Paneldebatten om hur börsbolagen klarar alla nya informationskrav inleddes med en fråga om ”listjournalistik.” Det vill säga hotet om att medierna ska göra upp listor över vilka regler i Bolagskoden som företagen följer och från vilka bolagen väljer att avvika och förklara avvikelsen. Journalisten i panelen, Anders Haskel från Veckans Affärer, var inte säker på att intresset är så stort för att göra sådana listor. Under debatten framgick det dock att många företag nog ändå kommer att ta det säkra för det osäkra och leva upp till kodens föreskrifter – utan reservation.
Det är flera ”nya” dokument som bolag numera måste producera: en rapport om bolagsstyrning, en om internkontroll, en om hållbarhet samt en betydligt utökad notapparat i enlighet med IFRS. Till detta ska läggas en särskild rapport för de företag som måste följa SOX.
– Vi har börjat så smått att arbeta med detta. Men redan förra året hade vi med exempelvis en bolagsstyrningsrapport, förklarade Åsa Stenqvist från Electrolux.
Hon och övriga i panelen enades om att årsredovisningarna blivit allt mer omfångsrika samt att ”för första gången känns det nu som att informationsavdelningarna ute på företagen spelar en stor roll”. Det samma gäller företagens jurister.
– Numera bor vi ihop med juristerna, skrattade Åsa Stenqvist och Henry Stenson från Ericsson höll med. Han frågade ifall det verkligen blir ett bättre resultat av ett regelsystem med en massa frågor som ska besvaras.
– Kulturen övervinner alltid strategin. Se på skandalerna i USA. Det land där man har det mest rigida kontrollsystemet.
Att företagen just nu håller på att vänja sig att arbeta på ett nytt sätt, råder det ingen tvekan om enligt panelen. Så har exempelvis antalet kommittéer och utskott ökat lavinartat i bolagsvärlden.
Mats Ödman, som är informationschef hos numera amerikanska Autoliv vittnade om problemen med att leva upp till de strängare kraven i Sarbanes-Oxley Act (SOX).
– Det blir en stor byråkrati och försämrad information till aktieägarna.
Han gav exempel på det senare: Enligt SOX får företag inte göra avvikelser. Autoliv ville göra en reservation för företaget Rover där man visste att det fanns problem. Men detta lät sig inte göras utan att det fanns svart på vitt ... ”Ska man skriva och fråga en kund ifall de kommer att ställa in betalningar om tre månader” undrade Mats Ödman och skakade på huvudet. Han ansåg att det är ”redovisningstalibaner” som tagit över och att man istället borde lita mer på sunt förnuft. Skratten var många då han visade en bild med straffsatserna i USA för olika brott. Enligt denna ger exempelvis vare sig kidnappning eller dråp lika långt straff som brottet att ha skrivit under ett felaktigt intyg.
Panelen var enig om att informations aspekten lätt försvinner med ett mer omfattande regelverk.
– Som kommunikatör är det inte alltid möjligt att kommunicera på enklaste sätt, menade Åsa Stenqvist som uppmanade publiken till att kämpa för att behålla informationsaspekten i dokumenten.