Balans nr 10 2005

Vett och etikett – snobberi eller en väg till framgång i affärer?

Balans har träffat Marika Markland som anordnar kurser i affärsetikett. Hon menar att ett korrekt uppträdande ökar chanserna att ro hem de guldkantade kontrakten.

Marika Markland menar att det är lite si och så med kunskaperna om vett och etikett bland företrädarna för det svenska näringslivet? – Jag förstår inte att företagen vågar skicka ut representanter på affärsuppdrag när de inte vet hur man ska föra sig. Jag har många gånger funderat över hur en del uppträder, säger Marika Markland.

Ska sitta i ryggmärgen

Hon betonar att vett och etikett i affärslivet inte handlar om snobberi, utan om att chanserna att göra bra affärer och knyta rätt kontakter, som ökar om man uppför sig korrekt och uppfattas som trevlig och pålitlig. Sitter etikettreglerna i ryggmärgen är det dessutom lättare att fokusera på det väsentliga – affärerna. Att uppträda korrekt i olika situationer är alltså ett viktigt konkurrensmedel i dagens hårda affärsklimat, enligt Marika Markland.

Kurserna i affärsetikett driver Marika Markland inom civilekonomernas Informations AB som hon köpte loss när Svenska civilekonomföreningen gick i konkurs för ett par år sedan. Kursdeltagarna är dels anställda som har skickats dit av sina chefer, dels chefer som kommer på eget initiativ. Hon håller även skräddarsydda internkurser ute på företag.

Ämnen som berörs är allt från hur man hälsar till lämpliga konversationsämnen och klädkoder.

– Men det är ett känsligt område och det kan vara svårt för en arbetsgivare att säga till sina anställda att de behöver gå och lära sig vett och etikett. Att många skulle behöva det är det däremot ingen tvekan om, säger Marika Markland.

Normer försvann

Marika Markland betonar att det inte enbart är medarbetare lägre ner i hierarkin som inte känner till grunderna i god affärsetikett. Även höjdarna har mycket att lära.

Äldre generationer har oftast fostrats i vett och etikett, men under 60- och 70-talet började andra normer för uppfostran gälla och det var inte längre fint med etikettsregler. Enligt Marika Markland har detta medfört att 60- och 70-talister lätt känner sig vilsna i olika former av representationssammanhang.

För den som är ovan vid representation och inte känner till etikettreglerna är det många moment som kan skapa huvudbry; vad är lämplig klädsel och vad ska man prata om?

Fel redan från början

I flera fall blir det fel redan vid hälsningsproceduren.

– Man ska ta i hand och se den man hälsar på i ögonen. Och det är viktigt att se glad ut, det ska inte märkas om man till exempel har det jobbigt hemma, säger Marika Markland.

Det är även viktigt att vara stadig på handen.

– Handen ska inte kännas som en ”rutten sill”, men råstyrka är inte heller lämplig.

Ett vanligt fenomen vid hälsning, särskilt bland män, är att de börjar prata med den de hälsar på utan att släppa taget.

– De är nog inte medvetna om att de står där och skakar och skakar. Men då lyfter jag lite lätt på ett finger och då brukar de släppa. Varför vet jag inte, men det fungerar.

Vilket bröd är mitt?

En etikettregel vid finare middagar som ställer till problem för många är vilket sallads- och brödfat man ska ta, det till höger om tallriken eller det till vänster. (Brödet och salladen står till vänster om tallriken.) Ett annat vanligt fel är att man tar grannens servett i stället för sin egen.

– Ett bra sätt för den som inte är säker på hur man ska göra är att vänta ett par sekunder och se hur de andra gör, säger Marika Markland och tillägger att man aldrig ska påpeka om någon gör fel – då kan den personen känner sig bortgjord.

Att göra fel kan vara rätt

Hon ger ett exempel från en middag i Stockholms stadshus då hon själv bröt mot etikettreglerna för att inte genera sällskapet vid bordet.

– Desserten skulle ätas med gaffel, men alla vid bordet åt med skeden och då gjorde jag det också.

När det gäller vinglas så menar Marika Markland att man ska hålla om glasets fot och inte hålla runt själva kupan.

– Det blir till slut väldigt många fingeravtryck på glaset och det ser inte särskilt trevligt ut.

Att dra ut stolen för sin bordsdam är en annan etikettregel som ställer till bekymmer för en del. I värsta fall kan det sluta med att bordsdamen hamnar på golvet – och det är knappast ett plus i en eventuell, kommande affärsöverenskommelse.

– Man ska dra ut stolen och sedan skjuta in den, det är egentligen inga konstigheter. Men jag har själv varit nära att falla av stolen två gånger, säger Marika Markland och tipsar om att man kan känna lite lätt med vaden för att försäkra sig om att stolen verkligen har skjutits in.

– Man ska inte vända på huvudet och titta bakåt, upplyser hon.

Du är ett varumärke

Men det är inte endast vid stora tillställningar som det är viktigt med god affärsetikett. Även vid mer informella kundkontakter, vid seminarier och liknande är det viktigt att föra sig korrekt och göra ett bra intryck, enligt Marika Markland.

– Man bär ju ofta en namnskylt med företagets namn och då representerar man ju ett varumärke, säger hon.

Det mesta är logik

Merparten av etikettreglerna är praktiska att följa. Dock är normen en högerhänt person, varför det kan vara något knepigare för vänsterhänta. Exempelvis serveras mat från vänster och vin från höger i de fall där någon serverar vid bordet.

– 99 procent av reglerna är ren logik och 1 procent är finesser som skiljer ”vi” från ”dem”.

Ett exempel på sådana finesser är om desserten ska ätas med sked eller gaffel.

– Man brukar säga att i Djursholm är de så fina att de äter nyponsoppa med gaffel, säger Marika Markland med ett stänk av ironi i rösten. Men egentligen spelar det ju ingen roll om man äter efterrätten med sked eller gaffel, fortsätter hon.

Att spreta med lillfingret

Att spreta med lillfingret när man håller i en kaffekopp har dock, tvärt emot vad många tror, aldrig varit fint, enligt Marika Markland.

– Det är ett missförstånd, säger hon.

Marika Markland konstaterar att vi svenskar tyvärr är dåliga på att kommunicera. Detta är ett problem när det handlar om internationella kontakter.

– Svenskar börjar med affärerna direkt vid middagen. Men affärsprat ska inledas med mer otvungna samtalsämnen så att man kan känna av varandra. Till viss del handlar det om att göra en riskbedömning; vill jag göra affärer med den här personen, vågar jag lita på personen.

Först när man har kommit till kaffet är det dags att prata affärer.

– En representationsmiddag handlar inte om utfodring, konstaterar hon.

Lär dig konversera rätt

Vad ska man då tala om under middagen? Och, kanske ännu viktigare, vad ska man inte tala om?

– Sjukdomar är inte ett bra samtalsämne. Att försöka ”frälsa” folk, till exempel att få dem att bli vegetarianer är inte heller bra. Även om det är vänligt menat så blir det fel, säger Marika Markland.

Litteratur och teater är däremot exempel på bra konversationsämnen.

Men det finns tröst, även för den som har bristande kunskaper i vett och etikett, och den stavas vänlighet.

– Är man vänlig blir man oftast accepterad även om man inte uppför sig korrekt. Man ska vara vänlig i sådana här sammanhang, surkärringar göre sig icke besvär, avslutar Marika Markland.

Text: Pernilla Halling

Foto: Åse Bengtsson Helin

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...