Balans nr 11 2004

Stor variation i svar till Kodgruppen

Kodgruppens betänkande Svensk Kod för Bolagsstyrning har remissbehandlats. Ett drygt sextiotal remissvar med synpunkter på förslaget har inkommit. Biträdande sekreterare i Kodgruppen Björn Kristiansson sammanfattar här remissvarens reaktioner på utvalda frågor.

Efter vissa förändringar består nu Kodgruppen av ordföranden Erik Åsbrink, ledamöterna Rune Brandinger, Claes Dahlbäck, Karin Forseke, Lars-Erik Forsgårdh, Eva Halvarsson, Arne Mårtensson, Marianne Nivert, Lars Otterbeck, Henrik Paulsson och Bengt Rydén, adjungerade ledamoten Patrik Tigerschiöld, experterna Rolf Skog, Lars Thalén och Per Thorell samt huvudsekreterare Per Lekvall och biträdande sekreterare Björn Kristiansson.

Den av regeringen tillsatta Förtroendekommissionen tillsatte hösten 2003 en särskild expertgrupp med uppdrag att utarbeta en svensk corporate governance-kod, den så kallade Kodgruppen. I gruppen ingick ledamöter från Förtroendekommissionen samt representanter för näringslivet, aktiemarknaden och aktieägare. Kodgruppen presenterade i april i år sitt förslag till Svensk kod för bolagsstyrning och har nu återsamlats för att behandla remissinstansernas synpunkter.1

Behövs en kod?

En grundläggande fråga är förstås om det finns behov av en svensk corporate governance-kod. Med något enstaka undantag anser remissinstanserna att koden är ett vällovligt initiativ, något som ska ses i ljuset bland annat av EU-kommissionens strävanden att det i samtliga EU-länder bör finnas en nationell sådan.

Flera remissinstanser är dock kritiska till kodens utformning. Koden anses vara alltför detaljrik och formalistisk, vilket kommer att medföra stora svårigheter främst för mindre och ägarledda bolag. Detaljeringsgraden kommer att leda till att ett stort antal bolag måste avvika från flera regler och därmed lämna förklaringar i den bolagsstyrningsrapport som enligt koden ska offentliggöras av bolagen. Bland remissinstanserna finns förslag både om att minska kodens detaljeringsgrad och antalet regler samt att undanta mindre noterade bolag från kodens tillämpningsområde, i vart fall under en övergångsperiod till dess de större bolagens tillämpning kunnat utvärderas. Vidare utrycker flera av remissinstanserna farhågor beträffande massmedias hantering av principen följ eller förklara. Man befarar att det kommer att upprättas ”rankinglistor” och utses ”svarta får” beroende på antalet förklaringar som bolagen avger. Det poängteras därför att koden måste tydliggöra att det inte strider mot koden att förklara bort sig från en regel som inte passar bolaget utan att detta snarare är en skyldighet för bolaget.

Några remissinstanser väcker också frågan om internationell anpassning. Enigheten är dock inte total, vissa remissinstanser förespråkar en större harmonisering med utländska koder, medan andra anser att Kodgruppen tagit alltför stor hänsyn till den anglosaxiska rättstraditionen och den amerikanska utvecklingen. Hur internationellt verksamma bolag ska hantera koder i flera länder är dock en fråga som några remissinstanser pekar på inte finns behandlade i kodförslaget.

Valberedning & styrelse

Förslaget om valberedningen har fått flertalet remissinstanser att reagera. En av flera omfattad synpunkt är att valberedningen blivit ett ”femte bolagsorgan” eller ett förvaltningsråd, främst på grund av kodens skrivningar om att valberedningen ska utvärdera styrelsen och revisionsinsatsen. Detta leder i sin tur till oklara ansvarsfrågor som inte behandlats i kodförslaget. Vidare poängterar flera remissinstanser att det måste göras tydligt att valberedningen endast ska agera på uppdrag av bolagsstämman. När det gäller utvärderingar är remissinstanserna dock inte eniga, vissa anser att utvärderingen av revisionsinsatsen inte ska ske i revisionsutskottet, vilket koden också föreslår, utan enbart av valberedningen.

Utöver frågan om utvärdering kritiserar några remissinstanser att valberedningen fått huvudansvaret för att föreslå val och arvodering av revisorer. Enligt dessa remissinstanser ska dessa frågor beredas och hanteras av revisionsutskottet, medan andra menar att frågan naturligen bör ligga på valberedningen. Någon enighet om valberedningens uppgifter, liksom uppgifterna för revisionsutskottet, finns alltså inte bland remissvaren.

Att reglerna om styrelsens sammansättning – särskilt kravet på motivering vid omval av person som suttit åtta år i styrelsen eller är över 70 år – kritiserats hårt av remissinstanserna, torde inte ha undgått den som följer debatten i massmedia. Flera remissinstanser anser att valberedningen är väl lämpad att överväga dessa och andra liknande frågor, varför kodförslagets detaljreglering är onödig.

Finansiella rapporter

Kravet på en så kallad underskriftsmening av styrelsen och verkställande direktören i årsredovisningen har delat remissinstanserna i två läger. ”Revisorssidan” anser att bestämmelsen är av stort värde, medan ”näringslivssidan” anser att bestämmelsen är onödig och leder till osäkerhet i ansvarsfrågor. Bland dem som anser kravet berättigat finns dock kritik mot skrivningen ”såvitt de känner till”, vilket anses vara en onödig ansvarsfriskrivning.

Att även finansdirektören åläggs att lämna en motsvarande försäkran till styrelsen möter dock mer kompakt kritik. En sådan försäkran skulle enligt flera remissinstanser ställa till problem i ansvarsfördelningshänseende. Vidare är det unikt att en enskild befattningshavare som inte ingår i ett bolagsorgan åläggs ett särskilt ansvar.

Intern kontroll

Kodens regler om intern kontroll möter ingen mer omfattande kritik. FAR har signalerat att organisationen är beredd att ta fram det svenska ramverk kring intern kontroll som behövs för att kodens regler ska bli operationella.

Att det ska vara obligatoriskt för varje aktiemarknadsbolagsstyrelse att inrätta revisionsutskott och ersättningsutskott stöter på patrull bland flera remissinstanser. I mindre bolag samt i bolag med små styrelser anses dessa krav vara obefogade. Som flera remissinstanser påpekar måste dock reglerna för dessa utskott, särskilt revisionsutskottet, ses mot bakgrund av EU-kommissionens rekommendation i frågan samt det kommande, reviderade, revisorsdirektivet. Från revisorshåll framförs dessutom kritik mot att koden inte kräver att minst en ledamot av revisionsutskottet ska vara en ”finansiell expert.”

Ersättning till ledningen

Förslaget att bolagsstämman ska besluta om huvudsakliga principer för ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen kritiseras av ett stort antal remissinstanser som ett onödigt ingrepp i den ansvarsfördelning som gäller enligt aktiebolagslagen. De flesta remissinstanser instämmer dock i att frågan bör föras upp på stämman i informationssyfte. Även här föreligger emellertid en rekommendation från EU-kommissionen, dessutom bereds frågan om beslutsformer för och information om bolagsledningens ersättningar i Justitiedepartementet, varifrån lagstiftning i frågan är att vänta.

Olika rapporter

En annan fråga där det föreligger diametralt motsatta uppfattningar bland remissinstanserna är beträffande revisorsgranskning av bolagets delårsrapporter. Några remissinstanser anser att kodens krav om att endast en delårsrapport behöver granskas är för försiktig och att samtliga delårsrapporter bör granskas översiktligt av revisorerna. Enligt andra remissinstanser är sådan granskning obehövlig och onödigt kostnadskrävande.

När det gäller den årliga bolagsstyrningsrapporten som ska bifogas bolagets årsredovisning anger koden att det är bolaget som ska avgöra om den bör granskas av revisorerna. Bland remissinstanserna finns olika uppfattningar huruvida granskning bör föreskrivas i koden eller inte. Kravet på att uppgifter motsvarande bolagsstyrningskoden, vilka ska återfinnas på bolagets hemsida, ska uppdateras löpande på hemsidan kritiseras som överdrivet tids- och kostnadskrävande.

Hur förklaringar ska utformas för det fall det är någon annan än styrelsen eller bolagsledningen som agerat eller beslutat i strid med kodens bestämmelser, exempelvis valberedningen, behöver klargöras enligt några remissinstanser. Ett förslag som framförs är att styrelsen endast ska vara skyldig att motivera en avvikelse om en motivering delgetts styrelsen av valberedningen i det aktuella fallet.

Kodgruppen har till den 17 december på sig att, med beaktande av remissinstansernas synpunkter, presentera en slutlig version av koden. Förhoppningsvis är även arbetet med det självregleringsorgan som ska förvalta koden färdigt vid denna tidpunkt. Huruvida det blir det av Förtroendekommissionen föreslagna Kollegiet för bolagsstyrning eller någon annan existerande eller ny konstellation återstår dock att se.

Björn Kristiansson , Knowhow officer vid Linklaters Advokatbyrå. Björn Kristiansson medverkade senast i Balans nr 4/2004.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...