Balans nr 12 2006

Revision: Oegentligheter – företagsledningens ansvar och revisorns granskning

Att använda sig av en professionellt skeptisk inställning är särskilt relevant vid revisorns granskning enligt RS 240 Oegentligheter och fel, skriver Lars-Gunnar Larsson. Han beskriver också arbetet med den internationella förnyelsen av standardsättningen på detta område – som skett sedan den ISA som nuvarande RS 240 baseras på var gällande.

Vad säger RS 240?

Standardens grundläggande krav på revisorn är att han eller hon ska beakta risken för att det finns väsentliga felaktiga uppgifter i årsredovisningen till följd av oegentligheter och fel. Denna revisorns medvetenhet gäller hela processen från planering och utförande av granskningsåtgärder till utvärderingen och rapporteringen av granskningens resultat.

Med ”oegentligheter avses avsiktliga handlingar av en eller flera personer och kan innefatta t.ex. manipulation, förfalskning eller ändring av bokföring eller dokument, förskingring av tillgångar, undertryckande eller utelämnande i bokföring eller dokument av effekterna av transaktioner, bokföring av transaktioner utan substans, medveten felaktig tillämpning av redovisningsprinciper.

”Fel” hänför sig till oavsiktliga handlingar som leder till felaktigheter, som exempelvis matematiska eller kamerala felaktigheter i underliggande bokföring och dokument, förbiseende eller misstolkning av faktiska förhållanden, omedveten felaktig tillämpning av redovisningsprinciper.

Företagsledningens ansvar

Standarden konstaterar, naturligt, att det i det ansvar att sköta företaget som företagsledningen (styrelsen och VD) har även ingår ansvaret för att förhindra och upptäcka oegentligheter och fel (jfr definitionerna ovan) i företaget. Det medel företagsledningen har för att minska risken för oegentligheter och fel är främst lämpliga redovisningssystem och system för intern kontroll. I ”lämpliga” innefattas att systemen också fungerar i praktiken.

Revisorns riskbedömning och granskning i övrigt

Revisorn granskar och bedömer ovan nämnda system och ställer frågor till företagsledningen om upptäckta fall av oegentligheter och fel. Bedömningen innefattar även exempelvis sådana förhållanden som berör företagsledningens integritet och kompetens, ovanliga påfrestningar inom eller på ett företag, ovanliga transaktioner, problem med att få fram tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis.

Användningen av det grundläggande förhållningssättet professionellt skeptisk inställning (jfr RS 200 punkt 6) är särskilt relevant vid revisorns granskning enligt RS 240.

Resultatet av bedömningen av risken för oegentligheter kan innebära att den ursprungligt tänkta granskningen ändras eller utökas i den vidare processen.

Revisorns rapportering m.m.

Standarden behandlar också frågor kring revisorns rapportering till företagsledningen, användarna av revisionsberättelsen och myndigheter m.fl. av misstänkta eller faktiskt funna oegentligheter och fel. Även frågan om revisorns avgång från uppdraget innefattande upplysningar till en ny revisor tas upp.

Oegentlighetens natur

Standarden speglar oegentlighetens natur och de inneboende begränsningar som alltid finns i en revision. Det är bl.a. viktigt att inse att risken att revisorn inte upptäcker en felaktighet är större om felaktigheten har sin grund i oegentligheter än om den beror på fel (jfr definitionerna ovan). Orsaken är att oegentligheter vanligtvis även innefattar åtgärder för att dölja dem, såsom agerande i maskopi, förfalskning, medveten försummelse att bokföra transaktioner eller ett medvetet felaktigt uttalande till revisorn. Vidare kan medvetna avsteg göras från sådana interna kontroller i företaget som etablerats för att förhindra oegentligheter.

Vad innebär förnyelsen av ISA 240?

Den internationella standarden ISA 240 har förnyats i ett par omgångar sedan den dåvarande standarden översattes och blev grunden för nuvarande RS 240 (seRevisionBalans nr 10/2005). Det har bl.a. inneburit att ISA 240 numera endast behandlar revisorns förhållningssätt till (risken för) oegentligheter medan förhållningssättet till (risken för) fel anses hanterad i och av samtliga ISA. Oegentligheter struktureras i

  • oegentligheter där en eller flera av dem som ingår i den operativa företagsledningen eller styrelsen är inblandad respektive

  • oegentligheter som omfattar endast andra anställda.

Tydligare riskansats och ökad betoning av viktiga omständigheter

Nya ISA 240 grundar sig och bygger vidare på den riskansats som finns i de nya internationella riskstandarderna ISA 315 och ISA 330, som ännu inte införts som RS. Förnyelsen innebär i första hand en tydligare betoning av vissa omständigheter som är viktiga för revisorns granskning.

Arbetsversion av ISA 240 i Clarityprojekt är uttryck för den senaste förnyelsen

I IAASB:s pågående s.k. Clarityprojekt (seRevisionBalans nr 10/2005) finns en arbetsversion som har benämningen ISA 240 ”The Auditor’s Responsibilities Relating to Fraud in an Audit of Financial Statements”. Nedan kommenteras vissa delar av denna arbetsversion. I ett inledande allmänt avsnitt, i tre delar, beskriver standarden:

  • Vad som karaktäriserar oegentligheter. Bl.a. identifieras två typer av medvetna felaktigheter som är relevanta för revisorn, nämligen felaktigheter som är en konsekvens av bedräglig ekonomisk redovisning och rapportering respektive felaktigheter som beror på förskingring av tillgångar.

  • Övergripande omständigheter som har betydelse när det gäller styrelsens och VD:s (motsvarande) ansvar för att förhindra och upptäcka oegentligheter. Här betonas företagsledningens ansvar för förebyggande och avhållande åtgärder. Likaså ett åtagande att innefatta ärlighet och etiskt beteende i företagskulturen.

  • Revisorns ansvar relaterat till oegentligheter när en revision utförs. Bl.a. betonas att den professionellt skeptiska inställningen innefattar att beakta möjligheten för företagsledningen att sätta sig över kontroller liksom att inse att granskningsåtgärder som är effektiva för att upptäcka fel kanske inte är effektiva när det gäller att upptäcka oegentligheter. Vidare sägs att karaktären på oegentligheter gör att revisorns möjlighet att upptäcka dem beror på sådana omständigheter som skickligheten hos förövaren, manipulationens frekvens och omfattning, graden av maskopi, den relativa storleken på de individuella belopp som manipulerats och de inblandade personernas senioritet.

När det gäller den del av standarden som behandlar kraven på revisorns granskning bygger standarden på den riskbedömning och det svar på den som revisorn ska göra i enlighet med de nya riskstandarderna ISA 315 och ISA 330 (seRevisionsnyheterBalans nr 2/2002). Medlet för denna riskbedömning är att revisorn skaffar sig eller har och upprätthåller en kunskap om och förståelse av företagets verksamhet och dess (kontroll)miljö.

Bland de områden som standarden pekar på som riskområden för oegentligheter och som därför kräver särskild uppmärksamhet och granskning är intäktsredovisningen (”revenue recognition”). Ett annat område är risken för att företagsledningen sätter sig över etablerade kontroller (”management override of controls”) som ett led i att manipulera bokföring och presentera bedrägliga finansiella rapporter. Ett särskilt avsnitt i standarden behandlar oegentlighetsaspekter när revisorn gör den viktiga slutliga bedömningen och utvärderingen av de revisionsbevis som inhämtats under revisionen.

Att den nya standarden på väg inledningsvis lägger särskild och speciell tonvikt på den grundläggande attityden ”professionellt skeptisk inställning” vid en revision är naturligt med hänsyn till att standarden behandlar (risken för) oegentligheter i ett företag.

Auktor revisor Lars-Gunnar Larsson är teknisk sekreterare på FAR SRS; lars-gunnar.larsson@farsrs.se

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...