Införandet av International Financial Reporting Standards (IFRS) i alla europeiska börsföretag diskuteras flitigt. Men vilka blev effekterna av införandet av IFRS i Sverige? Ämnet diskuterades på Finforum av Jan Buisman, auktoriserad revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Peter Malmqvist, analyschef, Nordnet Securities Bank och bl.a. utredare i Övervakningspanelen.
– Egentligen vet vi ännu inte riktigt hur det har gått, svaren kommer först när vi har sett alla årsredovisningar för 2005, inledde Jan Buisman.
Diskussionen grundar sig på uppgifterna i bolagens kvartalsrapporter för 2005.
Enligt Peter Malmqvist och Jan Buisman kommer den största effekten av övergången till IFRS av slopade goodwillavskrivningar.
– Den huvudsakliga resultateffekten kommer från slopade avskrivningar på tillgången goodwill. Slopade goodwillavskrivningar ökade eget kapital med ca 1,9 procent. För populationen som helhet blev det en rätt rejäl vinstökning, sa Peter Malmqvist.
Den totala effekten kan tyckas stor, men egentligen innebär förändringarna endast en anpassning till de justeringar som de större finanshusen gjort sedan flera år tillbaka.
Andra effekter av övergången till IFRS som har märkts är att i en del bolag har redovisningen av företagsförvärv förändrats och att nya slag av immateriella tillgångar har skapats, i stället för den tidigare goodwillposten. Det gör att de goodwillavskrivningar som tidigare belastat bolagens resultat delvis kan komma att dyka upp under annat namn ”avskrivningar på immateriella tillgångar”.
Peter Malmqvist menade att företagen inte ska bli förvånade om de får många frågor från analytiker om just avskrivning av övriga immateriella tillgångar.
Förklaringen till att detta plötsligt blivit en viktig fråga för en analytiker är att företagen måste ta denna kostnad snabbare med de nya reglerna.
Det samlade omdömet av övergången till IFRS kan sammanfattas som att Sverige har tagit sina första steg – i rätt riktning.
– Vi har kommit en bra bit på vägen, men har en bit kvar till mål. Vi är inte bäst i klassen, men inte heller sämst. Mitt budskap till dem som ska göra årsredovisningarna för 2005 är att det behövs mer tid så man bör se över planeringen, sa Jan Buisman.