Innehåll

Balans nr 1 2005

Europa-frågor: Tio år som EU-medlemmar

I år är det tio år sedan Sverige gick med i EU, det har hänt mycket under dessa år, även om många svenskar tycker det motsatta. Enligt den senaste Eurobarometern anser nästan hälften av alla svenskar att Sverige inte har någon som helst nytta av medlemskapet. Vi är också det land som är mest kritiska till EU. Hela 24 procent av svenskarna anser att EU är ”en dålig sak”. Men det är hög tid att inse att vi är medlemmar i EU och att det är vi, det vill säga EU:s medborgare, som är EU. Därmed inte sagt att EU enbart är positivt, men genom att delta i samarbetet har vi alla möjligheter att påverka dess utformning.

Under de senaste tio åren har mycket hänt som har påverkat oss, direkt eller indirekt. EU har till exempel under de här åren fått en ny gemensam valuta, euron. Tolv medlemsländer införde de nya eurosedlarna och mynten för tre år sedan. Sverige valde dock att ”vänta och se”. Vi kan när som helst fatta ett beslut om att byta valuta, men den senaste informationen pekar på att ett nytt försök kommer att göras först 2013. Euron är dock redan idag en verklighet som möter oss både som privatpersoner och företagare i våra kontakter med euroländerna.

I maj förra året fick EU också tio nya medlemsländer och därmed ytterligare 75 miljoner invånare. Den inre marknaden blir därmed ännu större med totalt 25 länder, vilket ger oss ökade affärsmöjligheter. Inom EU finns åtta av de länder som Sverige exporterar mest till.

I slutet av förra året tog också EU ett stort steg mot en gemensam militär allians då man tog över ansvaret för den fredsbevarande styrkan i Bosnien från Nato. Det militära samarbetet kommer förmodligen att utvidgas med tiden.

Hur har det svenska arbetet med redovisning och revision påverkats av EU-medlemskapet? Förmodligen inte alls. Som ett jämförande exempel kan nämnas Norge, som inte är medlem i EU. Norge har infört all EU-lagstiftning inom redovisnings- och revisionsområdet de senaste åren. De är dessutom ofta bland de första länderna att införa nya regler. Anledningen är att Norge, precis som Sverige var tidigare, är med i EES (European Economic Space), vilket innebär att de åtagit sig att införa vissa europeiska lagar i nationell lag. Detsamma hade gällt Sverige om vi hade valt att stå utanför EU. Vad Sverige har idag, som Norge inte har, är möjligheten till inflytande. Medan Sverige sitter med vid förhandlingsbordet då nya lagar ska utformas så får Norge nöja sig med att införa det färdiga resultatet.

Det har skett stora förändringar i Sverige de senaste tio åren men det är svårt att säga hur mycket som beror på EU. Forskning på området pågår, men det är ännu för tidigt att se något resultat. Vissa förändringar beror på inhemska svenska beslut, andra på beslut som fattats inom EU och en del sägs bero på globala förändringar. Det står dock klart att EU har haft ett stort inflytande på viktiga delar av vårt samhälle,

Civ.ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor runt Europa, EU och EMU, Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till ewa,fallenius@se.pwc.com

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...