Det har nu gått ett år sedan EU fick tio nya medlemsländer. Hur har integrationen av dessa nya medlemmar gått? Enligt Exportrådet har företagsklimatet blivit betydligt bättre i de länder som har kommit med i EU. Redan innan de blev medlemmar ökade handeln med dessa länder. Sveriges varuimport från de nya EU-länderna ökade med 15 procent förra året, och exporten ökade med nio procent. Efter det att Bulgarien och Rumänien fick klartecken om att gå med i EU 2007 har intresset för handel med dessa två länder ökat.
Kommerskollegium har nyligen kommit ut med en studie som visar att nära 40 procent av svenska stora och medelstora företag redan har eller överväger att dra nytta av EU:s tio nya medlemsländer. Det största intresset finns inom kemiindustrin, verkstadsindustrin och företagstjänstesektorn.
Samtidigt visar en annan undersökning, som också utförts av Kommerskollegium, att svenska företag, myndigheter och domstolar är dåliga på att dra nytta av EU:s inre marknad. Den inre marknaden ska ge fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer inom de 25 EU-länderna, samt Norge, Island och Lichtenstein. Även om de flesta svenska företag har en positiv grundinställning till den inre marknaden medför bristen på kunskap att de inte vet hur de ska agera.
– Efter tio år är det till exempel bara sex procent av företagen som ser EU som sin hemmamarknad. Och bristen på kunskap inom myndigheter och domstolar i Sverige gör att företag och enskilda riskerar att inte få de rättigheter de faktiskt har enligt EU:s regler, säger Lena Johansson, generaldirektör på Kommerskollegium.
En majoritet av företagen, 56 procent, ser EU:s inre marknad främst som en möjlighet medan 33 procent ser den varken som ett hot eller en möjlighet och endast nio procent upplever den främst som ett hot. Det finns sålunda 33.000 svenska företag som ser möjligheterna med den inre marknaden.
De tre viktigaste åtgärderna för att öka utnyttjandet av den inre marknaden är enligt företagen:
Mer och bättre lättillgänglig information om den inre marknaden – 51 procent
Utbildningsinsatser – 42 procent
Svenskt medlemskap i EMU – 32 procent.
En slutsats av undersökningen är att en förutsättning för att svenska företag ska bli mer aktiva på den inre marknaden är att de känner till att den existerar, vilka länder som ingår och vilka grundläggande rättigheter de har vid handel med övriga länder. Först när de har denna kunskap kan de välja om de vill utnyttja fördelarna med Sveriges medlemskap i den inre marknaden.
Civ.ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor runt Europa, EU och EMU. Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com