Balans nr 6–7 2003

Revisorerna får inte bli börsanalytiker – då förlorar de allt förtroende

FARs generalsekreterare Björn Markland ledde den avslutande paneldebatten i Sundsvall. Han började med att fråga om förväntningsgapet.

Ett svar kom från Lars Milberg, jurist på Aktiespararna:

– Vi ser revisorn som den som är utsedd av ägarna för att kvalitetssäkra. Nu tycks det vara en trend att revisorer och Finansinspektion tar hand om alla möjliga problem, att de ska bli något slags ”Mädchen für alles”. Sedan tror jag att revisorernas affärsmässighet bidrar till förväntningsgapet. Att vara konsult kan för en revisor vara att skjuta sig i foten.

Revisorerna borde ”smala av” sina uppdrag”

– Revisorerna borde ”smala av” sina uppdrag i stället och koncentrera sig på det de ska göra, sa Milberg som dock betonade att han för sin del talade om revisorsrollen i de noterade bolagen.

Och han avslutade sitt inlägg med en allvarlig uppmaning till dessa revisorer:

– Bli inte börsanalytiker, då förlorar ni allt förtroende!

På åtminstone en punkt har dock saker förbättrats, framhöll Per Nordström, chefsjurist på PRV:s bolagsbyrå:

– Förseningsavgifterna har gjort att vi får in fler redovisningar i tid nu, ca 97 procent. Här har revisorerna hjälpt till bra.

Men Nordström kunde delvis också hålla med Milberg i hans kritik: revisorerna skulle prioritera siffergranskningen.

Debattledare Markland tog upp frågan om vad revisionen egentligen ska göra, med utgångspunkt från de aktuella händelserna med representation och dyra resor i SL.

– Inte ens i de små bolagen granskas alla kvitton längre, sa Mats Henriksson, auktoriserad revisor på Deloitte & Touche i Östersund.

– Förväntningsgap kan det också bli när skattemyndigheten slår ned på sådant som revisorn inte bedömt som väsentligt, resor till exempel, sa Klas-Erik Hjorth, godkänd revisor på Lindebergs i Sundsvall och bl.a. ledamot i Revisorsnämnden (”fast det är inte den jag representerar här”).

Så kom panelen in på Stig Westerdahls fråga om regeltolkning och sunt förnuft.

– Det finns mindre utrymme för resonemang nu. Revisorns verklighet börjar likna juristens, sa Birgitta Jönsson Lundmark, redovisningsexpert på KPMG.

Ny slags revisorer?

– Får vi rekrytera en ny slags revisorer i framtiden, undrade Markland.

– Svårt att säga, kanske blir det mer av kalenderbitare, sa Jönsson Lundmark.

Och Eva From, auktoriserad revisor på Ernst & Young i Göteborg, höll delvis med:

– Man vet ju inte precis vad som kommer att ske. Men nog är det så att revisorn redan är mer paragraftolkare än tidigare. Fast jag tror ändå inte att man klarar det här jobbet utan att också ha rejäl erfarenhet.

Så frågade Björn Markland hur man skulle se på ”revisionsmarknaden” och förhållande beställare/betalare:

Ett samhällskontrakt?

– Det är väl inte en normal marknad, är det kanske ett slags samhällskontrakt?

Klas-Erik Hjorth hänvisade till intressentmodellen och sa att det är ju många som har nytta av revisorns ”produkt”.

– Jag funderar hur jag ska agera i småföretag med färre intressenter, sa Mats Henriksson. Vi har ju samma regler som för de publika företagen. Ibland kan det kännas som om branschen är för dålig på att belöna traditionell revision.

– Ni revisorer är lite fina i kanten, menade Lars Milberg. Det här är inget kall, ni säljer ju en produkt.

Regelboken

När diskussionen sedan fortsatte tyckte Birgitta Jönsson Lundmark att ett bra sätt att värna revisorns oberoende var att helt enkelt hålla sig till regelboken.

– Men kryphålen då? undrade Markland.

– Jo, de finns ju. Men de nya rekommendationerna är ändå betydligt bättre än de gamla. Det finns färre kryphål nu, sa Jönsson Lundmark.

Vilka är de väsentliga hoten mot oberoendet?

– Det svåra är gränsen konsultation/revision, sa Eva From. Nu får man inte längre vara bollplank, även om kunden förväntar sig det. Det är ännu ett exempel på förväntningsgapet.

Lars Milberg tyckte att man får ta riskerna med revisorsrotation, för att i stället minska risken för jäv.

– Revisorer verkar vara väldigt okänsliga för jävsfrågor jämfört merd t.ex. jurister. De stora byråsammanslagningarna har inte varit bra.

Klas-Erik Hjorth menade att revisorer inte ska bestyrka framtidsutvecklingen utan lägga resurserna på granskning och annan kärnverksamhet.

– Men gränsen mellan reviderad och icke-reviderad redovisningsinformation har flyttats och flyttas hela tiden, påpekade Birgitta Jönsson Lundmark, innan Björn Markland sedan avrundade paneldebatten.

Av Bengt Holmquist

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...