Balans nr 2 2005

Samarbete så in i Norden’

I en allt mer internationaliserad värld gäller det att samarbeta för att göra sin röst hörd – framför allt om man är ett litet land. Efter den devisen arbetar Nordiska Revisorsförbundet, NRF, som nyligen beslutade att genomföra tre nya samarbetsprojekt.

– Vi har drivit en del projekt tidigare, men inte av det här slaget. Så visst handlar det om ett fördjupat samarbete mellan revisorsföreningarna i de nordiska länderna, säger NRF:s sekreterare Björn Markland.

De tre samarbetsprojekten kommer att behandla implementeringen av det åttonde direktivet i de nordiska länderna, revisionsplikten och revisorns skadeståndsansvar.

– Jag tror att vi har goda förutsättningar att göra riktigt bra projekt av de här tre frågorna. På ordförandemötet i början av februari beslutade vi att vart och ett av medlemsländerna ska komma med förslag på deltagare i projektet. Därefter ska vi försöka sätta upp en tidsplan, säger Björn Markland som har tillryggalagt runt ett år som sekreterare för NRF.

Björn Markland berättar att de nordiska länderna har en hel del gemensamt på områden som rör revisionsbranschen. Exempelvis har alla revisionsplikt för små och medelstora företag även om bestämmelserna kan skilja sig åt mellan de olika länderna. När NRF nu ska behandla frågan om revisionspliktens vara eller icke vara är det dock långt ifrån självklart vad projektet kommer att resultera i.

– Det finns ett slags ryggmärgsreflex bland revisorer att säga att det är bra eftersom man anser att revisionsplikten ger mer jobb. Men det är inte säkert att det verkligen är så eftersom revisionsplikten även innebär att revisionsfirman av oberoendeskäl förhindras att sälja andra tjänster till företagen. Det är alltså inte helt självklart vad man ska tycka i det här sammanhanget, konstaterar Björn Markland.

Revisorns skadeståndsansvar

När det gäller frågan om revisorns skadeståndsansvar så är det en fråga som många länge trodde var tvungen att lösas på EU-nivå och därför inte lämplig att driva inom NRF.

– Men EU har ju faktiskt inte lyckats med att samordna skadeståndsrätten i medlemsländerna och dessutom är ju frågan nu väldigt akut. Men det är en svår fråga. Alla är visserligen överens om att ställer man till en skada ska man också ersätta den, men samtidigt finns det situationer där det är oskäligt att man ska ersätta hela skadan – dels av sociala skäl, men även av kommersiella skäl, säger Björn Markland.

Behovet av samarbete mellan revisorsorganisationerna i de nordiska länderna har ökat med åren. Ett litet land som Sverige kan ha svårt att göra sin röst hörd på egen hand. Och då kan man föreställa sig hur det är för Island med knappt 300 000 invånare.

– Beslutsfattandet i många centrala yrkesfrågor har flyttats från Rosenbad till Bryssel och sedan vidare till New York eller Washington. Ta till exempel Sarbanes-Oxley Act (SOX) som är en amerikansk lagstiftning men icke desto mindre har stor inverkan på företag i Europa. Vår idé är att om man är fem revisorsföreningar tillsammans så blir man mer hörbar ute i världen än fem små länder som talar var för sig, säger Björn Markland.

När det gäller arbetet inom International Federation of Accountants, IFAC, så innebär NRF långt större möjligheter för de nordiska länderna att påverka än om de verkar var för sig. Detta beror på att IFAC betraktar NRF som en enskild medlem vilket medför att de nordiska länderna hamnar i samma kategori som de 20 största länderna inom IFAC.

– Hade vi uppträtt var för sig så hade vi kommit i kategorin med mycket små länder. Nu är vi bland de största länderna och det ger ju helt andra förutsättningar för oss att konkurrera med länder som USA, Tyskland och Kanada.

Björn Markland menar att IFAC hittills har uppfattat NRF som en enhet med gemensamma åsikter, men att det nordiska samarbetet inte har varit riktigt så robust som det har verkat.

– Nu gäller det att visa att samarbetet är så starkt som de tror att det är. Det är lite av ”djungelns lag” som råder och vi måste vara starka om vår röst ska bli hörd ute i världen, säger Björn Markland.

Ökat samarbete i framtiden?

Enligt Björn Markland finns det skäl att utveckla samarbetet inom NRF ytterligare i framtiden, inte minst för att utnyttja resurserna inom de nordiska revisorsorganisationerna effektivare.

– I dag sitter det ett gäng på FAR och svarar på remisser från IFAC, liksom det gör i Köpenhamn, Oslo och Helsingfors. Man kan ju fråga sig om det inte vore bättre att samordna det där på något sätt eftersom vi tycker likadant i flera frågor, säger Björn Markland som dock tillägger att det är en bit kvar dit.

Men det har gjorts försök i den riktningen tidigare. För några år sedan drevs ett projekt som handlade om att de fem nordiska länderna skulle skriva en gemensam remiss, men det blev aldrig av.

– Det berodde nog åtminstone delvis på att det då inte fanns något sekretariat som kunde hålla ihop det hela. Nu hoppas vi att möjligheterna att komma igång är bättre, säger Björn Markland.

Pernilla Halling

Här kan NRF göra sin röst hörd

En av medlemmarna i IFAC:s styrelse är nominerad av NRF. NRF:s sekreterare (Björn Markland) fungerar som teknisk rådgivare till denna person.

Medlemmar från NRF finns representerade i IAASB, IFAC Ethics Committee, International Public Sector Accounting Standards Board (IPSASB), SMP/SME Task Force och Compliance Advisory Panel.

NRF har en medlem som representant i FEE:s verkställande organ.

Fakta NRF

Nordiska Revisorsförbundet, NRF, grundades 1932 under namnet Skandinaviska Revisorssekretariatet och är troligtvis världens äldsta nu existerande internationella samarbetsorganisation för revisorer.

NRF består av revisorsorganisationerna i Sverige, Norge, Danmark, Island och Finland.

NRF arbetar med informationsutbyte, gemensamma nomineringar till internationella organ och utjämning av kostnaderna för medlemmarnas internationella verksamhet. Medlemsorganisationernas representanter i NRF träffas regelbundet på årsmöten, ordförandemöten och sekreterarmöten.

Presidentskapet roterar mellan de fem revisorsföreningarna i tvåårsintervall, för närvarande med Mikael Paul från Finland som president för tiden 2004–05.

Våren 2004 inrättade NRF ett permanent kansli i Stockholm med Björn Markland som sekreterare.

FAR representeras i NRF av Lars Träff (Ernst & Young, ordförande i FAR), Peter Clemedtson (Öhrlings PricewaterhouseCoopers, vice ordförande i FAR) och Dan Brännström (generalsekreterare i FAR).

Nordiska Revisionskommittén (NRK) är ett tekniskt organ under NRF. FAR:s representanter i NRK är Lars-Gunnar Larsson (teknisk sekreterare FAR), och Magnus Torén (Ernst & Young, ledamot i FAR:s revisionskommitté).

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...