Innehåll

Balans nr 2 2004

Fullbordandet av EUs inre marknad går för långsamt

På grund av handelshinder och skillnader i standarder och föreskrifter agerar fortfarande många europeiska företag på splittrade marknader, enligt Europeiska kommissionens första rapport om genomförandet av strategin för den inre marknaden 2003–2006. Splittrade marknader hämmar innovation och produktivitetsökning, och håller dessutom uppe priserna i delar av EU på en högre nivå än vad de skulle ha varit på en mer integrerad inre marknad. Sedan de inre gränserna i EU avskaffades för tio år sedan har den inre marknaden, enligt EUs egna beräkningar, ökat den ekonomiska tillväxten med åtminstone 1,8 %, bidragit med nära 900 miljarder euro till EUs gemensamma välstånd och bidragit till att skapa ytterligare 2,5 miljoner arbetstillfällen. Flera strategiska nätindustriers marknader har öppnats för konkurrens (telekommunikation, energi, järnvägstransporter m.fl.), och dessutom har Internetanvändningen fått genomslag i skolorna, företagen, de offentliga förvaltningarna och i hushållen.

Den inre marknaden kan öka konkurrensen och därigenom få företagen att snabbt införa nyskapande teknik, höja kvaliteten och sänka priserna för konsumenterna. Det är därför som den inre marknaden är central för EUs mål att öka sin konkurrenskraft gentemot sina viktigaste handelspartner. Några av de viktigaste ekonomiska indikatorerna tyder dock på att den inre marknadens inverkan på konkurrensen minskat på sistone. Tillverkningsindustrins tillväxt har inom EU börjat avmattas, vilket vanligen innebär mindre tryck på företagen att förbättra sina resultat. Detta bidrar till ett annat fenomen, nämligen att priserna inom EU inte längre konvergerar fastän prisskillnaderna mellan EUs medlemsstater är mycket större än mellan olika regioner i USA. Dessutom investerar EU mer i resten av världen än vad resten av världen investerar i EU. Skattehinder är ett annat allvarligt problem för den inre marknadens funktion och skapar onödiga kostnader för företagen, vilket i slutänden ofta drabbar konsumenterna.

EUs utvidgning har potentialen att stimulera den inre marknaden oerhört mycket som ett komplement till vad undanröjandet av befintliga hinder skulle kunna göra. Handeln mellan de nuvarande och de blivande medlemsstaterna har redan vuxit snabbt. Den har mer än åttadubblats mellan 1995 och 2000. Ekonomiska modeller tyder dock på att exporten från de blivande medlemsstaterna trots denna ökning fortfarande nästan kan fördubblas, även från den nuvarande utvecklingsnivån.

För att öka tempot i fullbordandet av den inre marknaden har Europeiska kommissionen pekat ut tre prioriterade områden: öka investeringarna i nätverk och kunskap, förstärka industrins och tjänstesektorns konkurrenskraft, och slutligen uppmuntra ett längre deltagande i arbetslivet. EU-kommissionens ordförande Romani Prodi sa följande om resultatet i rapporten: ”Medlemsstaterna tycks inte inse att 2010 inte alls är avlägset. Vi måste ta tillvara konjunkturåterhämtningen för att ta igen förlorat tempo. Europa förtjänar att göra bättre ifrån sig.

Civ. ek.

Ewa Fallenius

arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...