gärna uttala sig om den.

Där såg han ett problem:

– Uppgifterna kommer från företagen själva och är alltså inte kvalitetssäkrade när de når journalister och analytiker. Det är ett material som svenska revisorer granskar och uttalar sig om i relativt liten omfattning.

En annan slutsats är att revisorerna tycks fokusera mer på innehållet i redovisningen än på att informationen ska vara användbar för beslutsfattande.

Resultaten pekar också på en viss traditionalism. Majoriteten vill inte se andra förändringar i sitt arbetssätt utöver en anpassning till lagar och förordningar. Forskarna menar att en förklaring till att man inte vill jobba med ”mjuk” och framtidsinriktad information kan vara att byråerna i stället tagit upp kampen med andra konsulter för att utöka sina arbetsuppgifter och sin lönsamhet.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...