Globaliseringen av världsekonomin har förändrat förutsättningarna för företagsamhet i grunden. Hållbarhet har blivit ett vedertaget ord i maktens korridorer. Organisationer som FN, EU, FEE, IFAC är aktörer i utvecklingen.
Miljön var det första område som vann mer allmän spridning för redovisning och revision inom hållbarhetssektorn. De flesta större svenska företag har idag någon form av miljöredovisning. Stegvis har även det som kallas Corporate Social Responsibility (CSR), eller bara Corporate Responsibility, tagit plats på scenen och hållbarhetsredovisning i stort vunnit terräng. I en hållbarhetsredovisning ingår förutom miljö även ekonomi och socialt ansvar.
– Tidigare ifrågasatte man värdet av och möjligheterna med miljöredovisning på samma sätt som man idag kan höra kritiska resonemang om värdet med redovisning av sociala prestanda, säger Lars-Olle Larsson i en intervju i detta tema.
Cathrine Löfberg på Löfbergs Lila berättar om företagets engagemang för att bistå kaffeodlare:
– Vi är i kaffebranschen och vi ser till att det kommer att odlas kvalitetskaffe även i framtiden. Samtidigt påverkas vårt varumärke i positiv riktning.
Socialt ansvar tar sig olika uttryck. Efter Tsunami-katastrofen i Asien har röster höjts i den svenska debatten att gåvor ska göras avdragsgilla för främst företag. Amerikanska företag – i alla fall de större – har ofta som policy att skänka tio procent av bruttoinkomsten.
Annat är läget här i Sverige: Peter Nordström, skatteexpert, förklarar att det för avdragsrätt inte räcker med argument ”utan bidraget skulle badwill skapas”.