Balans nr 4 2005

Revision i små företag/debatt: Revisorn gör stor nytta – även i små bolag!

Förväntningarna och kraven på revisorn har aldrig varit större. Samtidigt kommer förslag om slopande av revisionsplikten för de mindre företagen. Det går inte ihop. Det krävs istället en genomgripande förändring av regelverken för de små företagen. I ett sådant sammanhang ska revisorns roll självfallet också belysas, skriver FAR:s generalsekreterare Dan Brännström.

Ändrade förmånsrättsregler gör att bankerna trycker på. Staten har genom HD-domen om sena årsredovisningar också ökat trycket på revisorn. För att inte tala om det nya kravet på att anmäla misstänkt penningtvätt. Ovanpå allt detta finns effekterna av debatten efter de s.k. skandalerna: ökade krav på kvalitet och oberoende åtföljt av effektivare kvalitetskontroll och tillsyn. Listan kan göras mycket längre. Nej, förväntningarna och kraven på revisorn har aldrig varit större.

Och då träder Svenskt Näringsliv, den borgerliga alliansen och några andra fram och föreslår att revisionsplikten ska tas bort för de minsta aktiebolagen. Motivet anges vara att man vill göra det enklare för små företag. Samtidigt som förväntningarna och kraven på revisionen är större än någonsin, ifrågasätts nyttan av revisionen i de minsta bolagen. Detta är märkligt och motsägelsefullt.

Men visst är det positivt att vi får en debatt om revisorns roll också i de små företagen. För vem görs egentligen revisionen i det lilla företaget som ofta har en begränsad ägarkrets? Hur omfattande ska revisionen vara och hur förhåller sig nyttan till kostnaden? Detta är frågor som FAR vill och måste kunna föra en dialog kring med revisionens alla intressenter.

Flera faktorer måste vägas in

Frågan om revisionsplikt är mycket komplex. Det finns många faktorer att överväga. Svenskt Näringsliv har främst pekat på kostnadsaspekten och på det förhållande att flertalet EU-länder utnyttjat möjligheten att undanta de minsta bolagen från revisionsplikten, men det finns mycket mer som måste vägas in.

I tider av globalisering och harmonisering ligger det nära till hands att söka lösningar i utländska förebilder. I Claes Norbergs och Per Thorells rapport (se Balans nr 3/2005), som ju ligger till grund för Svenskt Näringslivs utspel om revisionsplikten, hämtas argument för slopande av revisionsplikten från den brittiska miljön. I Storbritannien har man genom successiva förändringar undantagit de minsta företagen från att omfattas av revisionsplikten.

Men vi måste utgå från den svenska affärsmiljön och dess förutsättningar. Jag kan inte låta bli att tänka på att ordet harmonisering ska skapa just harmoni. Skulle ett slopande av revisionsplikten i Sverige leda till ökad harmoni i det svenska näringslivet och samhället? Det är inte självklart att vi ska eller ens kan gå samma väg som Storbritannien, eller något annat land, i fråga om revisionsplikten. Ibland måste man gå en egen väg, och det kan till och med vara en konkurrensfördel. Visst är det så!

Det är – som alla vet – bara i aktiebolag som vi i Sverige har krav på revision oavsett företagets storlek. Bakgrunden är den modell som lagstiftaren valt för det svenska aktiebolaget. Ägaren eller ägarna överlåter ansvaret för förvaltningen och redovisningen till en styrelse och till en VD. Ägarna riskerar själva bara de pengar de satt in i bolaget, om de inte tvingas lämna kompletterande säkerheter exempelvis i samband med finansiering av bolagets verksamhet. Aktiebolaget måste dessutom offentliggöra den finansiella utvecklingen genom att årsredovisningen görs tillgänglig för alla intressenter.

I det svenska aktiebolaget (det ser olika ut i olika länder) med dess uppgifts- och ansvarsfördelning mellan bolagsorganen är revisionen en naturlig del. Att revisorn i revisionsberättelsen och på bolagsstämman – under skadeståndsansvar – rapporterar sina slutsatser från granskningen av förvaltningen och redovisningen innebär ett viktigt ”riskavlyft” för ägarna men också för övriga intressenter. Det förtroende för förvaltningen och redovisningen som revisorns rapportering medverkar till underlättar kapitalanskaffning och sänker transaktionskostnaden i näringslivet.

Ingen tvekan om revisionspliktens betydelse

Vi tänker nog inte alltid på hur mycket den svenska traditionen med öppenhet, transparens och kvalitet i redovisningen betyder för effektiviteten i affärslivet. Vi är så vana vid att det är så det ska vara. Den, i förhållande till många andra länder, begränsade förekomsten av försäkringar mot kreditförluster bekräftar betydelsen av kvalitetssäkrad redovisning. Och det är ingen tvekan om revisionspliktens betydelse för den fina kvalitet vi generellt ser i de svenska företagens redovisning.

I Norbergs/Thorells rapport ifrågasätts om revisionsplikten har något värde för det lilla bolaget och dess ägare, inte minst med tanke på kostnadsaspekten. I rapporten uppskattas revisionsarvodet för ”mikroföretagen” i genomsnitt (bolag med mindre än tre miljoner kronor i omsättning) till 10.000 kronor per år. Vid bedömning av revisionens värde måste man, förutom vad som nämnts ovan, också beakta revisorns betydelse för de minsta företagens möjligheter att hantera de komplexa regelverken i Sverige. Regelverken är både omfattande och invecklade, och med tiden blir de – med något undantag – bara alltmer komplexa. Med nuvarande regler på områden som redovisning, skatter, likvidationsplikt och obestånd är det nästan omöjligt att tänka bort revisorn och behovet av en kontinuerlig revision.

Vad är det då värt för bolaget och dess ägare att det alltid finns en revisor som följer verksamheten, som bryr sig om bolagets väl och ve, och som vid behov påminner om de åtgärder som måste vidtas för att undvika eller hantera en ekonomisk kris? Revisorns rapportering om behovet av beslutsunderlag och kalkyler, kvalitet i redovisningen, kontroll och effektivitet i rutiner, likviditetsplanering, hantering av olika affärsrisker m.m. är väl också av värde för det lilla bolaget och dess ägare. Är det inte värt 10 000 kronor?

Revision minskar risken för brott

Sedan tänker jag på ekobrotten. För de seriösa företagarna är det av extremt stor betydelse att konkurrens kan ske på rättvisa villkor. Ibland följer man i debatten upp hur många misstänkta brott revisorer anmäler. Men, den i särklass viktigaste uppgiften för revisorn är i detta sammanhang den preventiva. Revisorns blotta närvaro förhindrar många tokigheter – så är det! En fråga som ligger nära ekobrotten rör detta med skatter och avgifter. Och här är det också så att revisorns närvaro i företagen minskar risken för både medvetna och omedvetna fel vid hanteringen av skatter. Att Sverige är ett högskatteland innebär tyvärr ökade risker för skattefusk. Revisorns insatser på dessa områden är därför av nytta för både näringslivet och samhället i stort. Alternativet till revisionen är att Skatteverket bygger ut!

Om det övergripande syftet med kampanjen för att slopa revisionsplikten handlar om att förenkla för småföretagen måste jag erkänna att jag inte förstår tågordningen. Istället borde vi – FAR och andra näringslivsorganisationer – först verka för att vi får regelsystem som är bättre anpassade till de små företagens situation. Det handlar om att skapa optimala förutsättningar för företagandet som i sin tur ger förutsättningar för fortsatt tillväxt och välfärd. För att uppnå detta krävs det en tudelning av regelsystemen, det vill säga olika regler för små respektive stora företag. I ett sådant arbete är det självklart att man också gör en översyn av företagsformerna. Och det är då man kommer in på hur bolagsorganen på bästa sätt ska samverka. På basis av en samlad bedömning av nyttan av revisionen för klientföretaget och dess intressenter, näringslivet och samhället i stort kan man då också, men först när en sådan analys har gjorts, ta ställning till revisionsplikten för de mindre företagen.

Dan Brännström är generalsekreterare i FAR. Dan Brännström medverkade senast i Balans nr 4/2004.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...