Ett återkommande inslag på Finforum är redogörelsen för de iakttagelser som gjorts i samband med genomgången av årsredovisningar, det vill säga den genomgång som numera sker på uppdrag av Övervakningspanelen. För redogörelsen svarade de fem personer som numera är engagerade: Björn Grundvall, Sigvard Heurlin, Bo Magnusson (ny för året), Peter Malmqvist samt undertecknad. Undertecknad inledde med en översikt av arbetet och konstaterade att den förändring av rutinerna som skett medfört en väsentlig ökning av arbetsbördan. Det handlar framför allt om en bättre kommunikation med företagen vilket dels tar sig uttryck i att grunden för gjorda iakttagelser tydligare framgår, dels att breven oftare innehåller kontrollfrågor för att säkerställa att eventuell kritik är välgrundad.
Bo Magnusson, nybörjaren i arbetsgruppen, noterade att, trots 40 års erfarenhet av revision, upplevde han arbetet som jobbigare än väntat. Han noterade också att det finns många brister, i synnerhet när det gäller efterlevnaden av nya rekommendationer som rörelsegrensrapportering och upplysningar om finansiella instrument. Vidare att avsnittet om redovisningsprinciper borde utökas i flertalet företag. Positivt enligt Magnusson är att delårsrapporterna överlag håller bra kvalitet.
Bedömning från fall till fall
Rörelsegrensrapporteringen kommenterades av Björn Grundvall. Ett problem är att ett antal företag angett att den primära indelningsgrunden utgörs av rörelsegrenar men att de endast har en rörelsegren. Verksamheten bedrivs emellertid ofta i flera länder varför information om geografiska områden lämnas i enlighet med vad som krävs för sekundära segment. En tolkning av rekommendationen är att eftersom företagets risker och möjligheter i detta fall inte är relaterad i första hand till skillnader i de varor och tjänster som produceras ska den primära indelningsgrunden utgöras av geografiska områden. Eftersom rekommendationen inte är tydlig på hur indelningen i primära respektive sekundära segment ska göras i fall som detta får en bedömning göras från fall till fall.
Ett annat återkommande problem som Grundvall kommenterade gäller redovisningen av uppskjutna skattefordringar till följd av underskottsavdrag i de fall som företaget redovisat en förlust något av de senaste två åren. Enligt rekommendationen krävs i dessa fall att det finns faktorer som övertygande talar för att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas och möjliggöra ett utnyttjande av avdragsrätten. Sådana faktorer redovisas endast i undantagsfall. I många fall anges endast att det är företagsledningens bedömning att verksamheten kommer att generera vinst, ofta med hänvisning till vidtagna omstruktureringsåtgärder. Enligt arbetsgruppens uppfattning är detta inte tillräckligt för att möta rekommendationens krav.
Saknar kommentarer
Något som också ofta saknas är en kommentar till varför företaget redovisar underskottsavdrag som inte motsvaras av en uppskjuten skattefordran. Detta är visserligen inte ett krav i rekommendationen men torde ändå utgöra en väsentlig uppgift för att möjliggöra en bedömning av koncernens framtida skattekostnader.
Sigvard Heurlin redogjorde för sina iakttagelser av efterlevnaden av RR 27, det vill säga den rekommendation som syftar till att underlätta förståelsen av hur finansiella instrument påverkar ett företags resultat och ställning. Heurlins karakteristik av efterlevnaden var: ”mindre bra” i många företag. En anledning torde vara att de inte anser sig ha några finansiella instrument. De tänker då kanske på derivat och observerar inte att definitionen av finansiella instrument i rekommendationen är vidare än så, alla typer av fordringar, skulder, värdepapper med mera. Heurlin tog också upp frågan om redovisning av jämförelse-störande poster och konstaterade att sådana poster inte platsar vare sig i en kostnadsslags- eller funktionsindelad resultaträkning.
Undertecknad konstaterade avslutningsvis att uppläggningen av genomgången av redovisningar för 2004 ännu inte är klar. Utgångspunkten är dock att den i första hand kommer att inriktas mot de företag som inte blivit föremål för en ”fullständig” genomgång i år.
Rolf Rundfelt , docent. Rundfelt medverkar regelbundet i Balans.