Flera nya standarder från IASB gavs ut i slutet av mars. De två standarder som har störst betydelse för svenska företag är IFRS 3 och IFRS 5.

IFRS 3 – Business Combinations

Huvuddragen i IFRS 3 torde vara känt av de flesta, i vart fall kraven på att avskaffa dels poolningsmetoden, dels avskrivningar på goodwill och andra immateriella tillgångar för vilka nyttjandeperioden inte kan fastställas.

Andra viktiga punkter är:

  • rekommendationen anger inte hur sammanslagningar av företag under gemensam kontroll skall redovisas. Detta är ett problem som kommer att behandlas i ett tillägg till IFRS 3

  • eftersom poolningsmetoden inte får tillämpas måste alltid ett av de företag som går samman pekas ut som köpare. Köpare är det företag vars ägare kan utöva ett bestämmande inflytande över den nya koncernen

  • långtgående krav på att identifiera olika immateriella tillgångar. Som exempel kan nämnas varumärken och andra typer av rättigheter, kundrelationer, leveransavtal, m.m. Utgångspunkten är att undvika att tillgångar med kort nyttjandeperiod skall ingå i goodwillvärdet

  • ingen avsättning för omstrukturering för så vitt inte avsättningen redovisats i det köpta företagets balansräkning

  • ansvarsförbindelser skall tas upp i förvärvsbalansen förutsatt att det verkliga värdet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Som exempel kan nämnas pågående tvister där det köpta företaget gjort bedömningen att risken för utbetalning inte är tillräckligt hög för att motivera en avsättning. Trots detta skall alltså tvisten redovisas som avsättning i koncernen förutsatt att värdet kan uppskattas. På den här punkten kan man väl gissa att de flesta företag kommer att ange att osäkerheten i värderingen är för stor

  • negativ goodwill försvinner som särskild post. Om det verkliga värdet på förvärvade nettotillgångar överstiger köpeskillingen skall i stället mellanskillnaden redovisas som intäkt som om köparen gjort ett förmånligt köp. Den vanligaste förklaringen idag till att negativ goodwill uppkommer är att det finns åtaganden om omstrukturering m.m. som inte uppfyller kriterierna för att redovisas som avsättning. Om företaget i en sådan situation skall redovisa en intäkt eller skriva ner värdet på de övertagna nettotillgångarna kan bli en svår bedömningsfråga

  • den tid under vilken förvärvsbalansen är ”öppen” kortas till 12 månader. Det är alltså bara tillåtet att ändra preliminärt åsatta värden på tillgångar och skulder under denna period. Om de värden som använts dock vid en senare tidpunkt visar sig felaktiga skall de rättas med retroaktiv effekt. I Sverige har rättelse av fel beaktats när de uppmärksammats men enligt de nya reglerna skall man alltså rätta felet genom att gå tillbaka till den ursprungliga transaktionen.

Reservationer

Två av de fjorton ledamöterna har reserverat sig mot utgivningen av IFRS 3. Deras kritik hänför sig till

  • att man senarelagt det delprojekt som kallas för ”fresh-start accounting” och som handlar om en metod för redovisning av förvärv som skall ersätta poolningsmetoden

  • att företag inte längre tillåts skriva av goodwill under en kortare period. Ett sådant alternativ vore önskvärt för att undvika de kostnader som är förknippade med återkommande prövningar av om ett nedskrivningsbehov föreligger

  • att ansvarsförbindelser skall beaktas i förvärvsbalansen trots att de inte uppfyller de kriterier på avsättning som återfinns i Föreställningsramen.

IFRS 5 – Non-Current Assets Held for Sale and Discontinued Operations

Huvuddragen i standarden

  1. Inför begreppet ”tillgänglig för försäljning”.

  2. Tillgångar som omfattas av standarden är enstaka tillgångar, grupper av tillgångar vilka kan, men behöver inte, utgöra kassagenererande enheter samt hela verksamheter i form av rörelsegrenar. Tillgångarna omfattar både anläggnings- och omsättningstillgångar samt därtill hänförliga skulder.

  3. Tillgångar som är tillgängliga för försäljning skall redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader.

  4. Tillgångar som är tillgängliga för försäljning får inte skrivas av.

  5. Tillgångar som är tillgängliga för försäljning skall särredovisas bland omsättningstillgångar i balansräkningen.

  6. För att tillgångar skall redovisas som tillgängliga för försäljning krävs att tillgångarna kan säljas omedelbart i befintligt skick, att ledningen beslutat om en försäljning och att det är sannolikt att försäljningen skall äga rum inom ett år.

  7. Tidsgränsen på ett år gäller också avveckling av sådana verksamheter som tills nu omfattats av IAS 35 (RR 19). IAS 35 innehöll inte någon sådan begränsning. Vidare skall intäkter och kostnader hänförliga till en verksamhet som är tillgänglig för försäljning redovisas på en rad i resultaträkningen med specifikation i not. IAS 35 föreskrev att specificerade intäkter och kostnader kunde redovisas antingen i resultaträkningen eller i not.

Skillnader mellan standard och utkast samt reservationer

Följande skillnader anges i Basis for Conclusions:

  1. Ett klarläggande att tillgångar som skall säljas inte får omklassificeras som omsättningstillgångar förrän de uppfyller villkoren för att redovisas som tillgängliga för försäljning.

  2. Goodwill är en tillgång som omfattas av standarden. I utkastet stod att goodwill inte omfattades vilket skapade en osäkerhet om vad som egentligen ingick när ett företag skulle avveckla en grupp av tillgångar.

  3. Tillgångar som värderas till verkligt värde omfattas inte av kravet på att värderas till det lägsta av redovisat värde och nettoförsäljningsvärde när företaget fattar beslut om att sälja tillgången.

  4. Nedskrivningar på tillgångar som har skrivits upp skall redovisas på samma sätt som nedskrivningar på andra tillgångar. Detta torde innebära att nedskrivningarna normalt redovisas över resultaträkningen.

  5. En nedskrivning som hänför sig till en grupp av tillgångar skall fördelas mellan tillgångarna enligt vad som anges i IAS 36 (RR 17). Det innebär att goodwill skall skrivas ner i första hand. I utkastet, liksom i den amerikanska rekommendationen fas 144, föreslogs att nedskrivningen skulle fördelas mellan samtliga anläggningstillgångar.

  6. Definitionen av en verksamhet under avveckling i IAS 35 (RR 19) behålls. I utkastet föreslogs att den storleksgräns som finns i IAS 35, dvs. att det normalt måste handla om en rörelsegren, skulle avskaffas. Motiveringen till ändringen i förhållande till utkastet anges vara att det uppstått oklarheter om tillämpningen i USA och att man därför bör avvakta en lösning på deras problem. En av reservanterna till standarden menar att en utvidgning är angelägen och att detta lyfts fram som ett av de viktigaste önskemålen i en stor undersökning av vilka förändringar i den finansiella rapporteringen som användare ville se.

  7. Intäkter och kostnader som är hänförliga till en verksamhet under avveckling skall redovisas på en rad i resultaträkningen. Detta är en viktig förändring. Enligt nuvarande IAS 35 kan företag välja mellan att ge informationen i resultaträkningen eller i not. Väljer de resultaträkningen skall alla resultatposter specificeras vilket naturligen leder till att uppgifter om verksamheter under avveckling redovisas i en särskild kolumn.

  8. Den andre reservanten anser att kravet i standarden på att avskrivningar inte får redovisas på tillgångar som innehas för försäljning är fel, särskilt i de fall som vi talar om tillgångar som hör till en verksamhet som fortfarande bedrivs.

Redaktör: Rolf Rundfelt (e-post: rolf.rundfelt@kpmg.se)