Sir David Tweedie, ordförande för International Accounting Standards Board (IASB) skrädde inte orden då han talade om vad som krävs för att globala standarder inom redovisning ska antas och accepteras. Och han var kritisk mot den roll som många revisorer spelade under 80- och 90-talet. Han stack inte under stol med att problem kommer att uppstå när nya standarder införs och förklarade bland annat att dessa måste bli enklare. Kanske behövs det olika regler för små och stora företag?

– Vi måste finna oss i att debattera dessa frågor, även om vi kanske tycker olika. Och det bästa är ifall vi kan göra det tidigt i processen, menade David Tweedie. Ett av hans råd till publiken i Stockholm var att revisorer och andra berörda ska vara med redan från början när nya regler skapas. På så sätt kan många problem undvikas. Just skillnader från land till land är enligt Tweedie en av de största fallgropar som regelskrivarna har svårt att undvika.

– Ofta känner vi inte ens till problemen utan blir varse dessa först senare [när en standard redan arbetats fram].

– Det finns de som förespråkar princip baserade regler och de som säger att vi behöver detaljreglering, slog Tweedie fast och förklarade vid flera tillfällen att det viktiga är att på ett bra och tillförlitligt sätt redovisa de förhållanden som råder. Han fortsatte:

– I slutändan handlar det om att skapa förutsättningar för global tillväxt, sysselsättning och välstånd.

”Bra revision, vettiga standarder och tillsyn.”

För att en global standard ska fungera så krävs, enligt David Tweedie, en fungerande treenighet: ”Bra revision, vettiga standarder och tillsyn.” Han ansåg att bland annat Sverige är bra på det sistnämnda och förklarade i sitt Stockholmsanförande att det inte är märkligt att skandaler som de i amerikanska Enron och i italienska Parmalat uppstod eftersom redovisningsstandarderna tillät företag att skriva om och skyla över, med resultatet att utomstående hade svårt att få en rättvisande bild av många företag.

David Tweedie ansåg att mycket positivt redan hänt på redovisningens område:

– I dagsläget är det 92 länder som tillåter eller kräver att globala standarder används med början år 2005.

Han menade vidare att även om skillnader återstår så har samklangen blivit betydligt större mellan IFRS utarbetade av IASB och amerikanska standarder (US GAAP) framtagna av amerikanska Financial Accounting Standards Board (FASB). Och ringarna sprider sig på vattnet. I slutet av oktober påbörjades samtal mellan IASB och den japanska redovisningsorganisationen om ett projekt för att minimera skillnaderna mellan IFRS och japanska redovisningsregler. Det slutgiltiga målet är att standarderna ska vara gemensamma.

– Titta på Kina, sa David Tweedie, där hade man knappast redovisning för två år sedan men nu är intresset stort för globala standarder eftersom man vill främja investeringar i landet.

David Tweedie talade om problemet med personaloptioner och menade att leasingavtal, immateriella tillgångar, och förmåner till anställda är de hetaste frågorna för framtiden. Den sistnämnda är den största frågan, sa Tweedie och ansåg att de amerikanska bilföretagens sätt att med olika metoder inte redovisa underskott i sina pensionsfonder är exempel på ”dåligt management men även usel redovisning.” IASB är en oberoende organisation som grundades 1973 under namnet International Accounting Standards Committee (IASC). Organisationen grundades på initiativ av institutioner som sysslar med redovisning i Australien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Japan, Mexiko, Holland, Storbritannien, Irland och USA. Organisationens mål är att skapa globala redovisningsstandarder som är både enkla att förstå och möjliga att verkställa. Det sägs i IASBs föreställningsram att globala standarder ”kräva transparent och jämförbar information i finansiell redovisning.”

Stora skillnader med nya standarder

Det var tjugoandra året i rad som Finforum arrangerades i samarbetet mellan IREV, Sveriges Finansanalytikers Förening, FAR och Stockholmsbörsen. Finansanalytikern Peter Malmqvist ledde debatten inför drygt 200 deltagare.

– Visst är harmoniseringen av standarder bra för oss som användare, sa Tomas Hedström från SCA i en paneldebatt som följde på David Tweedies anförande. Men, tillade han och kritiken hördes i rösten, införandet har krävt enorma utbildningsinsatser och kostat företaget stora summor. En nackdel, enligt Hedström, är också att företaget hela tiden tvingats fråga olika experter för att hamna rätt i processen. Helt klart är att stora skillnader uppstår när nya internationella standarder används – för SCA gäl ler det exempelvis nettointäkterna som ökade med 39 procent för senaste räkenskapsåret, jämfört med det tidigare sättet att redovisa.

Elisabeth Precht