Jag fick nyligen i handen ett nyhetsbrev i vilket man informerar amerikanska analytiker om nyheter inom redovisningsområdet. Även om man nämner IASB vid namn är det dock uppenbart att de frågor som är intressanta för USA skiljer sig väsentligt från de som vi diskuterar.
Personaloptioner
På förstasidan behandlas personaloptioner. FASB väntas utfärda en standard i slutet av året som skall tillämpas från och med 2005. Standarden är nära nog identisk med den som IASB nyligen gav ut. Märkligt nog nämner man dock inte detta. I stället handlar det mycket om det fortsatta motstånd som finns. Tydligen pågår fortfarande en aktiv lobbying-verksamhet i Washington, trots att hälften av S&P-500 företagen redan gått över till att kostnadsföra sina optionsprogram. Detta att man tillämpar standarden i förtid är en intressant skillnad mot Sverige och förmodligen hela Europa. Jag skulle bli glatt överraskad om något svenskt företag tar in kostnaderna för personaloptioner i resultaträkningen för 2003.
Sjukvårdskostnader
I USA svarar ofta företagen för en stor del av tidigare anställdas sjukvårdskostnader på ålderns höst. Dessa kostnader täcks av avsättningar som kan uppgå till stora belopp. En av Bushs skattereformer handlar om en förbättring av förmånerna inom Medicare, dvs. den offentligfinansierade sjukvården. En följd av detta är att företag har kunnat reducera sina avsättningar med upp till en fjärdedel. En följdfråga är hur denna minskning skall redovisas. Det preliminära beslut som FASB fattat nyligen är att den vinst som uppkommer skall redovisas enligt samma regler som i Sverige tillämpas för aktuariella vinster och förluster i samband med pensioner. I praktiken betyder det att de skall fördelas över 10 till 20 år.
Samordning med IASB
IASB får som nämnts, inte särskilt stor uppmärksamhet. I nyhetsbrevet pekas dock på några förändringar i us gaap som är följden av att FASB gjort ändringar i standarder för att uppnå en anpassning till IAS. Det som är aktuellt är i första hand tre ändringar.
Lagervärdering. Amerikanska företag har kunnat aktivera kostnader för outnyttjad kapacitet, större kassationer än normalt mm. Det blir inte längre tillåtet.
Byte av princip skall i fortsättningen normalt redovisas med retroaktiv effekt.
Byte av tillgångar skall redovisas till verkligt värde utom i de fall där bytet inte har någon egentlig ekonomisk grund. Det undantag som tidigare gällde för byten av likvärdiga tillgångar (och som fortfarande finns kvar i RR 12) avskaffas alltså.
När är en värdeminskning bestående?
I USA skall de flesta värdepapper redovisas till verkligt värde. Ändå har frågan i rubriken uppstått; hur skiljer man mellan en bestående och en tillfällig värdeminskning? Vi har länge haft det problemet för anläggningstillgångar och har det fortfarande för finansiella tillgångar (som ju inte omfattas av RR 17) något som Volvo utgjort ett exempel på. I USA, liksom för övrigt i IAS 39, uppkommer problemet därför att normala värdeförändringar får redovisas över eget kapital. Om en värdeminskning bedöms som bestående skall den dock redovisas över resultatet. Därför, trots att grundregeln är en värdering till verkligt värde, tvingas företag att besvara den omöjliga frågan om en värdeminskning kan anses vara bestående.
Frågan har diskuterats inom den amerikanska akutgruppen. En enkel lösning som föreslagits är att införa en ettårsgräns. I likhet med alla godtyckligt bestämda tidsgränser kan den lösningen dock kritiseras. Ett annat förslag till lösning är följande förslag till skrivning: ”An impairment shall be deemed other-than-temporary unless positive evidence indicating that an investment’s carrying amount is recoverable within a reasonable period of time outweighs negative evidence to the contrary”. Som synes, inte mycket till handfast vägledning. Och till vad nytta? Kan det verkligen antas spela någon roll om värdeminskningen redovisas över eget kapital eller via resultaträkningen? Ja, uppenbarligen är det FASB:s uppfattning och i nyhetsbrevet beskrivs den här punkten som viktig. Det enda raka är naturligtvis att kräva att alla värdeförändringar skall redovisas på samma sätt.
Pensioner
I USA är det vanligt att företag tryggar sina pensionsåtaganden genom att sätta av till stiftelser. Kombinationen av låga räntor och sjunkande börskurser under 2000–2002 medförde att flertalet stiftelser visar ett underskott. Normalt skall sådana underskott täckas upp genom att arbetsgivaren tillskjuter ytterligare medel. Här har dock politikerna beslutat sig för att införa en lättnad. För två år sedan stiftades en ny lag som gav företagen en frist innan underskotten måste vara täckta. Förhoppningen var naturligtvis att problemen nu skulle vara ur världen. Så är dock inte fallet, varför företagen väntas få en ytterligare frist på två år enligt ett förslag i kongressen. Är det någon som tror att redovisningen i USA alltid är så mycket bättre än den i Europa?
Vad som också diskuteras är nya krav på upplysningar om pensioner. Ett av dessa gäller sammansättningen av de tillgångar som finns i stiftelser. Det är ett välkommet krav för att kunna bedöma riskerna. Vad som också diskuteras är ett krav på att slopa de nuvarande utjämningsreglerna, dvs. möjligheten att fördela aktuariemässiga vinster och förluster över 10–20 år. I stället skulle man redovisa dessa i eget kapital och ta upp pensionsrelaterade tillgångar och skulder till sina verkliga värden. Det är samma förslag som diskuterats inom IASB men tills vidare skjutits på framtiden.
Snabbare avskrivningar
Efter 11 september 2001 tilläts företagen snabba på sina skattemässiga avskrivningar för att stimulera industriinvesteringarna. Denna möjlighet tas bort i år. Enligt nyhetsbrevet är det osannolikt att den här åtgärden haft någon effekt på investeringarna. Det verkar sannolikt. Inte minst svenska erfarenheter tyder på att det är svårt att få företag att investera genom att införa tillfälliga skattelättnader. Lättnaden har dock bidragit till att företagens kassaflöde förbättrats. Det fria kasseflödet för 2003 anges vara det högsta någonsin.
FASB och avdragsgill goodwill
FASB har återkommande diskussioner om hur förvärvsmetoden skall tillämpas. En av dessa frågor som behandlades i början av mars gäller redovisning av avdragsgill goodwill. Som bekant handlar detta om det problem som aktualiserades nyligen i Dometics årsredovisning. I en underkoncern till Dometic fanns avdragsgill goodwill. Det som Dometic gjorde var att redovisa en uppskjuten skattefordran hänförlig till denna post. Det som FASB beslutat är just detta; om ett företag redovisar avdragsgill goodwill skall man redovisa en uppskjuten skattefordran som en särskild tillgångspost.
IFRS 2 Share-Based Payments
IASB har gett ut sin andra standard, den som behandlar redovisning av bland annat personaloptioner. Standarden, som träder i kraft vid årsskiftet, överenstämmer i stort sett med utkastet. Ett företag skall alltså fastställa värdet på de optioner som beviljas anställda i enlighet med en vedertagen optionsvärderingsmodell. Detta värde skall sedan fördelas över den tid som den anställde förväntas kvarstå i tjänst.
På en viktig punkt har dock en förändring skett. Det gäller hur fördelningen över tjänstgöringsperioden skall ske. Enligt IRS 2 skall fördelningen göras med lika belopp för varje år. Har man fastställt att värdet på de optioner som beräknas komma att utnyttjas är 1500 och optionerna förutsätter att man kvarstår i tjänst under tre år, skall varje år, i princip, belastas med 500. Den metod som beskrevs i utkastet var mer komplicerad. Ett centralt begrepp i den var ”unit-of-service”. Det begreppet användes för att komma fram till ett värde på de tjänster som de anställda utförde som slutade före treårsperiodens slut. Även dessa antogs ju ha utfört tjänster utan att få fullt betalt. Därför skulle värdet av dessa tjänster också beaktas vid fördelningen av optionernas totalvärde. Även om man möjligen kan förstå tanken bakom resonemanget var det uppenbart att många remissinstanser ifrågasatte det. Den förenkling som nu införts är välkommen.
SEC föreslår lättnader för företag som går över till IAS
Enligt de krav som ställs på företag som är noterade i USA skall företag lämna information om resultat och ställning för minst tre år. SEC föreslår nu att i samband med övergången till IAS skall det räcka med två år. Kraven blir därigenom desamma för de företag som är USA-noterade som de företag som skall tillämpa IFRS 1.