Innehåll

Balans nr 2 2006

IFACs roll är global och samarbetet går allt bättre

Ian Ball, chief executive (vd/generalsekreterare), för International Federation of Accountants (IFAC) tar emot på 14:e våningen i en av de många kontorsbyggnader som kantar Femte avenyn på Manhattan. Här arbetar cirka 30 anställda med att bland annat ta fram nya internationella standarder, ISA.

Kontoret är oansenligt. I alla fall inte så imponerande som jag föreställt mig. När jag säger det skrattar Ian Ball, som själv är från Nya Zeeland, och säger att de flesta som kommer till IFAC:s högkvarter reagerar på samma sätt som jag. ”Man tror att vi är många fler” förklarar han.

Vi försöker göra vårt bästa för att hjälpa och stötta alla verksamma i revisionsbranschen i alla de 119 länder där vi har medlemsorganisationer, förklarar han och till lägger att mycket har hänt under senare år.

För fem, sex år sedan trodde knappast någon på ett aktivt samarbete mellan USA och IASB. Idag finns det både på ett formellt och informellt plan.

Ian Ball hänvisar till den överenskommelse mellan IASB och amerikanska FASB {Financial Accounting Standards Board) som slöts hösten 2002 – den så kallade Norwalköverenskommelsen. Enligt denna ska båda parterna arbeta bland annat för att i görligaste mån avlägsna skillnaderna mellan amerikanska och internationella standarder – US GAAP respektive IFRS.

– Tidigare var viljan till verkligt samarbete inte så uttalad, menar han.

Hög kvalitet på standarder och hur viktigt det är att revisionsprofessionen byggs upp i utvecklingsländer, är vad Ian Ball först talar om då jag frågar vad han och IFAC tycker är viktiga frågor för framtiden.

– Högkvalitativ revision behövs för att utvecklingsländerna ska kunna få investeringar. Investerarna måste ju veta att investeringarna sköts på ett riktigt sätt.

Sedan slutet av november 2005 finns en IFAC-guide för hur utvecklingsländer kan bygga upp ett revisorsyrke eller förstärka en kår som redan existerar, IFAC och dess Developing Nations Permanent Task Force har sammanfattat best practice och en mängd information om krav, utbildning, kontakter med myndigheter, etc. som man bör tänka på vid uppbyggnaden av en högkvalitativ revisorskår och andra funktioner. Guiden kan laddas ner från IFAC:s hemsida <www.ifac.org>.

Kommunikationen med medlemmarna är viktig, påpekar Ian Ball flera gånger under den dryga timmen långa intervjun. Att kunna skapa sig en bild av revisorsvärlden är också viktigt för att IFAC ska kunna agera på bästa sätt. Han påminner om det frågeformulär som IFAC sände ut till alla medlemsorganisationer i mars 2004. Syftet med undersökningen var att placera in medlemsorganisationerna på respektive lands karta vad gäller upprättande av standarder inom revision, redovisning, etik, offentliga sektorn och utbildning. Man ställde också frågor om hur revisionsyrken regleras i respektive land. En stor del av svaren finns idag utlagda på IFAC:s hemsida.

En andra fas inom ramen för IFAC Member Body Compliance Program sjösattes under hösten 2005. Nu gäller det att skapa en bild av hur medlemsorganisationer efterlever s.k. Statements of Member Obligations, dvs. åtaganden uppställda av IFAC. Vad som avses är exempelvis kvalitetssäkring, etikkoder och internationella standarder.

I en tredje fas är det meningen att en plan ska skapas för varje enskilt land.

I företagsskandalernas bakvatten har revisorns anseende försämrats.

– Visst är det så och det gäller överallt i världen. Även om det inte är en ursäkt för revisorer så ska vi ändå vara medvetna om att detta även drabbat andra yrken, exempelvis läkare, säger Ian Ball.

Han talar om finansiella rapporter som var ”extremt olyckliga” och som hela professionen lidit under. Men tillägger att just därför är det så viktigt med internationella standarder, etiska regler och övriga åtgärder som höjer standarden på revision och återställer företagens och allmänhetens förtroende för revisorerna.

– Andersenaffären visar hur viktigt ryktet är. Och i slutändan så är det revisorn som skapar revisionens värde, säger Ian Ball.

Hans egen bakgrund omfattar i första hand revision inom den offentliga sektorn. Han har tidigare varit Principal of Public Sector Performance på Nya Zeeland, professor i just revision och den offentliga sektorn samt controller på finansdepartementet i Nya Zeeland.

Om den stora internationella konferens som IFAC arrangerar hösten 2006 i Turkiet säger Ian Ball ”att ämnesvalet speglar vart revisionsyrket är på väg”. På programmet återfinns ämnen som Corporate Social Responsibility (CSR), hållbarhet och de särskilda problem som möter tredje världen. Men, säger Ian Ball, även i detta sammanhang så får man inte glömma bort revision inom den offentliga sektorn.

– I vissa länder utgör offentlig revision minst 30 procent av all revision. Och utförs inte den på ett effektivt sätt så är det inte bra för världsekonomin.

Hur är det då med kritiken att IFAC dansar efter USA:s pipa?

– Det är helt fel!

– Vi försöker verkligen att behandla alla medlemmar lika. Men vi vet att US A har ett detalj reglerat system. Vi känner samtidigt till att det finns regler i andra länder som gäller där av hävd och vana. Och i en globaliserad värld måste vi vara realistiska och inse att andra länders sätt att se på saker färgar av sig på övriga världen. Vi måste också vara realister och inse att USA är den starkare finansiella makten.

Men är USA villigt att kompromissa med övriga världen? Och vilken är IFAC:s roll i sammanhanget?

Vår roll är global. IFAC ser till det globala allmänintresset, svarar Ian Ball och tillägger att man försöker i alla fall göra det i så stor utsträckning som möjligt.

Vi försöker ta hänsyn till olika åsikter. Här har IFAC:s nomineringskommitté en viktig roll. Vi vill ju få med så många representanter som möjligt från olika länder.

Ian Ball menar att kompromisskapande inte får vara ett självändamål när internationella standarder arbetas fram. Det gäller även här att finna ramverk som fungerar i en global ekonomi.

Han förklarar att den som jobbar internationellt snart inser hur olika förutsättningarna är för revision i olika delar av världen. Han tycker att det så kallade clarityprojekt som IAASB arbetar med är viktigt. (International Auditing and Assurance Standards Board, IAASB är verksam inom ramen för IFAC). Projektet innebär att internationella standarder ska bli enklare och tydligare. Ian Ball tror också att det kommer att gå snabbare i framtiden att arbeta fram nya standarder.

IFAC har anordnat flera rundabordssamtal i varierande ämnen, exempelvis små och medelstora företags speciella villkor.

– Det är bekymmersamt att financial reporting standards skrivits för riktigt stora företag. Det behövs standarder avpassade till SME. Som inte är så komplicerade.

Ian Ball säger att visst har man försökt skriva standarder som ska passar alla företag men att man inte lyckats i alla avseenden. Och vart han än reser i världen så får han höra samma klagomål: att det behövs enklare regler för småföretag.

IFAC har för inte så länge sedan tillsatt en SME task force som nyligen ombildats till en ordinarie kommitté. Det är ett sätt att sätta de små företagens villkor i rampljuset, samtidigt som representanter från små företag ska kunna göra sina röster hörda inom IFAC.

– Men vi har inte tagit ställning till ifall revisionsplikten ska behållas för små företag i olika länder, säger Ian Ball.

På samma sätt som IFAC vill värna om små företag så vill man göra plats för mindre länder. Ländernas inflytande beror enligt Ian Ball på hur mycket man engagerar sig på den internationella arenan. Han tror att språkbarriären är det största problemet. Att länder där revisorerna har engelska som modersmål enklare skaffar sig inflytande. Och tyvärr, förklarar han, har IFAC inga resurser att översätta dokument eller diskussioner. Engelska är arbetsspråket.

Trots ett antal stötestenar vid tillblivelsen av internationella revisionsstandarder ser Ian Ball ”mycket ljust” på framtiden. Han tror också att allt fler inser att revisorn är viktig för beslutsfattarna och samhället:

– De som fattar beslut behöver vederhäftiga finansiella rapporter, påpekar han och tillägger att debatten om revisorns oberoende är ”extremt viktig”.

Fakta/IFAC

International Federation of Accountants (IFAC) bildades 1977 för att tillvarata nationella revisionsorganisationers professionella intressen.

International Accounting Standards Board (IASB) tar fram internationella standarder på redovisningsområdet – grundades 1981 som ett fristående organ.

International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) är en organisation under IFACs paraply. IAASB arbetar fram standarder inom revision.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...