– Vi är ungefär 100 skattespecialister och svarar för mellan 15 och 20 procent av byråns omsättning, berättar Tommy Cronholm, affärsområdeschef skatt för svenska Deloitte.

Han kom till revisionsbyråbranschen från skattemyndigheten för snart 20 år sedan. Sedan dess har företaget bytt namn och skepnad flera gånger. Vad var det som lockade honom till byråvärlden?

– Jag gick en kompletterande mastersutbildning i skatte- och bolagsrätt. Där lärde jag känna en av de ansvariga på en revisions- och skattebyrå och blev på det viset rekryterad över.

Vad är bra med att arbeta som skattespecialist på en revisionsbyrå?

– Man kan se fördelarna ur flera perspektiv, svarar Tommy Cronholm.

Han menar att företagen/klienterna drar fördel av att en stor byrå som Deloitte ingår i ett internationellt nätverk.

– Vi har möjligheter att snabbt och effektivt assistera vid gränsöverskridande verksamhet och transaktioner.

Deloittes svenska organisation har fyra affärsområden: revision, skatt, finansrådgivning och konsultverksamhet (bl.a. management Consulting). Mångfalden ger synergieffekter, menar Tommy Cronholm.

– Vi har en bred samlad kompetens.

Samtidigt förklarar han att skattelagstiftningen blivit så komplicerad att det definitivt krävs specialister på området för att bena ut vissa frågor. Dessutom, tillägger han, ingår skattefrågor automatiskt som en del av revisionen.

– Vi har också många stora uppdrag – exempelvis förvärvsanalyser – där flera affärsområden samarbetar. Våra olika kompetenser ger oss djup och bredd.

Vad har företagsskandaler som Enron och efterföljande lagändringar givit för konsekvenser för revisionsbyråer i allmänhet och skattespecialister i synnerhet?

– Idag ser vi klienter som väljer att köpa upp tjänster från olika håll. Men jag upplever inte att detta varit till nackdel för oss, säger han och förklarar att någon stans finns fortfarande en jämvikt mellan byråerna och hur uppdragen fördelas.

Specialiserade skatterådgivare

Han ser inte några problem med att företag shop-around eller skaffar sig en second opinion för olika tjänster, utan säger att det idag med en allt mer komplex skattelagstiftning krävs skatterådgivare som är mer specialiserade inom sina områden. I det läget ”är det naturligt att det uppstår konkurrens då företagen söker olika specialkompetens”. Tommy Cronholm menar att för vissa företag är dock ”relationsperspektivet” viktigt; man håller sig med andra ord till en skattekonsultrelation.

Har specialisternas ställning inom revisionsbyråbranschen förändrats?

Tommy Cronholm svarar i två delar:

– Oberoendeproblematiken ger revisionsbyråbranschen administrativa merkostnader, jämfört med fristående skattekonsulter.

Det kostar tid och därmed pengar att pröva oberoendet och att det inte föreligger någon intressekonflikt.

– Men detta uppvägs mer än väl av fördelarna av att vi ingår i ett globalt nätverk och vår breda kompetens inom en byrå.

Den andra delen av Tommy Cronholms svar gäller skattespecialisternas behov av en egen organisation.

– Det finns 700–750 skattespecialister i Sverige. Kåren är i behov av att få en röst utåt. Vi är nog enda professionen (inom snarlika yrken) som inte har en egen organisation. Det har t.ex. finansanalytiker och advokater.

Han tror att det hänger samman med att FAR och Advokatsamfundet finns och tangerar skattespecialisternas verksamhet. Först på senare år har man börjat diskutera bildandet av en egen organisation ”av legitimitetsskäl” som Tommy Cronholm säger. Skattespecialisterna behöver helt enkelt hjälp med att stiga fram i rampljuset, för att inta sin rättmätiga plats i allmänhetens medvetande som en kår ”som gör stor samhällsnytta”.

– Vi tillför samhället stora värden, för klarar Tommy Cronholm och tillägger att skattespecialisterna medverkar till att skattelagstiftningen efterföljs.

Han tycker att förslaget att bilda en skattesektion inom FAR är en bra och inte allt för kostsam lösning för att skattespecialisterna ska få en egen organisation. I dagsläget gäller det skattespecialister inom revisionsbyråbranschen. Kan även fristående skattekonsulter komma med i framtiden?

– Vi får se hur vi kan bredda senare. Men det är inte aktuellt i dagsläget.

Elisabeth Precht