Under våren kommer Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och andra myndigheter som samarbetar för att minska den ekonomiska brottsligheten, att föra diskussioner med FAR och SRS. Förhoppningen är att revisorskåren ska dra sitt strå till stacken för att bekämpa brott i bolag som ursprungligen förvärvats som ett lagerbolag där aktiekapitalet inte varit intakt när bolaget överlåtits till köparen.
– För småskojare är lagerbolagen en plantskola i ekonomisk brottslighet, säger Dan Magnusson, professor och utredare på Ekobrottsmyndigheten.
Plattform för fusk
Oseriösa lagerbolagsbildare överlåter aktiebolag för en förmedlingskostnad mellan 4 000 och 10 000 kronor där en fordran på 100 000 i bolaget följer med. Antingen betalar köparen aldrig in beloppet eller också görs en apportemission med värdelös egendom. På så vis skapar köparen en plattform för utbrett fusk. Företag startas och läggs ner på löpande band med hjälp av bulvaner. Uppsåtet är ofta att ägna sig åt kreditbedrägerier och skattebrott. Problemet har tilltagit och är allvarligt eftersom denna typ av brottslighet allvarligt försämrar villkoren för hederliga företagare, till exempel inom livsmedelsbranschen.
– Vi anser att det finns en hel del som revisorerna skulle kunna bidra med genom ganska enkla förändringar i sina rutiner. Inte minst handlar det om tidsaspekten. Eftersom det ibland dröjer länge innan revisorn gör en första granskning av ett nytt bolag, hinner mycket hända under tiden.
– Skadan är redan skedd när revisorn kommer in i bilden. Idag är det inte ovanligt att den första kontakten vid nybildade bolag sker först efter 12–14 månader, vilket knappast kan sägas vara förenligt med god redovisningssed, säger Per Nordström, chefsjurist på bolagsbyrån vid Patent- och registreringsverket, PRV. Liksom många andra anser han att en tidigare kontakt skulle ge revisorn möjlighet att upptäcka eventuella brister redan på ett tidigt stadium och förhindra brott eller minska skadeverkningarna. Dessutom bör revisorn vid bolagsbildningsförfarandet försäkra sig om att apportegendom som tas in i bolaget har ett korrekt och beständigt värde och att det finns täckning för aktiekapitalet för alla bolag i lager.
Ekorådet, ett samarbete mellan Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, PRV och andra myndigheter med syfte att bekämpa ekonomisk brottslighet, har tagit initiativ till en arbetsgrupp som kartlagt lagerbolagsförfarandet.
Arbetsgruppen presenterade i mitten av november rapporten ”Lagerbolag och ekonomisk brottslighet”.
Myndigheterna har för avsikt att samordna sina resurser för att säkerställa att varje bildat aktiebolag börjar bedriva verksamhet med intakt aktiekapital.
Varje år nybildas cirka 17 000 aktiebolag. I en tredjedel av fallen tar företagaren över ett lagerbolag och gör en namnändring, ett förfarande som många företagare upplever som ett bekvämt sätt att skaffa sig ett bolag. Problemet är bara att många av dessa nya företagare inte respekterar betydelsen av att betala in det lagstadgade aktiekapitalet på 100 000 kronor och att förfarandet från lagerbolagssäljarna inte säkerställer kapitaltäckningskravet.
Arbetsgruppens kartläggning visar att vissa lagerbolagskedjor är överrepresenterade i konkursstatistiken. I dessa bolag finns aktiekapitalet inte intakt vid överlåtandet, utan säljaren överlåter betalningsansvaret för en skuld till lagerbolaget och köparen undgår gängse kontroll av att aktiekapitalet tillförs vid nybildning och registrering. Förfarandet står i strid med kapitaltäckningsreglernas i aktiebolagslagens kapitel 13. Köparen som betalar några tusenlappar för bolaget har på ett billigt sätt kommit över ett bolag som i värsta fall kan användas för brottslig verksamhet.
Av 399 undersökta lagerbolag i en lagerbolagskedja hade 235 bolag försatts i konkurs efter några år. Bolagen och deras styrelsefunktionärer har restförda skulder på 178 miljoner kronor. När bolagen utnyttjats på ett brottsligt eller annars oseriöst sätt hoppar styrelseledamöterna av sina uppdrag. 117 av bolagen i den här kedjan saknade styrelseledamot och suppleant. Även revisorerna lämnar sina uppdrag och 206 bolag saknade registrerad revisor. I andra lagerbolagskedjor känns bilden igen.
Samtidigt saknar lagerbolagsbildaren ofta kapitaltäckning för de lagerhållna bolagen eftersom lagerbolagskedjor ofta bildas på ett sätt som liknas vid öglorna i en virkad tråd. Tillgångarna i det första bolaget när det är bildat och registrerat används som tillgångar i det andra bolaget som används i det tredje.
Utredarna vill inte peka ut några lagerbolagskedjor, men fusket är utbrett på sina håll. Genom låta lagerbolagsbildare ta del av rapporten, liksom polis, åklagare och skattefolk, hoppas man att det ska komma en viss självsanering till stånd. En bättre samordning mellan myndigheterna ska göra det svårare att ägna sig åt brott.
Seriösa aktörer välkomnar
Marknadsledande Svenska Standardbolag är en av de seriösa aktörer som välkomnar initiativet. Av 16 500 nybildade aktiebolag 2003 har cirka 4 000 varit ett av deras standardbolag, en så kallat ”Grundsten”, från början. De uppvisar lägre konkursstatistik än många andra lagerbolagskedjor. Svenska Standardbolag i Falun har 30 anställda vid fyra kontor.
– Vi vill gärna se att branschen städas upp för annars riskerar aktiebolaget att bli ett skräpbolag. Hos oss finns det 100 000 i aktiekapital i varje bolag vid varje given tidpunkt. Vi kräver intyg från bank vid bildandet och vid överlåtelsen då vi inte anser att revisorsintyg är tillräckligt och vi betonar även vikten av den egna kapitalinsatsen vid rådgivningen, säger Erik Berggren, VD för Standardbolag.
– Görs inget riskerar aktiebolaget att uppfattas som skräpbolag trots att bolagsformen under lång tid haft en särställning som associationsform, varnar han.
Eftersom många lagerbolagsbildare använder sig av ett tillvägagångssätt som inte säkrar att det faktiskt finns 100 000 kronor i aktiekapital, våldför sig dessa redan i inledningsskedet på grundläggande förutsättningar i aktiebolagslagen. Aktiekapitalet är ju till för att skydda borgenärerna då den företagare som väljer aktiebolaget som bolagsform saknar personligt ansvar.
Detaljreglering och skärpt lagstiftning skulle drabba näringsidkare med hederliga avsikter och rimma illa med den strävan om enklare regler för företagande som ideligen framförs från politiskt håll.
Den ekonomiska brottsligheten är ett stort samhällsekonomiskt problem och revisorerna får emellanåt ta emot hård kritik för att de inte anmäler brott i tillräcklig omfattning. Huruvida det skulle gälla brott som rör lagerbolag är svårt att säga något om.
Revisorernas tillsynsmyndighet, Revisorsnämnden, har i alla fall inte handlagt mer än enstaka disciplinärenden som har en koppling till lagerbolag.
– Den mörka bild som målas upp i den aktuella rapporten känner vi inte riktigt igen här. Lagerbolag är givetvis något som angår revisorerna, men som jag ser det skulle man kunna tolka bristen på disciplinärenden som att de flesta revisorer, med några få undantag, följer nu gällande regelverk, säger Per Eskilsson, chefsjurist på Revisorsnämnden.
Av Ellen Karlberg