Innehåll

Balans nr 1 2004

Kostnadsföring av optionsprogram: Vad kan de resultatmässiga konsekvenserna bli?

Urholkar personaloptioner de gamla aktieägarnas andel av det egna kapitalet? I framtiden kommer redovisningsrekommendationer som innebär att denna utspädningseffekt måste kostnadsföras. Johanna Bergström, Petra Dahlman och Stellan Nilsson sammanfattar här en studie beträffande de direkta effekterna på företagens resultat om man skulle kostnadsföra optionsprogrammen.

Artikeln är en komprimerad och omarbetad version av en magisteruppsats vid Handelshögskolan i Umeå: Kostnadsföring av optionsprogram, av Johanna Bergström och Petra Dahlman. För fullständiga referenser hänvisas till uppsatsen.

I en artikel i Balans nr 5/2002 har Emma Hansson och Henrik Markkula diskuterat vilka effekter de allt vanligare personaloptionsprogrammen får bl.a. beträffande de anställdas motivation, lojalitet och benägenhet att stanna kvar i företaget. Författarna konstaterar även att mer än 80% av de 30 största börsföretagen i Sverige nu har sådana program för olika grupper av anställda. I en nära framtid kommer nya redovisningsrekommendationer som innebär att dessa optionsprograms utspädningseffekter skall kostnadsföras. Här nedan följer en sammanfattning av en studie1 vid Handelshögskolan i Umeå beträffande de direkta effekterna på företagens resultat som en kostnadsföring av optionsprogrammen skulle få.

Se t.ex. Stefan Lundell, Nya redovisningsregler slår mot vinsterna, Dagens Industri, 020211

I debatten har på senare tid framförts farhågor att personaloptionerna tenderar att smygvägen kraftigt urholka de gamla aktieägarnas andel av det egna kapitalet. Denna urholkning har hittills beloppsmässigt inte framgått av årsredovisningarna. Många ledande experter, exempelvis Warren Buffett, menar att optionsprogrammen har spelat en betydande roll i flera av de senare årens redovisningsskandaler, bl.a. Enrons fall i USA. Buffett menar att dessa optionsprogram borde kostnadsföras som vilken annan lön eller ersättning som helst. I den frågan får han även stöd av den amerikanska centralbankchefen Alan Greenspan. Analyshuset Dresdner Kleinwort Wasserstein uppskattar att de svenska företagens nettoresultat skulle sjunka markant om man kostnadsförde optionsprogrammen.2

Aktiespararna har i sin ägarstyrningspolicy ställt sig principiellt positiva till personaloptioner, men samtidigt velat kringgärda dem med vissa restriktioner bl.a. just för att begränsa utspädningseffekterna. Även andra ägargrupper har agerat i frågan.

International Accounting Standards Committee Foundation, Accounting for Share-Based Payment 2002.

Australien, Kanada, Nya Zeeland, England och USA.

IASB har under senare år arbetat med att ta fram rekommendationer för hur optionsprogram bör redovisas. En s.k. exposure draft (ed 2, Share-based Payment3) har tagits fram tillsammans med representanter för G4+1-gruppen4. FAR lämnade remissvar på ED 2 i mars 2003. I huvudsak ger FAR sitt stöd till tankegångarna i ED 2, men har haft ganska omfattande synpunkter på detaljutformningen. Remissförfarandet kommer att leda till en ny IFRS sannolikt under hösten 2003 för tillämpning från år 2004. Man kommer att föreslå att kostnaden ska redovisas över resultaträkningen och alltså sänka det redovisade resultatet.

Rekommendationerna ska tillämpas om optionsprogrammet fungerar som ersättning för utförda tjänster eller varor (vilket personaloptioner normalt ska anses göra). Alla ersättningar i form av aktier ska tas upp i de finansiella rapporterna, värderade till verkligt värde, och som en kostnad i takt med ”förbrukningen”. Kostnaden ska redovisas i resultaträkningen och får alltså inte enbart synas i en not i företagets årsredovisning. Om det inte går att fastställa ett säkert marknadsvärde ska optionernas verkliga värde beräknas med en lämplig optionsvärderingsmodell, exempelvis Black & Scholes. Även alla skatteeffekter av optionsprogrammen ska tas in i resultaträkningen. Från och med årsbokslutet 2005 ska som bekant alla noterade svenska företag tillämpa IASBs rekommendationer fullt ut.

Om och när IASBs rekommendation börjar gälla sker en del förändringar av tidigare regelverk beträffande personaloptioner:

  • Avsnittet i IAS 19 som berör förmåner genom ägarandelar ska då tas bort.

  • IAS 32 och IAS 39 omformas så att de exkluderar rättigheter och skyldigheter som behandlas i den nya rekommendationen.

Övergångsregler för den nya rekommendationen måste skapas. Bl.a. föreslås att:

  • Optionsprogram som är utställda efter det datum då ED 2 först publicerades (7 november 2002) ska påverkas av rekommendationen.

  • Alla existerande skulder som går att hänföra till optionsprogram till anställda ska påverkas retroaktivt av rekommendationen.

Argumentet för att redovisa optionsprogrammen som kostnad är att de bör likställas med annan kompensation till anställda för utfört arbete som exempelvis vanlig lön. Det bör dock noteras att det inte är självklart ur alla teoretiska perspektiv att utspädningen av ursprungliga aktieägares innehav verkligen ska behandlas som en kostnad. Egentligen beror det på vilken intressentgrupps perspektiv man väljer att betona. För företaget innebär en inlösen av optioner att det egna kapitalet ökar, även om detta sker på de gamla aktieägarnas bekostnad. Den eventuella kostnadens storlek beror dessutom på många faktorer som måste uppskattas och kan förändras under optionernas löptid. Vissa hävdar t.o.m. att en kostnadsföring av optionsprogrammen kan leda till ett mer missvisande resultat. Det är ju till exempel uppenbart att optionerna bara kan utgöra en kostnad om de verkligen löses in eftersom det annars inte sker någon utstpädning. Resultatet belastas alltså felaktigt om ingen inlösen sker före löptidens slut. Kritiker har även hävdat att de vanliga värderingsmodellerna för optioner tenderar att överskatta värdet. De teoretiska invändningarna kan vara intressanta att diskutera, men lämnas i denna artikel därhän.

Den totala populationen av börsföretag som har någon form av aktierelaterat incitamentsprogram är mycket stor. Vi har för vår studie valt att se på de bolag som våren 2003 fanns noterade på listan för mest omsatta bolag på Stockholmsbörsen (27 st). Studien bygger på information som bolagen själva varit villiga att lämna ifrån sig. Tre företag på listan saknar optionsprogram riktade till anställda. Tillräcklig information för att bedöma kostnadseffekterna har i slutänden varit möjligt att få från elva företag vilket alltså innebär att bortfallet är betydande. Trots detta kan resultaten ge en indikation om storleksordningen på effekterna.

Ett syfte med studien var alltså att undersöka hur en kostnadsföring av svenska börsbolags optionsprogram enligt kommande IFRS skulle ha påverkat bolagens redovisade resultat för räkenskapsåret 2002. För att kunna göra detta har vi först beräknat optionsprogrammens kostnader för vart och ett av de undersökta företagen. Kostnaden för optionerna skall enligt förslaget till IFRS motsvara optionernas verkliga värde vid utfärdandet, vilket motsvarar marknadsvärdet om optionerna finns noterade på någon marknadsplats. I annat fall kan det uppskattas genom beräkningar med hjälp av någon av de vedertagna värderingsmodellerna, exempelvis Black & Scholes eller den s.k. binominalmodellen. Det bör noteras att vi använt uppgifter som lämnats av företagen, som i sin tur i de flesta fall använt utomstående värderare för att åsätta värdet vid utfärdandet av optionerna. Vi har alltså inte kunnat i detalj kontrollera de bakomliggande beräkningarna. Den uppgivna värderingsmetoden är Black & Scholes i samtliga fall utom ett (Skandia).

Varje optionsprogram har en bestämd intjänandeperiod och det är i takt med denna som programmet ska periodiseras och belasta företagets resultat. Optionens löptid skall enligt ED 2 alltså ses som den tid som den anställde arbetar för att tjäna in optionsförmånen. Detta får till följd att optionsprogram som introducerats så långt tillbaka i tiden som för 7 år sedan finns med i våra beräkningar eftersom dessa äldre optioners periodiserade kostnadsandel för 2002 ska anses intjänade under detta år. Optionernas totala värde har således dividerats med intjäningsperioden. Den sammanlagda årskostnaden för alla aktiva optionsprogram har vi slutligen låtit belasta företagets redovisade resultat.

Vi har för våra beräkningar studerat effekten på resultatet efter finansiella poster men före skatt och bokslutsdispositioner. Ett argument mot detta resultatval är att vi, om vi valt resultatet efter skatt, hade fått med kostnadsföringens positiva effekt på skatteavdraget. Vi anser dock att ett konsekvent användande av resultatet efter finansnetto är tillfredställande för att mäta den procentuella resultatförändringen, för kostnadsföringens genomsnittliga effekt och för jämförelsen mellan olika bolag. (Det är ju också detta resultatmått som vanligtvis används av finansanaytikerna.) Sedan tidigare redovisar företagen de sociala avgifter som optionsprogrammen ger upphov till. De flesta använder sig av olika finansiella instrument för att säkra sig mot framtida kostnader i form av eventuella återköp av aktier och sociala avgifter om optionerna vid lösentidpunkten är ”in the money”. Även de finansiella kostnader som dessa säkringsåtgärder medför finns redan kostnadsförda i resultaträkningen. Vi har således inte beaktat dessa kostnader utan enbart beräknat den resultateffekt som optionsprogrammens verkliga värde redovisade enligt IFRS skulle ge upphov till.

Som exempel på de beräkningar som ligger till grund för de aggregerade värdena för varje enskilt företag i studien kan AstraZeneca användas.

Läkemedelsföretagen är en grupp av företag där aktierelaterade incitamentsprogram är mycket vanligt förekommande. AstraZeneca har under många år utfärdat aktieoptioner till de anställda. Vid bokslutet för år 2002 fanns 5 olika typer av optionsprogram utestående. Redan år 1993 delades optioner ut i ett program kallat ”Zeneca 1993 Senior Staff Share Option Scheme”. Detta ersattes redan året därpå av ”Zeneca 1994 Executive Share Option Scheme” som löpte fram till våren år 2000 då det ersattes av ”AstraZeneca Share Option Plan”. De övriga två optionsprogrammen är ”Astra Shareholder Value Incentive Plan” (ASVIP) och ”Astra Zeneca Savings-Related Share Options Scheme”. De anställda behöver inte betala någon optionspremie för att erhålla optionsrätten. Optionernas löptid varierar mellan 3 och 10 år och regleras vid lösen genom nyemission eller återköp av egna aktier.

Vid bokslutet 2002 fanns inte mindre än 44,8 miljoner optioner utgivna av AstraZeneca (med Astra och Zenecas introducerade program innan fusionen inräknade). Det teoretiska värdet per styck för dessa optioner varierar mellan 14 och 173 kronor och det totala värdet uppgår således till knappt 4 834 Mkr och 2002 års kostnadsandel till knappt 750 Mkr.

Tabell 1 visar i sammanfattning de optionsprogram som var aktuella för AstraZeneca liksom den kostnadseffekt varje program skulle ha haft på resultatet i bokslutet år 2002.

Motsvarande beräkningar har gjorts för de elva företag som lämnat tillräcklig information.

AstraZeneca

Utgivningsår

Antal opt.

Värde/opt.

Värde/totalt

Lösenpris

Intjänande, år

Löptid

Beteckning

Resultateffekt

2002

10 658 000

172,92

1 842 930 649

504,7492

7

3–10 år

Aktieoptioner

263 275 807

2002

           0

7

3–10 år

Pr 1994

          0

2002

 2 721 000

 81,50

  221 762 923

256,0195

3

3– 5 år

SAYE

 73 920 974

2002

           0

7

   7

ASVIP

          0

2001

10 984 000

 97,10

1 066 493 929

482,5023

7

3–10 år

Aktieoptioner

152 356 276

2001

           0

7

3–10 år

Pr 1994

          0

2001

   649 000

 73,60

   47 767 727

441,761

3

3– 5 år

SAYE

 15 922 576

2001

           0

7

   7

ASVIP

          0

2000

   712 000

112,16

   79 857 749

428,8135

7

3–10 år

Aktieoptioner

 11 408 250

2000

 8 885 000

 98,71

  877 053 277

376,269

7

3–10 år

Pr 1994

125 293 325

2000

 4 388 000

 54,90

  240 907 519

389,0238

3

3– 5 år

SAYE

 80 302 506

2000

           0

7

   7

ASVIP

          0

1999

   810 000

110,59

   89 575 016

345,5325

7

3–10 år

Pr 1994

 12 796 431

1999

 1 211 000

114,46

  138 616 292

302,7421

3

3– 5 år

SAYE

          0

1999

         0

           0

        0

7

   7

ASVIP

          0

1998

   612 000

 74,94

   45 864 762

320,448

7

3–10 år

Pr 1994

  6 552 109

1998

   803 000

 71,12

   57 111 657

282,6475

3

3– 5 år

SAYE

          0

1998

   344 000

 15,41

    5 301 024

 58,21538

7

   7

ASVIP

    757 289

1997

   677 000

 67,03

   45 376 418

225,2114

7

3–10 år

Pr 1994

  6 482 345

1997

   917 000

 75,53

   69 260 086

219,9594

3

3– 5 år

SAYE

          0

1997

   411 000

 14,63

    6 013 183

 51,39473

7

   7

ASVIP

    859 026

Totalt

44 782 000

4 833 892 210

749 926 915

Tabell 2 visar hur det redovisade resultatet påverkas av de framräknade kostnaderna enligt ovan för varje företag. Optionskostnadens procentuella andel av det redovisade resultatet har även beräknats.

Företag

Redovisat resultat

Kostnad

Justerat resultat

Kostnad, %

Swedish Match

   2 126 000 000

 11 125 639,77

   2 114 874 360

0,52 %

Astra Zeneca

  37 110 122 500

749 926 914,55

  36 360 195 585

2,02 %

Volvo

   2 013 000 000

  4 395 754,09

   2 008 604 246

0,22 %

SEB

   7 412 000 000

100 040 569,33

   7 311 959 431

1,35 %

SSAB

     816 000 000

    478 148,20

     815 521 852

0,06 %

Gambro

   1 063 000 000

 58 297 552,92

   1 004 702 447

5,48 %

Autoliv

   2 635 489 800

 26 540 783,64

   2 608 949 016

1,01 %

Investor

   1 925 000 000

 33 253 657,72

   1 891 746 342

1,73 %

Ericsson

– 22 835 000 000

193 000 000,00

– 23 028 000 000

0,85 %

TeliaSonera

– 11 621 000 000

121 000 000,00

– 11 742 000 000

1,04 %

Skandia

–  7 213 000 000

137 943 180,00

–  7 350 943 180

1,91 %

Genomsnitt

 1,5 %

Som framgår av tabellen är optionsprogrammens kostnadsandel relativt det redovisade resultatet mycket varierande mellan de företag som ingår i studien. För vissa av företagen påverkas resultatet endast marginellt, exempelvis är den procentuella andelen mindre än 1% för Swedish Match, Volvo, ssab och Ericsson. För Gambro skulle dock en kostnadsföring sänka företagets resultat med c:a 5,5%. För de företag i vår studie som erbjuder optionsprogram till sina anställda utan vederlag skulle en kostnadsföring enligt IFRS leda till en genomsnittlig resultatminskning på 1,5%. Procenttalet kan verka litet men det motsvarar ett belopp på totalt 1,44 miljarder kronor och i genomsnitt 130,5 miljoner per företag i gruppen.

Om man i stället ser på hur avkastningen på eget kapital skulle påverkas av kostnadsföringen blir effekten något större, se tabell nedan.

Företag

Avkastning EK

Avkastning EK belastat

Procentuell avvikelse

Swedish Match

  30,45 %

  30,28 %

– 0,54 %

Astra Zeneca

  25,26 %

  24,75 %

– 2,01 %

Volvo

   1,78 %

   1,78 %

–  0,22 %

SEB

  11,64 %

  11,48 %

– 1,32 %

SSAB

   5,92 %

   5,89 %

– 0,50 %

Gambro

   3,08 %

   2,88 %

– 6,67 %

Autoliv

   8,82 %

   8,72 %

– 1,12 %

Investor

   3,26 %

   3,22 %

– 1,45 %

Ericsson

– 25,83 %

– 26,05 %

– 0,86 %

TeliaSonera

–  7,41 %

–  7,49 %

– 1,05 %

Skandia

– 28,21 %

– 28,84 %

– 1,42 %

Genomsnitt

– 1,6  %

I den fullständiga studien finns beräkningar för Vinst/aktie, Avkastning på eget och totalt kapital samt Soliditet och P/E-tal.

Givetvis påverkas alla väsentliga finansiella nyckeltal i varierande grad. Gemensamt för alla5 är dock att den påverkan som vi funnit, inte är särskilt stor procentuellt sett. Den är mindre än vad vissa andra bedömare som nämndes i inledningen kommit fram till. I absoluta tal är det dock betydande belopp. En relativt liten procentuell ändring av avkastningen på eget kapital kan dessutom ge en kraftig effekt på företagsvärderingen eftersom även bedömningen av tillväxttakt och framtidsutsikter kan påverkas. Det finns dessutom en viss risk att de företag som valt att inte lämna ut fullständiga uppgifter för studien även är de företag där optionsprogrammen innebär den största kostnaden. Även för några av företagen i denna begränsade studie torde effekten vara tillräcklig för att kunna medföra en avsevärd omvärdering av aktierna. Man kan knappast räkna med att marknaden är effektiv beträffande bedömningen av effekterna eftersom detaljeringsgraden i företagens notupplysningar än så länge är kraftigt varierande. Den ovan redovisade studien får med hänsyn till det begränsade omfånget anses explorativ, men ger ändå en fingervisning om storleken på effekterna när de nya reglerna får genomslag.

Johanna Bergström

är verksam vid KPMG, Petra Dahlman

vid ett bemanningsföretag och Stellan Nilsson

är universitetslektor i redovisning vid Handelshögskolan i Umeå. Stellan Nilsson medverkade senast i Balans nr 10/2002.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...