Innehåll

Balans nr 12 2004

FAR-dagen 2004: Gyllene tider med vissa förhinder

Den nya lagstiftningen och de nya reglerna för revisorer ändrar allt från grunden, förklarade David Devlin, president i den europeiska revisorsföreningen Federation des Experts Comptables Europeens (FEE) när han talade på FAR-dagen i Stockholm i slutet av november.

FEE-presidenten menade att professionell skepsis är ett måste:

– Revisorn måste arbeta med en fråga tills den är helt och fullt utredd.

– Lagstiftare och allmänheten vill att vi ska vara bra på revision. Accepterar vi de nya regelverken och arbetar effektivt med dessa så står revisorerna inför gyllene tider. Och revision kommer att ses som en vär defull service.

– Men ..., förklarade David Devlin, fallgroparna och frågetecknen är fortfarande många vad gäller att anpassa nationella lagar till internationella regler. Det gäller exempelvis om och hur nationella lagrum kan adderas till de internationella ISA.

Ytterligare ett problem med nu aktuella internationella regler är att enskilda länder inte sällan redan fattat beslut om förändringar på just dessa områden. Och man har gjort det relativt nyligen i hopp om att för framtiden undvika företagsskandaler som de i Enron, Ahold och Parmalat. Detta förklarade David Devlin som är väl bevandrad i korridorerna i Bryssel och andra europeiska maktcentra. Han ansåg att den amerikanska lagstiftningen Sarbanes-Oxley Act (SOX) numera anses vara minimikrav för europeisk lagstiftning på området.

– Politikerna är nöjda när de kan säga att deras lands lagstiftning är tuffare än SOX, sa David Devlin och förklarade vidare att amerikanerna har stort inflytande över den europeiska processen att arbeta fram ny revisionsstandard.

För FEE:s del anser man att samarbete över gränserna är A och o för att få ett konsekvent och fungerande regelverk på revisionens område.

Rubriken på David Devlins anförande var ”Åttonde direktivet och utvecklingen för branschen”. EU-kommissionen presenterade i våras ett förslag till nytt direktiv om lagstadgad revision som ska ersätta dagens åttonde bolagsrättsliga direktiv (”revisorsdirektivet”). En förhoppning är att detta ska vara antaget och träda i kraft i enskilda länder senast 2007.

– Detta är Europas svar på SOX och den största förändringen på 20 år.

Han frågade åhörarna på FAR-dagen hur många revisorer som varje år avstängs från att utöva yrket?

– Det är märkligt att vi knappast utesluter någon i en bransch med bortåt en halv miljon revisorer. Här leker vi med elden, ansåg han och förklarade i nästa andetag att revisorer borde vara stolta över branschens internationella etiska regler.

– Ingen annan bransch har en global kod.

David Devlin gjorde en snabb resumé av vad det åttonde direktivet innebär.

Han påpekade bland annat att den transparency report som revisorer nu ska upprätta är viktig. Att arvoden inom styrelse och till VD nu ska redovisas öppet ansåg han också vara bra. När frågan om rotation kom upp skrädde Devlin inte ord vad gäller den nya italienska lagstiftning som innebär att man tvingas byta revisionsbyrå vart sjunde år: ”Det receptet bäddar för kaos och innebär att ackumulerad kunskap går förlorad”, ansåg han.

– Nu är rätt tid att ta upp frågan om försäkringsskydd och begränsningar i skadestånd för revisorer, ansåg FEE-presidenten och fortsatte:

– Många reformer tycks vara avsedda för större företag. Men eftersom den rådande uppfattningen är att en revision är en revision så omfattas även små och medelstora företag.

David Devlin argumenterade för en tudelning av revisionen – en för stora och en för små företag. Han föreslog att ribban kan höjas för de stora men sänkas för de små. Han menade att det borde bli enklare för de mindre företagen men att man ändå skulle kunna hålla samma höga standard på revisionen.

– Det är lätt att människor tror att vi revisorer är trollkarlar, sa Devlin och fortsatte:

– De förstår inte vad vi gör. Revision är inte och kan aldrig vara en garant för att felaktigheter upptäcks men vi måste bli bättre på att förklara vad som ingår i en revision. Och ... vi måste bli bättre på att upptäcka oegentligheter.

Referat: Åsa Ehlin , Pernilla Halling och Elisabeth Precht .

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...