Balans nr 4 2005

Revision i små företag: Revisionsplikt var svaret på ekonomisk brottslighet

Kravet på revision av svenska aktiebolags räkenskaper och styrelsens förvaltning slogs fast i lag redan 1895. Förhållandena var dock i högsta grad annorlunda jämfört med idag. Det fanns exempelvis inte några kvalificerade revisorer – i dagens mening. Det var inte förrän 1912 som Stockholms Handelskammare auktoriserade de första sex revisorerna och två år senare auktoriserades de första kvinnorna i kåren. Först 1983 infördes lagen om revisionsplikt i samtliga svenska aktiebolag. Lagen introducerades stegvis under ett antal år.

Revisionsplikten regleras i aktiebolagslagen (ABL). I 1944 års ABL krävdes auktoriserad revisor i börsnoterade företag med ett aktiekapital om två miljoner kronor eller mer. Kvalificerad (dvs. auktoriserad eller godkänd) revisor krävdes också ifall bolagsordningen så föreskrev eller om tio procent av ägarna så krävde.

Ingen het fråga

Nästan gång som revisionsplikten togs upp till allmän debatt var vid början av 1970-talet.

– Men det var inte någon het fråga, berättar Ulf Gometz om revisionsplikten. Han var först styrelseledamot i FAR på 1970-talet och senare ordförande 1980–82.

Enligt förarbetet till 1975 års aktiebolagslag så var det inte möjligt att kräva kvalificerade revisorer till alla aktiebolag eftersom det inte fanns tillräckligt många sådana. Detta hade Kommerskollegium utrett och klargjort för regering och riksdag. Denna brist på kvalificerade revisorer var av allt att döma det avgörande argumentet mot revisionsplikt för alla företag. I den utredning (SOU 1971:15) som låg till grund för lagen så förklarades dock att: ”För många små bolag med enkla affärsförhållanden kan ... revisionen utföras tillfredställande utan den teoretiska sakkunskap som auktoriserade revisorer och godkända granskningsmän besitter, och ett legalt krav att använda sådana revisorer skulle då kunna medföra en onödig kostnad för bolaget.

I de allra första numren av Balans från 1975 förs en livlig debatt om den nya aktiebolagslagen som trädde i kraft 1 januari 1977. Revisionsplikt nämndes dock inte. Enligt den nya lagen krävdes kvalificerad revisor i företag med bundet eget kapital på en miljon kronor. Auktoriserad revisor krävdes i företag med nettotillgångar över 1 000 basbelopp eller fler än 200 anställda eller om företaget var börsnoterat.

– Stegvis blev frågan ett allt mer aktuellt debattämne, säger Ulf Gometz om revisionsplikten.

Debatten har ändrats

Att samhällsklimatet och debatten ändrats med årens gång råder det ingen tvekan om. 1970- och även 80-talet dominerades av diskussioner om löntagarfonder och medbestämmande – inte företagande och individens rättigheter.

På hösten 1982 skriver dåvarande socialdemokratiske riksdagsmannen Jan Bergquist i Balans att ”I våras fick riksdagen äntligen propositionen om att det ska finnas kvalificerade revisorer i alla aktiebolag”. Han fortsätter med att beklaga den långa övergångstiden eftersom: ”Den ekonomiska brottsligheten är sannolikt störst bland en del mindre bolag. Men många av de mindre bolagen som bäst skulle behöva den kvalificerade revisorn kommer i praktiken inte att påverkas av reformen förrän våren 1988.” När lagutskottet i riksdagen behandlade förslaget till ny ABL så förklarade man i samma anda att ”revisorn bör ges en mer aktiv roll i kampen mot skattebrott och skatteflykt”.

– Det var inte bara en fråga om kampen mot ekonomisk brottslighet utan även att det var angeläget att föra ut ekonomisk kompetens till företagen, förklarar Björn Markland som var ordförande i FAR på 80-talet och senare generalsekreterare.

Han påpekar att det var vid den här tiden som minimikapital i aktiebolag höjdes från 5 000 kronor till 50 000 kronor (1995 höjt till 100 000 kronor).

– Detta sammanföll med debatten om revisionsplikt i alla företag som drivs utan personligt ansvar. Med högre minimikapital var det lättare att kräva yrkesrevisorer i alla bolag, förklarar Björn Markland.

När regeringen år 2005 presenterade sitt förslag till ny aktiebolagslag så var tongångarna andra än ett par decennier tidigare: ”En av ledstjärnorna i reformarbetet har varit att förenkla för de små och medelstora företagen”, kan man läsa i ett pressmeddelande. Att revisionen ska vara ett vapen i striden mot ekonomisk brottslighet har man dock inte glömt bort och tillägger: ”En annan viktig aspekt har varit att reglerna ska utformas så att de förhindrar brottslighet och andra missförhållanden inom näringslivet.”

– Det var först vid mitten av 1970-talet som ekonomisk och organiserad brottslighet började diskuteras, berättar Urban Engerstedt, numera FAR:s föreningsjurist, och tillägger att det var ett antal reportage i främst tv som initierade debatten.

Ingmar Bergman hämtades

Det mest uppseendeväckande fallet av den tidens nyvaknade nit att sätta fast ekonomiska brottslingar var sannolikt händelsen när Ingmar Bergman hämtades från Dramaten, under pågående repetition, och felaktigt anklagades för skattebrott.

1976 tillsatte Rikspolisstyrelsen en utredning. I denna rapport påstods det bl.a. att ett antal auktoriserade revisorer systematiskt gav råd till den organiserade ekonomiska brottsligheten. Man hade också kommit fram till att den ekonomiska brottsligheten omsatte 20 miljarder kronor per år.

– Uppgifter som senare dementerades av BRÅ, säger Björn Markland och citerar:

”Arbetsgruppen har gått igenom vissa material som legat till grund för påståenden om revisorers medverkan i ekonomisk brottslighet. Enligt vad gruppen kunnat finna har de långtgående påståendena som framförts inte varit grundade”.

Ulf Gometz anser att visst var det debatten om ekonomisk brottslighet och den sneda och felaktiga bilden att det fanns en stor grupp korrumperade revisorer, som i första hand bidrog till att ge oss revisionsplikt i samtliga aktiebolag.

– Brottsförebyggande Rådet fick i uppdrag av riksdagen att se över lagstiftningen på området, säger Urban Engerstedt som då arbetade på BRÅ.

Brist på kvalificerade revisorer

Revisors verksamhet – PM 1978:2” hette den rapport som blev resultatet. Här föreslogs bland annat att ”kvalificerad revisor på sikt skall krävas i alla aktiebolag”.

– Bristen på kvalificerade revisorer gjorde att man inte i ett slag kunde föreslå att sådana skulle finnas i alla aktiebolag, säger Urban Engerstedt.

Arbetsgruppen påpekade att det ”generellt sett inte är företag med kvalificerade revisorer som är mest utsatta när det gäller ekonomisk brottslighet. Det är istället frågan om aktiebolag med litet aktiekapital, som bildats för att ge den ende aktieägaren befrielse från personligt ansvar och för att ge denne en skylt utåt”.

Inför valet 1982 – under de föregående sex åren hade flera olika borgerliga regeringar suttit vid makten – presenterade socialdemokraterna ett förslag till bekämpning av ekonomisk brottslighet.

Man lovade bland annat att tillsätta en kommission i det fall partiet skulle vinna valet. Så blev fallet och en kommission tillsattes under ledning av konsumentverkets chef Sven Heurgren.

– I direktiven ingick att kommissionen skulle föreslå åtgärder för att få en effektivare företagsrevision, förklarar Urban Engerstedt som då var chef för Kommerskollegiums revisorsenhet.

Kommissionen förklarade i sitt slutbetänkande (SOU 1983:36) att det är ”ställt utom all tvivel ... att en effektiv och sakkunnig revisor har stor betydelse när det gäller att förhindra och motverka ekonomiska oegentligheter som kan förekomma i samband med näringsverksamhet”.

Elisabeth Precht

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...