Frågan om revisionspliktens vara eller inte vara är ett ämne som engagerar. Det framgår av debattartiklarna som följer där en rad viktiga åsikter ventileras. Några debattörer framhåller revisionens nytta för samhälle och näringsliv och menar att revisionsplikten bör vara oförändrad. En annan åsikt är att det inte är motiverat med en dyr revisionsplikt enligt KS i små bolag. En sak är debattörerna dock överens om – att det är nödvändigt med enklare regler för småföretag.

Varför tar inte SRS och FAR chansen att själva skapa regler för företag med färre än 50 anställda? Bör inte FAR och SRS ta sitt ansvar för samhällsekonomi och kundnytta? Det undrar Hans Sjölund som här tar ett samlat grepp om den senaste tidens debatt om revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag.

Samtliga debattörer har önskat en förenkling av regelverket för revision i små företag. Nya RS, Revisionsstandard i Sverige, är alldeles för tungrodd. Branschen kan själv lösa problemet genom att definiera regelverket för revision i bolag som har färre än 50 anställda. En grundläggande struktur för datorstödd revision i 10/24-bolagen har under två års tid presenterats på IREV-kurser. Det kursmaterialet kan tjäna som utgångspunkt för ett småföretagsprojekt där FAR och SRS arbetar mot ett gemensamt mål; en effektiv datorstödd revision som företag och samhälle har nytta av och upplever som prisvärd.

Utredningen

I professorerna Thorell och Norbergs utredning om revisionsplikten i små aktiebolag kan vi läsa följande förödande kritik över vår nya RS-revision på sidan 46:

Vad gäller SME finns det skäl att understryka att det knappast är antalet nya regler som är anledningen (till kostnadsökningen på 30 %; författarens anmärkning,) utan den nya revisionsstandarden som sådan. Detta väcker frågan varför inte branschen tagit fasta på lagstiftarens anvisade möjlighet att ha enklare regler för revision av SME.

Vår uppfattning är att den standard som nu gäller inte alls är anpassad för revision i SME (mikroföretag). Ett tydligare fall av överreglering är svårt att hitta.

Oavsett om man har en revisionsplikt i små bolag eller revisionen är frivillig finns det enligt vår mening ett klart och tydligt behov av en revisionsstandard direkt anpassad till mindre bolag. Frågan är dock hur en sådan standard ska komma till stånd.

Inom revisionsbranschen säger man att en ’revision ska vara en revision’ och, menar nog att den måste vara likartad i alla företag. Vi menar dock att det inte borde finnas något principiellt hinder mot att en revision i ett mindre bolag har ett delvis annat innehåll än i ett större företag.

Om redovisningen kan grundas på olika synsätt, vilket BFN:s arbete med förenklade redovisningsregler visar, borde också revisionen kunna göra det.

Men var finns drivkrafterna för en sådan utveckling i en omvärld som inte har revisionsplikt i små bolag? Det får bli en svensk särlösning.

Om man däremot undantar SME från revisionsplikt minskar eller försvinner behovet av särregler för revision i mindre bolag.

Harmonisering – ett svagt argument

Enligt min mening är utredningen en av de mest kompetenta som skrivits om vår bransch. Jag tror mig även veta att FAR:s jurister håller med om denna bedömning. På sidan 48 i rapporten ger utredarna sin syn på Justitiedepartementets arbete 2003 då de ville få bort kombiuppdragen.

Det skäl som åberopades för byråjäv var harmoniseringen med EU:s regelverk. Dock nämner man inget om att alla medlemsstater utanför Norden inte har något krav på revision i SME. Argumentet om harmonisering är således mycket svagt, för att inte säga direkt vilseledande.

Vem står bakom utredningen?

Svenskt Näringsliv har beställt utredningen och representeras av Kerstin Nyquist och Carl-Gustaf Burén. Kerstin är ordinarie ledamot i Revisorsnämnden (RN) och har därmed en god insyn i problematiken. Carl-Gustav är hennes ersättare.

Professor Per Thorell, som arbetar på Ernst & Young, har tillsammans med professor Claes Norberg från Lunds Universitet skrivit utredningen. Claes Norberg är även han ordinarie ledamot i RN.

Härav följer att utredningen inte bara kan sopas undan av oss revisorer utan vi har ett utsökt tillfälle att fundera över vår roll i samhället. Tvångsrevision förpliktigar!

Kommentarer till debatten

DI 11/3:

Svenskt Näringsliv drar undan mattan för småföretagen.

I en gemensam artikel argumenterar FAR:s Dan Brännström och Svenska Revisorsamfundets (SRS) Martin Johansson för en bibehållen revisionsplikt. Argumenten är att vi revisorer ser till att årsredovisningarna kommer in i tid och att vi ser när konkursen närmar sig. För övrigt framför de en önskan om förenklade regler.

Låt oss begrunda argumenten. Hur ofta beror förseningen på en överbelastad revisor? Jag har svårt att se varför alla små bolag ska ha en onödigt dyr pliktrevision enligt RS bara för att ett och annat företag slarvar med att lämna in årsredovisningen.

I mikroföretag har man inte råd att låta revisorn följa verksamheten månadsvis. Med väl utbildade redovisningskonsulter som följer bolagen löpande kan konkursvarningarna komma ännu tidigare. Enklast sker uppföljningen med rullande 12-månaders diagram som visar trenderna från resultatrapportens huvudgrupper.

Slutligen tycker nog alla revisorer att det vore skönt att slippa höra professorer i RN uttala ”Ett tydligare fall av överreglering är svårt att hitta”. Vi lider ju av att låtsas vara oberoende och tvingas till nitisk men meningslöst dokumenterande i rädsla för tjänstemännen på RN.

DI 29/3:

Argumenten för revisionsplikt väger lätt

Sveriges Redovisningskonsulters Förbunds (SRF) Mikael Carlsson gör ett balanserat inlägg där han noterar att revision och revisorer behövs. Han pekar även på de orimligt höga krav som ställs tack vare att regelverket skapats för börsbolag och inte anpassats till vår svenska verklighet. Slutligen noteras att småföretagen har en självklar rätt till samma regelstruktur som övriga Europa.

DI 4/4:

Revisionsplikten och Aktiebolag hör ihop

Karl-Johan Kjöllerström hävdar att friheten från personligt ansvar är en förmån som kostar revision. Detta låter rimligt men är inte ett skäl till att småföretag ska ha en onödigt komplicerad och därmed dyr revision.

Balans mars 2005:

Sällan revision i småföretag i EU-länderna

Balans beskriver sakligt hur resten av Europa tagit bort revisionsplikten i SME.

Debatten går het i Norden

Mikael Paul beskriver hur danskar och finnländare funderar över att lämna oss svenskar ensamma med revisionsplikt. Han beskriver problemet med kriminalitet som kan öka om revisionsplikten tas bort. Detta argument skulle jag kunna förstå om vi även hade revisionsplikt i firmor och handelsbolag. Kriminalitet bekämpas dock bäst med specialutbildad personal som bekostas av staten.

Alla ense om revisionens fördelar – men måste den vara ett tvång?

Det möte som Svenskt Näringsliv bjudit in till den 16 mars refereras i Balans. Här redovisas bland annat den åsikt som skattedirektör Vilhelm Andersson för fram:

Vi är inte motståndare till att se över regelverket för små företag. Men vi säger nej till att kallt klippa av revisionen. Många misstag sker av ren okunskap när företagare knåpar på egen hand. Här har revisorn en viktig uppgift att fylla.

Vilhelm Andersson är ledamot i RN men tycks ha glömt att revisorn inte får blanda sig i vare sig redovisning eller årsredovisning. Skatteverkets önskemål fylls även med en auktoriserad redovisningskonsults kompetens. Dessutom ger en maskinell kontroll av SIE4-filens alla moms och skattebokningar en perfekt avstämning med en kvarts arbete. Till det behövs vare sig RS-revision eller oberoende revisorer.

SRS Årsredovisning 2005

SRS ordförande Per-Olof Andersson skriver i inledningen av SRS årsredovisning att ”Självklart kan vi ha åsikter om spelreglerna men när de nu finns på plats så får vi rätta oss därefter”. Detta uttalande tyder endera på att Per-Olof har gett upp eller liksom vi andra inte känt till den viktigaste punkten i utredningen. På sidan 17 står att läsa följande:

Av särskilt intresse för vår utredning är att Aktiebolagskommittén i betänkandet gav en öppning för enklare och billigare revision i SME – med hänvisning till förarbetena till 1975 års ABL – genom att säga att god revisionssed ger utrymme för att beakta särförhållanden i mindre bolag när man utformar regler för revision i dessa företag. Kommittén menade att det är upp till branschen att beakta detta.

Branschen kan alltså själv ta initiativ till att skapa rimliga regler för hur revisionen av små bolag ska gå till. Varför tar inte SRS och FAR chansen att själva skapa regler för alla företag under 50 anställda? Bör inte FAR och SRS ta sitt ansvar för samhällsekonomi och kundnytta?

DI 19/3:

Revidera eller inte revidera – det är inte frågan

Jag förespråkar i min DI-artikel förenklade övergångsregler för enmansaktiebolag till enskild firma. Enmansföretagarna slipper då både den ökande revisionskostnaden och räntan på periodiseringsfonderna. För övrigt bör en datorstödd 10/24-revision ersätta dagens regelverk som ju är byggt för publika bolag. ISA 315 pekar med hela handen mot datorstödd revision.

Hans Sjölund är auktoriserad revisor och driver en egen byrå. Hans Sjölund medverkade senast i Balans nr 1/2004