Innehåll

Balans nr 10 2006

Noteringar: Kvotering och kvinnomakt

Samarbete Europa – USA

Amerikanska Securities and Exchange Commission (SEC) och europeiska Commission of European Securities Regulators (CESR) har kommit överens om att de ska utbyta erfarenheter av tillämpningen av International Financial Reporting Standards (IFRS) och US Generally Accepted Accounting Principles (GAAP). Det är meningen att medarbetarna inom SEC och CESR-Fin ska utbyta information när det uppstår frågor om kvalitet och konsekvent användning av IFRS och US GAAP. Syftet är bl.a. att undvika regulatoriska beslut som går stick i stäv, på olika sidor av Atlanten; <www.sec.gov>

Kvotering eller inte kvotering av kvinnor till de börsnoterade bolagens styrelser, det var en stor fråga i början av sommaren 2006. Norge – där man har infört kvotering med 40 procent kvinnor i bolagsstyrelserna – presenteras omväxlande som ett gott exempel och en dålig Norgehistoria. Och vilket det svenska politiska beslutet blir får vi vänta på ännu en tid.

Ann-Sofie Ohlander, pensionerad historieprofessor från Örebro förklarar att vår tid är unik men att dagens jämställdhet inför lagen är en nymodighet – sett i ett historiskt perspektiv.

– Under tidens gång har människor stegvis fått det bättre. Men det har gått upp och ner. Faktum är att kvinnor hade en starkare ställning på medeltiden än under 1500-talet.

Något som successivt försämrades med början under 1600-talet och fram till mitten av 1800-talet. Därefter inleddes klättringen åter uppåt.

Hur kom det sig att kvinnornas ställning var så stark på medeltiden?

– Före kristendomen så spelade ätterna en stor roll. Det var ätten som ägde gården – och jorden var den centrala försörjningskällan i samhället. I och med kristendomens utbredning så bröts ätten upp. Detta ledde bl.a. till att hustrun fick en starkare ställning (frillorna och deras barn miste flertalet rättigheter), förklarar Ann-Sofie Ohlander.

I och med Magnus Erikssons landslag år 1350 slogs det fast att kvinnor på landsbygden ärvde hälften av vad mannen ärvde och i staden – där 3–4 procent av befolkningen bodde – ärvde kvinnor och män lika. Kvinnorna ärvde inte sina män utan sina föräldrar och släkt. Den hemgift hennes föräldrar lämnade och den eventuella morgongåva som hon fick av sin make i samband med att de äktenskapliga banden knöts, fick hon också disponera om hon blev änka – det var en slags änkepension.

– Det var vanligt att kvinnor blev änkor i unga år, berättar Ann-Sofie Ohlander och förklarar att det under medeltiden fanns en rad affärsdrivande kvinnor, bl.a. änkor som i en juridisk aspekt i princip var jämställda med männen.

Det finns siffror som visar att kvinnornas andel inom handel i Stockholm mot slutet av 1600-talet var mellan 19 och 30 procent. Det gällde både gifta och ogifta kvinnor. Detta är uppgifter som kan jämföras med nyföretagandet i landet år 2004 där kvinnor svarade för cirka 30 procent (man bör dock komma ihåg att många av dessa är s.k. hobbyföretag).

– Staten lade sig i mer från 1600-talet och framåt. Lagarna började tillämpas mer strikt, säger Ann-Sofie Ohlander och tillägger att detta fick negativa konsekvenser för kvinnor, som tidigare exempelvis kunde driva sin sak i tinget, fastän lagen egentligen inte medgav detta.

Under medeltiden fanns det åtta kloster i Sverige. Dessa var för vissa kvinnor källor till både lärdom och en pensionsförsäkring – en plats dit man kunde dra sig tillbaka på ålderns höst. Klostren försvann i och med reformationen. På 1730-talet skärptes dessutom lagen om mäns förmyndarskap över kvinnor. Inte förrän skråtvånget avskaffades 1846 började det åter bli lättare för kvinnor att vara företagare. Från år 1863 blev ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. De fick själva bestämma över sin inkomst, sin förmögenhet, hade rättslig kapacitet och kunde arbeta utan att en make bestämde över dem. Gifta kvinnor blev myndiga först 1920. Först 1938 kom en lag som förbjöd arbetsgivare att avskeda kvinnor när de gifte sig.

Om dagens samhälle säger Ann-Sofie Ohlander att den största förändringen för kvinnorna – män och barn (!) – är att männen börjat dela på det praktiska ansvaret för små barn. Hon ser det själv i sina barns generation. Kvinnor har ju tidigare genom hela historien ensamma haft ansvar för familj och dessutom förvärvsarbete. Att unga flickor och kvinnor klarar sig bäst i skolan – och läser vidare – är något som hon menar kan skapa intressanta förändringar i framtiden. Till kvotering säger hon varken definitivt ja eller definitivt nej. Hon ger dock ett historiskt exempel på hur kvotering kan slå:

– Tidigare hade vi kvotering till folkskollärarutbildning. Hälften skulle vara män och hälften kvinnor. Till slut fick man slopa denna regel eftersom de män som antogs hade allt för låg behörighet. Men kvoteringen som sådan – av män – hade inte mött motstånd. Inte som när det är tal om kvotering av kvinnor.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...