De stora byråerna blir större och de mindre blir färre

De lönsammaste revisionsbyråerna har 20–99 anställda. 2002 hade de en genomsnittlig avkastning på 20 procent och en nettomarginal på 9,4 procent. Det konstaterar Leif Sundberg i en genomgång av aktuell branschstatistik.

Revisionsbranschen utmärks av en mycket hög koncentration, där några få stora aktörer dominerar marknaden. Genom framförallt successiva uppköp har de stora blivit allt större och de mindre byråerna allt färre. Utvecklingen gäller både internationellt och i Sverige.

Samma inledning hade jag i en artikel i Balans nr 4/2002 och den är minst lika aktuell nu som då. Föreliggande artikel är en uppföljning av vad som hänt inom revisionsbranschen under de båda senaste åren och syftar till att beskriva branschen utifrån följande faktorer:

• revisorernas och revisionsuppdragens fördelning på olika storleksklasser av byråer

• frekvensen av orena revisionsberättelser för olika företagsstorlekar

• lönsamhet, kapitalstruktur och tillväxt för olika storleksklasser av revisionsbolag

Den första frågeställningen avser förhållandet vid månadsskiftet november/december 2003, medan orena revisionsberättelser gäller bokslut som avslutats under 2002 och nyckeltalen gäller boksluten 2001–2002.

Storleksstruktur

Totalt finns drygt 1200 revisionsbolag i slutet av 2003. Av dessa har tre bolag/koncerner minst 500 revisorer – Ernst & Young, KPMG Bohlins och Öhrlings PricewaterhouseCoopers – fortsättningsvis kallade The Big Three.

Nästa grupp består av Deloitte & Touche, Lindebergs Grant Thornton och set – Next Big Three. Genom att Deloitte & Touche har övertagit större delen av verksamheten från Andersen, motsvarar gruppen i stort sett Next Big Four enligt artikeln 2002. Antalet revisorer ligger mellan 90 och drygt 200 och den största byrån är således mindre än hälften så stor som den minsta byrån bland The Big Three.

För de sex största byråerna har jag tillämpat en koncernansats och lagt samman de ingående revisionsbolagen. I övrigt separatredovisas de juridiska personerna och jag har valt att inte försöka fånga upp förekommande ”revisionsbyråkedjor”. Se tabell 1.

Tabell 1. Revisorernas fördelning på byråer 2003.

Totalt sett svarar The Big Three för ca 45 procent av samtliga revisorer (tabell 1). Dominansen är störst för E-godkända revisorer (godkända revisorer med revisorsexamen) med 74 procent av samtliga. På de tre byråerna finns också drygt hälften av de auktoriserade revisorerna. Hos nästa storleksgrupp – Next Big Three – återfinns nära 12 procent av samtliga revisorer.

Detta innebär att 6 av de totalt drygt 1200 byråerna svarar för 56 procent av samtliga revisorer. Sett per kategori har de två tredjedelar av de auktoriserade, nära 90 procent av de E-godkända och drygt en tredjedel av de godkända revisorerna.

Bland de drygt 1200 övriga revisionsbyråerna med totalt 44 procent av revisorerna, dominerar de 926 minsta byråerna – de med en revisor – med ett undantag. Undantaget gäller E-godkända revisorer, för vilka de 10 byråerna med 10–35 revisorer har en högre andel än de minsta byråerna.

Ytterligare ökad koncentration sedan 2001

Jämfört med för två år sedan har antalet revisorer totalt sett ökat från 4100 till 4350. Det är i första hand de auktoriserade revisorerna som har ökat – från drygt 2300 till 2500. Ökningen är relativt jämt fördelad mellan storleksgrupperna, vilket medför i stort sett oförändrade andelar av de auktoriserade revisorerna.

När den förra artikeln skrevs särskiljdes inte E-godkända och godkända revisorer. Därför har de båda kategorierna – fortsättningsvis kallade övriga revisorer – lagts samman även för senaste året. Totalt har antalet ökat med drygt 50, men ökningen är minst sagt snedfördelad.

De sex stora byråerna visar i detta fall en ökning med nära 160, varav The Big Three svarar för 140 övriga revisorer. De mindre byråerna har i stället minskat med nära 120 övriga revisorer. Deras andel av övriga revisorer har därmed minskat från 66 till knappt 59 procent mellan december 2001 och december 2003.

Utvecklingen beror med mycket stor sannolikhet på att de stora byråerna köpt upp mindre byråer under perioden. Detta gäller i synnerhet The Big Three som ökat sin andel av samtliga revisorer från 41 till när 45 procent. Next Big Three ligger oförändrat på nära 12 procent, medan de mindre har minskat andelen från 48 till 44 procent av samtliga revisorer.

The Big Three reviderar mer än vart tredje bolag

Totalt finns drygt 266200 aktiva aktiebolag med enligt Revisorsnämnden (RN) kvalificerad revisor. Av dessa har en del större företag ordinarie revisorer från mer än en revisionsbyrå och antalet revisionsuppdrag totalt uppgår till drygt 266700.

I tabell 2 framgår uppdragens fördelning på de ovan definierade grupperingarna av byråer. Aktiebolagen har delats upp enligt BFNs storleksindelning små, medelstora och stora bolag. Uppdelningen är ungefärlig på så sätt att kriterierna endast har tillämpats på det senaste räkenskapsåret.

Tabell 2. Revisionsuppdragens fördelning 2003.

I gruppen små bolag ingår nära 21200 nyregistrerade bolag som ännu inte haft något bokslut och som därmed egentligen inte kan storleksfördelas. Fördelningen på revisionsbyråer överensstämmer väl med vad som gäller för små bolag med bokslut, varför jag slagit samman grupperna.

Av de totalt drygt 266700 ordinarie revisionsuppdragen svarar The Big Three för mer än vart tredje uppdrag. Dominansen är störst för stora bolag, där marknadsandelen ligger på nära 72 procent. Andelen faller med klienternas storlek och uppgår till 47 respektive 31 procent för medelstora resp små bolag.

Next Big Three har en total marknadsandel på knappt 11 procent. De har en jämnare uppdragsstruktur med 10, 13 och 15 procent för små, medelstora och stora bolag.

Marknadsandelen för övriga drygt 1200 revisionsbyråer ligger totalt på knappt 55 procent. Uppdragsstrukturen är i princip spegelvänd jämfört med The Big Three med 58, 40 och knappt 14 procent för små, medelstora och stora bolag.

Vid förra undersökningen december 2001 fanns totalt 259300 ordinarie revisionsuppdrag. The Big Three har ytterligare ökat den totala marknadsandelen – från 32,9 till 34,4 procent. Ökningen är ungefär lika stor för alla storleksgrupper. Next Big Three har tappat något – från 11,4 till 10,8 procent. Nedgången gäller samtliga storleksgrupper och är störst för stora bolag – från 16,8 till 14,8 procent.

Gruppen övriga revisionsbyråer har också minskat marknadsandelen – från 55,7 till 54,8 procent. Minskningen gäller uteslutande de små bolagen, medan marknadsandelen är oförändrad för medelstora bolag och har ökat för de stora bolagen – från 13,1 till 13,6 procent.

Antal orena revisionsberättelser ökar

Totalt har antalet orena revisionsberättelser ökat från knappt 23000 till nära 27300 för bokslut avslutade under 2000 resp 2002. Antalet reviderade bolag har samtidigt ökat från knappt 230 000 till 245000 (avser bolag som haft bokslut). Andelen orena revisionsberättelser har därmed ökat 10,0 till 11,1 procent. Se tabell 3.

Tabell 3. Revisionsanmärkningar totalt resp i procent av antalet uppdrag 2002.

Andelen ej tillstyrkta revisionsberättelser ligger oförändrat på 1,9 procent – ca vart femtionde bolag (et i tabell 3; någon av ”att-satserna” är ej tillstyrkt). Revisionsberättelser som tillstyrkts med kommentar (TK) svarar för ökningen och har gått från 8,1 till 9,2 procent av de reviderade bolagen.

Andelen bolag med revisionsanmärkningar faller markant med stigande företagsstorlek. För de små bolagen har 10,1 procent tillstyrkt med kommentar och 2,1 procent ej tillstyrkt. För de stora bolagen är motsvarande andelar 1,8 respektive 0,6 procent.

Andelen revisionsanmärkningar skiljer sig också mellan de olika byråstorlekarna. I det här fallet visar de små byråerna en högre andel för varje bolagskategori – med ett undantag. För t.ex. små bolag har 11,4 procent fått tillstyrkt med kommentar och 2,5 procent ej tillstyrkt.

Motsvarande andelar är 7,9 resp 1,7 procent för de bolag som revideras av The Big Three. Undantaget gäller stora bolag där Next Big Three visar högsta andelen för både typerna av orena revisionsberättelser.

En liten brasklapp kan vara berättigad när det gäller fördelningen av orena revisionsberättelser på byråkategori. Uppgifterna om reviderande byrå gäller förhållandet i december 2003 medan revisionsanmärkningarna avser boksluten under 2002. Det kan inte uteslutas att bolag som fått orena revisionsberättelser, har bytt revisionsbyrå under senare delen av 2003.

I stort sett oförändrad lönsamhet men minskad tillväxt

Avkastningen på totalt kapital har ökat något – från 11,6 procent 2001 till 12,1 procent 2002 – medan nettomarginalen ligger i stort sett oförändrad strax över 6 procent. Soliditeten har ökat något – från 46 till 48 procent. Tillväxten i nettoomsättning har dock minskat från 6 procent 2001 till 4 procent 2002, se tabell 4.

Tabell 4. Nyckeltal 2001–2002 för revisionsbyråer, medianvärden.

Uppgifterna gäller revisionsbyråer med minst 0,5 mkr i nettoomsättning både 2001 och 2002 och avser medianvärden för hela branschen. Jämfört med perioden 1999–2000 ligger avkastningen i princip oförändrad, medan nettomarginalen visar en sjunkande trend (7,0 procent 1999 och 6,4 procent 2000).

Ser man till storleksgrupperna visar byråer med 20–99 anställda den klart bästa lönsamheten – avkastning 20,0 och nettomarginal 9,4 procent 2002. De mindre byråerna har en avkastning på 11–14 procent och nettomarginalen ligger mellan 6,0–6,4 procent. De största byråerna har den klart sämsta lönsamheten – avkastning 8,2 och nettomarginal 3,3 procent.

De största byråerna har också den lägsta soliditeten (22 procent). Soliditeten stiger med minskad byråstorlek och byråerna med högst 4 anställda har 50 procent i soliditet. Tillväxten i nettoomsättning har minskat för samtliga storleksgrupper – i synnerhet för de båda största storleksgrupperna, där den mer än halverats mellan 2001 och 2002.

Ökat försprång jämfört med andra konsultbranscher

I artikeln för två år sedan konstaterades att revisionsbranschen hävdade sig mycket väl jämfört med andra konsultbranscher. Medan revisionsbolagen totalt sett har i stort sett oförändrad lönsamhet, visar övriga branscher klara försämringar. Största försämringen gäller organisations- och datakonsulter, som mer än halverat nettomarginalen sedan 1999, se tabell 5.

Tabell 5. Nyckeltal 2001–2002 för konsultbranscher, medianvärden.

Under 2002 ligger revisionsbranschen i topp för samtliga nyckeltal. Avkastning och nettomarginal uppgår till 12,1 respektive 6,2 procent, medan näst bästa bransch är advokatbyråer med 9,1 resp 5,9 procent. Sämst lönsamhet har datakonsulter med avkastning på 7,1 procent och nettomarginal på 2,5 procent.

Soliditeten skiljer sig mindre – 48 procent jämfört med 47 procent för organisationskonsulter och som lägst 42 procent för redovisningsbyråer. Tillväxten i nettoomsättning ligger på 4 procent för revisions-, redovisnings- och advokatbyråer.

Både organisations- och datakonsulter visar negativa värden och mer än hälften har därmed minskat nettoomsättningen mellan 2001 och 2002. Detta är en viktig förklaring till den förhållandevis låga lönsamheten för de båda branscherna.

Vad utmärker lönsamma revisionsbyråer?

För att svara på denna fråga har jag utnyttjat en specialform av kvartilanalys. Den innebär att revisionsbyråerna först sorterats efter avkastning på totalt kapital och delats upp i fyra grupper. Den första gruppen (kvartilgrupp 1) innehåller den fjärdedel minst lönsamma byråerna – de med avkastning under undre kvartil.

Nästa grupper är de ”fjärdedelar” mellan undre kvartil och median resp mellan median och övre kvartil. Den sista gruppen (kvartilgrupp 4) innehåller den fjärdedel mest lönsamma byråerna – de med avkastning över övre kvartil. För resp kvartilgrupp redovisas medianvärdet av nyckeltalen och man kan därmed se vad som utmärker de mest lönsamma jämfört med övriga byråer. Se tabell 6.

Tabell 6. Vad utmärker lönsamma revisionsbyråer – kvartilanalys efter avkastning 2002.

Av analysen framgår – förutom en stor spridning i lönsamhet – följande utmärkande drag för de mest lönsamma byråerna:

• Väsentligt bättre soliditet och likviditet

• Nära 200 tkr högre nettoomsättning per anställd

• Betydligt lägre arbetskraftskostnad per omsättningskrona trots något högre arbetskraftskostnad per anställd (arbetskraftskostnad = löner och sociala kostnader)

• Väsentligt högre tillväxt i nettoomsättning

De mest lönsamma revisionsbyråerna visar med andra ord bättre nyckeltal på samtliga punkter. Dessutom framgår det av grundanalysen, att det under de tre senaste åren är samma byråer i stor utsträckning som tillhör den bästa fjärdedelen varje år. Dessa har därmed lyckats finna en mycket lönsam nisch inom branschen med god tillväxt.

Leif Sundberg arbetar bl.a. med nyckeltal och analys på MM Partner. Han tar gärna emot läsarreaktioner via e-post: leif.sundberg@mmp.se. Han medverkade senast i Balans nr 2/2004.

Fotnot

Artikeln grundar sig i helhet på uppgifter från MM Partners CD-skiva Market Management Revision. I avsnitten kring revisorernas och revisionsuppdragens fördelning på byråer har en koncernansats tillämpats för de sex största byråerna/koncernerna. Kopplingen mellan revisionsuppdragen och revisionsbyråerna utgår från uppgifter från PRV om ordinarie revisorer och revisorernas byråtillhörighet enligt RN.

Avsnitten kring nyckeltal avser aktiebolag och några större kommanditbolag inom revisionsbranschen. Branschklassificeringen följer MM Partners branschstandard MM-Bransch.

Nyckeltalen definieras enligt BAS Nyckeltal. Genomgående beskrivs utvecklingen i form av medianvärden. Detta innebär att alla ingående bolag har samma vikt oberoende av deras inbördes storlek och resultaten kan sägas visa vad som är ”normalt” inom resp redovisningsgrupp.

Av Leif Sundberg