Balans nr 6–7 2003

Internationellt: IASB Beslut om redovisning av swapavtal

Som vi redogjort för vid flera tillfällen i Balans pågår intensiva diskussioner om revidering av IASBs båda standarder om finansiella instrument; IAS 32 och 39. Ett av de beslut som IASB fattat och som bekräftades vid det senaste styrelsemötet gäller redovisningen av derivat vars värde är baserat på företagets egna aktier. Frågan är i högsta grad aktuell för svenska företag eftersom ett av de slag av derivat som omfattas är de swapavtal som ingåtts för att, som det heter, säkra åtaganden i samband med personaloptioner.

Enligt IASB är redovisningen beroende av hur villkoren utformats. Om ett företag ingår ett avtal med exempelvis en bank, enligt vilket banken åtar sig att leverera företagets egna aktier vid en framtida tidpunkt, utgör avtalet ett egetkapitalinstrument. Det betyder att den betalning som företaget utger skall belasta det egna kapitalet. Är å andra sidan avtalet utformat så att banken i stället för att leverera aktier, skall betala ett belopp i kontanter motsvarande värdeökningen är avtalet ett finansiellt instrument. Samma sak gäller i det fall aktiekursen sjunkit och företaget kompenserar banken för detta. Det i sin tur betyder att betalningen löpande skall redovisas över resultaträkningen.

Företagen har ett åtagande

Flertalet av de swapavtal som företag ingått med banker utgår från en reglering med kontanter. Syftet kan vara att på detta sätt erhålla medel som matchar företagets utbetalning för sociala avgifter. Nergången på aktiemarknaden har emellertid medfört att det finns betydande undervärden i de här avtalen. Företagen har alltså ett åtagande att kompensera bankerna för de (orealiaserde) förluster som dessa gjort. Enligt min bedömning skall den här förlusten redovisas som en avsättning i företagens balansräkning. Så sker också normalt. Det verkar också som om dominerande praxis är att motposten till denna avsättning utgörs av eget kapital, det vill säga att företagen uppfattar avtalet som ett egetkapitalinstrument. med mycket stor sannolikhet kommer detta alltså att ändras. När omarbetningen av IAS 32 och 39 träder i kraft är ännu oklart. Förmodligen handlar det om 2004.

*** För övrigt pågår analysen av de kommentarer som erhållits på utkastet om aktierelaterade betalningar. Ca 200 svar har kommit in varav flertalet anges stödja förslaget att kostnadsföra den kostnad som är förenad med optionerna. En första diskussion är planerad till det styrelsemöte som hålls i april–maj. Vidare kan nämnas att IASB förmodligen inom kort kommer att påbörja ett arbete med att revidera IAS 17 om leasing. Det är ett projekt som ASB förberett och som väntas innebära att uppdelningen mellan operationella och finansiella leasingavtal slopas.

Redaktör:Rolf Rundfelt

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...