Inför begreppet ”frivilligrevision”. Det är ett sätt att säga att vi vill att revisionen när det gäller små företag ska kunna vara marknadsstyrd, dvs. att företaget självt istället för lagstiftaren eller någon annan myndighet talar om att nu är det bra för mitt företag att få revision, sa Carl-Gustaf Burén, redovisningsexpert på Svenskt Näringsliv, i sitt inledningsanförande på Stockholmskretsens debatt om revisionsplikten.
– Det är en bredare fråga än enbart revisionsfrågan, och det illustreras väldigt bra i utredningen (”Revisionsplikten i små aktiebolag” av Per Thorell och Claes Norberg, se Balans nr 3/2005). Det är naturligt att man börjar med kategorin mikroföretag, men att man har inriktningen på att successivt höja gränsen och då är det fortfarande England som framstår som den tankemodell som man skulle vilja arbeta efter. Dvs. införa, utvärdera, höja ett nytt steg, utvärdera, och höja ytterligare ett steg ...
– På det sättet är det en process där man är medveten om de olika avvägningarna som behöver göras, men att det sker på basis av ett fullgott beslutsunderlag.
FAR:s generalsekreterare Dan Brännström refererade i sitt inledningsanförande till ett samtal med en granne som varit ekonomichef i många år men som nu arbetar som redovisningskonsult i små företag.
– När jag berättade att jag under veckan skulle debattera revisionsplikten undrade han: ”Varför ska ni diskutera revisionsplikten? Revisorn är ju viktigast i de små företagen som behöver allt stöd de kan få för att överleva”.
Grannen undrade vidare: Vad tycker revisorerna och vad säger FAR?
– Det finns olika uppfattningar. FAR är dock för revision i alla AB. Revisionen höjer kvaliteten på redovisningen i företagen och det vinner alla på.
Därefter släpptes ordet fritt. Och många i auditoriet ville delta i debatten.
– Är inte den här diskussionen onödig, tyckte någon. Har vi inte redan företagsformer utan revision för de minsta bolagen handelsbolag och enskild firma?
En annan deltagare förvånades över slutsatserna i utredningen:
– Man skriver att man inte kan påvisa nyttan av revisionen och därmed får man en känsla av att vi inte tillför något. Det är inte samma känsla vi får ute i företagen.
Företagen är i behov av kvalificerad råd givning. Det är uppenbart. Men är det inte bättre med en tjänst som företagen efterfrågar själva, menade Carl-Gustaf Burén.
Flera av deltagarna påpekade att revisionen är en billig tjänst, någon uttryckte att den kanske till och med är för billig.
– Jag tror det finns andra lösningar än att slopa revisionsplikten som gör att vi både kan hålla nere kostnaderna för företagen och behålla kvalitén.
Ett alternativ är att om det exempelvis är någon som inte står under tillsyn som gör årsredovisningen så ska det vara revision, men om det är en revisor/revisionsbyrå som har gjort årsredovisningen och bekräftar att man har deltagit i upprättandet behövs ingen.
– Fråga till exempel en bank om detta räcker? Jag tror de säger ja.
– Visst finns det anledning att pröva alter nativa lösningar. Men då måste man verkligen lyssna på vad marknaden vill ha. Vi kom mer vara beredda på en sådan dialog, försäkrade Dan Brännström.
Carl-Gustaf Burén fick frågan varför man valt revisionsplikten och inte redovisningsplikten.
– Det ligger nära till hands att invänta förenklingsarbetet på redovisningssidan innan man fortsätter.
Carl-Gustaf Burén fick också med sig en annan önskan:
– Driv bra övergångsregler till enskild firma i stället för att slopa revisionsplikten.
Stockholmskretsens ordförande Helena Dale tackade Dan Brännström och åhörarna för alla bra inlägg. Till Carl-Gustaf Burén sa hon:
– Tack för att du kom. Jag tycker du var jättemodig. Och jag hoppas att du har fått en del synpunkter som du kan ta med dig till Svenskt Näringsliv.
Åsa Ehlin