Balans nr 6–7 2003

Offentlig ekonomi och redovisning

Ekonomi och redovisning har inom den offentliga sektorn ökat i betydelse och i intresse de senaste åren. Den ekonomiska administrationen och använd redovisning har genomgått omfattande reformer. De traditionella modeller och system som länge har använts har ersatts av system och modeller som till stora delar påminner om de som används inom näringslivet. Utvecklingen innebär emellertid inte att några olikheter mellan samhällets sektorer inte längre existerar utan snarare att de har blivit mindre påtagliga. Externredovisning har växt fram som ett betydelsefullt instrument varmed offentlig verksamhet på olika nivåer utvärderas och styrs. Regleringen av den offentliga sektorns redovisning har de senaste åren blivit mer omfattande, både nationellt och internationellt. I detta och kommande nummer av Balans presenteras ett antal artiklar som fokuserar på den offentliga sektorn ur olika perspektiv. Centralt för innehållet är redovisning och normeringen av denna.

Reglering av offentlig sektors redovisning

Redovisningen inom den offentliga sektorns redovisning är idag relativt lik den som upprättas inom näringslivet varmed endast frågeställningar som är olika bör behandlas. En hundraprocentig harmonisering kan det emellertid aldrig bli frågan om eftersom offentlig verksamhet finansieras med skattemedel. Antalet normgivande instanser med fokus mot offentlig sektor har ökat de senaste åren. I Sveriges delas till skillnad från andra länder det normgivande ansvaret upp beroende på om det rör sig om kommunal eller statlig sektor. I detta nummer behandlas följande:

  • Internationell reglering av offentlig sektors redovisning

  • Jämförelse med näringslivets regler

  • Reglering av kommunal redovisning

  • Reglering av statlig redovisning

Redovisning inom den offentliga sektorn

Stora likheter föreligger alltså mellan offentlig sektors redovisning och näringslivets redovisning. Ett ämne där det alltjämnt föreligger olikheter, förutom skattefinansiering, berör anläggningstillgångar, både vilka former av anläggningstillgångar som används och hur de skall redovisas och värderas. Problemområdet inkluderar bland annat redovisning av kulturhistoriska tillgångar. Ett problemområde inom kommunal redovisning är den sammanställda redovisningen, vilka enheter skall inkluderas och till vilket värde? Avseende koncernredovisning föreligger stora skillnader gentemot näringslivets redovisningsregler. Betydelsen av denna redovisningsform har emellertid ökat de senaste åren eftersom en allt större del av kommuners verksamhet bedrivs i bolagsform och i form av civilrättsliga entreprenader. Det finns därför svårigheter att avgöra vad gränsen går för den kommunala redovisningsenheten. I andra delen om offentlig ekonomi och redovisning diskuteras följande:

  • Värdering och redovisning av publik egendom

  • Redovisning av kulturtillgångar i staten

  • Redovisningsskandal eller god redovisningssed i kommuner

  • Den kommunala redovisningsenheten

Ekonomiadministration och offentlig förvaltning

Redovisning utgör endast en liten del av hela den offentliga ekonomiadministrationen. Det finns flera regler och konventioner som måste uppfyllas. Bland annat skall kommuner och landsting uppfylla det så kallade balanskravet, ett krav som är beroende av att termen god ekonomisk hushållning definieras. Civilrättsliga regler måste också kunna behandlas på ett bra sätt med tanke på att kommunen äger dotterbolag som skall upprätta sin redovisning i enlighet med för näringslivet gällande regler. Detta inbegriper till exempel skattelagstiftning med mera. I den tredje och sista delen om offentlig redovisning och ekonomi diskuteras följande:

  • God ekonomisk hushållning, vad är det?

  • Balanskravet och kommunal externredovisning

  • Det kommunala momssystemet

  • Aktieägartillskott till kommunala bolag

Pär Falkman

Ek. dr Pär Falkman är verksam vid Technical Department vid Ernst & Young. Han medverkade senast i Balans nr 8–9/2002.