Hållbarhet och redovisningar granskades på Finforum
Släpp det traditionella och låt oss vara visionärer, uppmanade Kerstin Fagerberg, ordförande för Finansanalytikernas förening, deltagarna i Finforum. Hon inledde en dag som gick i etikens tecken. Hållbarhet analyserades ur olika synvinklar. Miljö och kretslopp var på tapeten, men även traditionella årsredovisningar och nyheter i bl.a. internationella regelverk. NCC och Elanders korades som vinnare av Bästa redovisningen 2005.
Under den fantasieggande titeln ”Pengarna eller livet” presenterade professor Karl-Henrik Robert sina idéer om hur politiker och företagsledare genom ett helhetstänkande kan hjälpa till att skapa ett hållbart samhälle och samtidigt göra goda affärer.
Han talade av egen erfarenhet som läkare och forskare, och initiativtagare till organisationen ”Det naturliga steget” <http://www. naturalstep.org/se>.
– Det är viktigt att ta bra prognoser på allvar. Men det finns många prognoser och bilden är rörig, vilket innebär att vi har svårt att få grepp om informationen, ansåg han och fortsatte:
– Det beror på att experterna borrar sig allt djupare ner i sina enskilda hål. Man har inte kontakt med andra [som borrar] och kan inte dra nytta av kunskaperna på en central, övergripande nivå.
– Idag går skog, vatten och annat förlorat. Men kanske det värsta är att globalt sett så eroderar människors tillit. Chansen att vi litar på någon vi träffar på gatan blir allt mindre. Människor tror att politiker och företagsledare bara vill ha makt. Det är inte bra, eftersom det bara är tillsammans som vi kan åstadkomma något.
Karl-Henrik Robert förklarade att företag – och samhället i stort – måste analysera och utgå från orsakerna till problem istället för att enbart ta itu med att lösa effekterna av dessa. Han räknade upp fyra grundprinciper som han menar att såväl politiker som företagsledare – och vi andra – behöver utgå från för att skapa ett hållbart samhälle:
Naturen ska inte utsättas för koncentrationsökning av ämnen från berggrunden,
inte heller koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion,
eller undanträngning med fysiska metoder; exempelvis minskad skogsareal.
I ett hållbart samhälle hindras inte människor att systematiskt tillgodose sina behov.
Utifrån dessa grundprinciper, anser Karl-Henrik Robert, att företagsledare vid strategisk planering bör ställa frågor till ”dem i borrhålen”.
Hur kan man då tjäna pengar på detta? frågade han och svarade i nästa andetag med att ge lyckade exempel – bl.a. oljeföretaget Shell och det kanadensiska samhället/kommunen Whistler i British Columbia (den ort där 2010 års vinterolympiad delvis går av stapeln).
– Hos Shell insåg man att problemet för framtiden inte är att oljan ska ta slut utan de föroreningar som skapas, förklarade Karl-Henrik Robert för deltagarna på Finforum i Stockholm.
– Vi har inte något energiproblem, fortsatte han och visade kurvor på hur sol- och geotermisk energi kan ge mångfalt mer energi än oljan.
– Vi har inte problem med brist på mat eller energi, utan brist på ledarskap!
Ett av hans många intresseväckande uttalanden var att ”en miljard människor svälter, medan en miljard människor sitter stilla i rusningstrafik. Sett i ett fågelperspektiv är detta knäppt”.
Är årsredovisningar ett julbord, en bäddsoffa eller ett linneskåp?
Vad är en årsredovisning?, frågade Cecilia Aronsson, Veckans Affärer, paneldeltagarna på Finforum. Ett uppdukat julbord eller en trist och otymplig bäddsoffa? – Ett linneskåp som i vissa delar överlevt sig självt, svarade Mats Ödman, Autoliv.
– Morgondagens årsredovisning är integrerad. Man har tagit hänsyn till att miljö, etik, etc. är villkor för långsiktiga framgångar, menade Karl-Henrik Robert, Det naturliga steget.
– Det är ett oerhört viktigt dokument för information ... bakåt och framåt. Processen i sig fungerar som en checklista och det är mycket som tydliggjorts [under senare år] exempelvis corporate governance och etik. Nu måste företagsledningarna ha strategier på dessa områden. Det är en positiv utveckling, förklarade Marianne Flink, Standard & Poor’s.
– Årsredovisningen är en innehållsdeklaration av företagets varumärke, menade Lars-Olle Larsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Han var deltagare nummer fyra i panelen som diskuterade ”om årsredovisningen är utrotningshotad?”
Mats Ödman ansåg att årsredovisningens dominerande roll försvunnit i och med att kommunikationsverktygen blivit fler, bl.a. webben och telefonkonferenser. Lars-Olle Larsson, som är expert på hållbarhetsredovisning, noterade ytterligare en förändring:
– De senaste sex månaderna har flera Investor relation directors hört av sig till mig. Det är första gången under 12 år.
Lars-Olle Larsson återkom vid flera tillfällen under debatten till att det i längden är lönsamt för företag att leva upp till hållbarhetsprinciper. Att ”eko-effektiva” företag ger bättre utdelning. Karl-Henrik Robert höll med. Båda tog biltillverkaren Toyota som ett bra exempel på detta. Företaget planerade på ett tidigt stadium för tillverkning av hybridbilar.
– Man måste arbeta i parallella flöden, tjäna pengar i det gamla paradigmet medan man planerar för att senare tjäna pengar i det nya, sa Karl-Henrik Robert.
Men nyordningen är inte bara av godo. Marianne Flink ansåg att de ökade kraven på redovisning och transparens kan bli tunga för företag. Vilket i sin tur innebär att företag exempelvis aldrig ger sig in på börsen.
Mats Ödman frågade ifall det inte är bäst att Autoliv bidrar till samhället med sin kärnkunskap, dvs. att rädda liv i trafiken. Han menade att det är svårt för företag att redovisa enligt GRI (Global Reporting Initiative) men fick inte medhåll av Lars-Olle Larsson. Marianne Flink å sin sida menade att det behövs globala regelverk för redovisning – ”som ger gemensamma spelregler för alla” – men att dessa inte ska vara så krångliga som Sarbanes-Oxley Act utan praktiskt tillämpbara.